Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ritschl ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värdet af detta förr så berömda klimat. Man gör
med rätta följande anmärkningar. Under Oktober är
temperaturen ännu tillräckligt eller kanske väl hög,
men då inträffa vanligen de häftiga höstregnen,
hvarigenom temperaturen sänkes flere grader, och
denna sänkning fortgår sedan ytterligare, så att
Dec.–Febr. hafva en medeltemperatur af blott 8 à
9° C., hvilken temperatur gör de vanligen dragiga
och föga ombonade bostäderna för mången sjukling
obehagliga och ingalunda helsosamma. Eldning i
rummen är väl behöflig, men kan icke öfverallt
åstadkommas. När dertill, såsom det regelbundet
hvarje vinter inträffar, temperaturen en och annan
gång går ned inemot fryspunkten, blir kölden i
rummen rent af pinsam. I slutet af Febr. stiger åter
temperaturen. Mars och April bjuda nog på tillräcklig
värme, men då inträffa ofta stormar (än från v.,
än från ö.), hvarjämte hafsbrisen blir hårdare, så
att temperaturen vexlar rätt mycket. Slutligen är
luften der ingalunda så bakteriefri, som nödigt är
för en kurort. Vid bröstsjukas behandling föredrager
man derför fjällklimatet framför Rivierans.
O. T. S.
Rivière [-iär], Henri Laurent, fransk sjöofficer
och författare, f. 1827, blef 1870 fregattkapten
och 1879 skeppskapten till belöning för sitt
djerfva uppträdande mot det bland infödingarna i
Nya Kaledonien 1878 utbrutna upproret, hvilket
R., i spetsen för en skara deporterade, bidrog
att kufva. I April 1883 intog R. staden Hanoi i
Tongking, men stupade derst. i Maj s. å. vid ett
utfall mot annamiterna. R. uppträdde med stort
bifall på romanens, novellens och lustspelets fält
samt författade derjämte de grundliga skildringarna La
marine française sous Louis XV (1859) och La nouvelle
Calédonie (1880) m. m.
Rivière [-iär], Briton, engelsk målare, f. i London
1840, lärjunge af sin fader, William R. (d. 1876),
studerade i Oxford klassiska språk och blef »master of
arts» 1873, begaf sig derefter till London, der han
studerade målning under Pettie, och reste 1875 till
Italien. Han målar djur i förbindelse med menniskor
än med humoristisk, än med patetisk uppfattning. Af
hans arbeten må påpekas Den långa sömnen, en af hans
bästa taflor, Odysseus’ kamrater förvandlade till svin
af Circe, Daniel i lejonkulan, också ett af hans mest
berömda stycken, likaså Den siste af besättningen och
Ett lejonpar såsom väktare vid ett egyptiskt tempel
(1880, månskensstycke).
Rivinus, Augustus Quirinus, tysk läkare och botaniker,
f. 1652, d. 1723, hette egentligen
Bachmann och var lärare i naturalhistoria m. m. i
sin födelsestad, Leipzig. Han var den förste,
som, i Introductio generalis in rem herbariam
(1690–99), systematiserade växterna efter blomkronans
beskaffenhet.
Rivoli. 1. Stad uti italienska prov. Turin,
vid jernvägen Turin–Susa. Omkr. 6,500
innev. Textilindustri; makaronifabrikation. Kungligt
slott (ett verk af arkitekten Juvara), der konung
Viktor Amadeus II dog 1732 i fångenskap. – 2. By uti
italienska provinsen Verona, mellan floden
Adige och Gardasjön, på en brant mot nämnda flod
fallande, af höjder omgifven platå, nära passet
Chiusi, genom hvilket på andra sidan floden vägen från
Trient till Verona framgår. R. var jämte närmaste
omnejd skådeplats för flere strider under fälttåget
1796–97, af hvilka den förnämsta utkämpades d. 14
och 15 Jan. 1797 och slutade med general Bonapartes
lysande seger öfver de för fjerde gången till Mantuas
undsättning anryckande österrikarna under general
Alvinczy. Fransmännen gjorde j öfver 20,000 fångar
och eröfrade 46 kanoner. Massénas förtjenster under
slaget belönade Napoleon 1807 genom att förläna honom
titeln »hertig af R.»
Rivoli, hertig af. Se Massena.
Rixa. Se Rikardis.
Rixdorf, stor by s. s. ö. om Berlin, med många
fabriker och industriella anläggningar. Omkr. 23,000
innev.
Rizanesander, Hans Larsson, läroboksförfattare,
var underlagman i Gestrikland under förra hälften
af 1600-talet (enligt Stiernman omkr. 1628, enligt
Hülphers ända till 1646). R. har författat den första
svenska lärobok i räknekonsten, hvilken också är den
första af svensk man författade skrift, som specielt
behandlar aritmetiken (en i art. Aritmetik anförd
uppsats af Peder Månsson är blott ett excerpt ur
Reischs »Margarita philosophica»). Denna lärobok,
fullbordad d. 21. Aug. 1601 och dedicerad till
hertig Johan af Östergötland, blef dock af brist
på medel aldrig tryckt; manuskriptet, som på
1700-talet tillhörde Stiernman, finnes nu i Upsala
universitetsbibliotek. – R:s räknebok ansluter sig i
allmänhet mycket nära till samtida arbeten af Ramus,
Clavius och Salignac. Efter en redogörelse för tals
beteckning och utnämning behandlas de fyra räknesätten
i hela tal dels på linier (d. v. s. på räknebräde),
dels med siffror. Sedan följa läran om största
gemensamma divisorn och minsta gemensamma dividenden,
bråk, aritmetiska och geometriska progressioner,
regula de tri med dithörande räknesätt, samt läran
om qvadrat-, kubik- och 5:te rots-utdragning. Af
de eljest vid denna tid brukliga räknesätten saknas
dock alligationsräkning och »regala falsi» med två
antaganden; deremot finnas i stället införda ett par
magiska qvadrater, lösning af det deliska problemet
och S:t Peders lek samt andra gissgåtor. En utförlig
redogörelse för R:s räknebok finnes hos E. M. Dahlin:
»Bidrag till de matematiska vetenskapernas historia
i Sverige före 1679» (1875). G. E.
Riza pasja, Hassan, turkisk krigsminister, född
omkr. 1810, död 1877, uppfostrades i seraljen och blef
vid unga år, genom sultan Mahmud II:s gunst, ledamot
af statsrådet. 1843 vardt han krigsminister och inlade
stor förtjenst genom en kraftfullt utförd ombildning
af hären. 1850 afsattes han, men hade 1854–55 (under
Krimkriget) å nyo ledningen af krigsministeriet,
dock utan att motsvara förväntningarna. Sedermera
var han flere gånger krigsminister (senast 1875)
och en gång, 1873–74, marinminister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
