Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riksgeograf ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ofvannämnda förordn. i »Sv. författningssamling».) De
skulle förvaras i skattkammaren under Kammarkollegiums
vård. Af hvardera af dessa likare skulle förfärdigas
två kopior i så nära öfverensstämmelse med likarna som
möjligt och af samma slags material som dessa. Den
ena kopian skulle förvaras i Vetenskapsakademien,
den andra hos universitetsstyrelsen i Upsala (se
vidare ofvannämnda förordn.). I k. förordn. af
d. 22 Nov. 1878, hvarigenom metersystemet infördes,
stadgades, att meterns längd och kilogrammets vigt
skulle bestämmas genom prototyper (hvilket namn numera
nyttjas i st. f. rikslikare l. étalon), en för metern
och en för kilogrammet, hvilka jämte reservprototyper,
en af hvartdera slaget, anskaffats af den i Paris
inrättade internationella byrån för mått och vigt.
Riksmark (T. reichsmark). Se Mark, sp. 938.
Riksmarkegång, kamer., en efter medelbeloppet
af länens markegångspris uträknad markegång för
hela riket på vissa effekter. Riksmarkegång
på spanmål, d. v. s. hälften råg och hälften
korn, blef en nödvändig följd af det genom
k. br. d. 21 Jan. 1816 stadgade aflöningssättet
för statstjenare (lönen utgick nämligen
till hälften i spanmål). Kammarkollegium,
som verkställer uträkningen, erhöll närmare
föreskrifter i k. br. d. 26 Nov. 1823 och d. 10
Mars 1824. Ett annat slags riksmarkegång,
nämligen på soldatmunderingspersedlar vid
indelta roterade infanteriet att årligen
uträknas af Krigs- och Kammarkollegierna
gemensamt, stadgades 1819, men upphörde 1889.
Kbg.
Riksmarsk. Se Marsk.
Riksmarskalk (jfr Marskalk) är titeln på högste
styresmannen för de svenska hofstaterna. Honom
tillkommer högsta inseendet i fråga om etikett
och ceremoniel samt öfver de till hofvet hörande
departement och stater med afseende på ekonomi,
polis m. m. Under honom hör förvaltningen af alla
lustslott (med undantag af Tullgarn, Rosersberg
och Herrevadskloster) samt af Arfprinsens palats
och Djurgården. Riksmarskalken föredrager inför
konungen de ärenden, som angå hofvet, samt eger att
föreslå till antagande ämbets- och tjenstemän vid
hofvet. Under hans ämbetes tillsyn hör slutligen
Riddarholmskyrkans inre med hvad dertill hör, och
honom tillkommer ordförandeskapet i Förvaltningen af
f. d. kungl. Öfre borgrättens medel och i direktionen
öfver k. hofstatens gratialkassa. Riksmarskalken,
som utnämnes af konungen, bär predikatet excellens,
innehar (enl. hofcirk. d. 23 Nov. 1885) rang näst
efter statsministern och utrikesministern samt för
(sedan 1617) såsom tecken af sin värdighet en med röd
sammet beklädd och af en gyllene krona prydd staf,
då han officierar vid högtidliga tillfällen (vid
riksdagens öppnande och afslutande, vid kröningar,
kungl. begrafningar och bröllop). Riksmarskalken
åtnjuter lön (6,000 kr.). – Titel riksmarskalk på
högste styresmannen öfver konungens hof förekom
i Sverige första gången 1607, då riksrådet Göran
Klasson (Stiernsköld) utnämndes till riksmarskalk, och ämbetet,
som räknades till de lägre riksämbetena, bekläddes
derefter alltid af riksråd (hvarom stadgades i 1634
års regeringsform). 1680 ersattes riksmarskalkstiteln
med Öfverstemarskalkstiteln, men återupplifvades
1772. Riksinarskalken, hvars utnämnande i alla tider
varit konungens ensak, var ordförande i Borgrätten
och efter dennas delning i Öfre borgrätten,
tills borgrätterna 1844 upphäfdes.
Riksmarskalksämbetet utöfvar högsta styrelsen inom de
svenska hofstaterna och består af riksmarskalken
eller en vid förfall för honom tillförordnad
person. Till riksmarskalksämbetet hör ett särskildt
kansli, hofexpeditionen, som f. n. består af 1
expeditionschef, 2 protokolls-sekreterare, 1 kanslist
och 1 hofauditör. Före 1863 var hofexpeditionen en
särskild myndighet, som expedierade de af konungen
på riksmarskalkens föredragning gjorda utnämningar.
Riksmuseum. Se Vetenskapsakademien.
Riksmynt, tilläggsbenämning på mynt. Sa Riksdaler.
Riksomedelbar (T. reichsunmittelbar) var i gamla
Tyska riket sådan besittning och sådan person,
som lydde under kejsaren och riket i första
hand. Riksomedelbara voro de egentliga riksständerna,
vidare höga riksämbetsmän och en mängd herrskap, som
ej voro representerade på riksdagen (det fordrades
nämligen utom riksomedelbarheten vederbörande
ständerkollegiums samtycke för att erhålla säte
på riksdagen). Främst bland de sistnämnde märktes
riksridderskapet och riksbyarna. Riksriddarna
funnos mest i Rhentrakten (vid rikets upplösning
steg deras antal till öfver 1500). De voro
sammanslutna i en solidarisk association
(reichsritterschaft) och betalade sin omedelbarhet
med »charitativ-subsidier» till kejsaren. Såväl
riksridderskapet som riksbyarna försvunno genom
riksdeputationens hufvudbeslut och Rhenförbundets
inrättning(1806). Riksbyarna (T. reichsdörfer) hade
egna öfver- och underdomstolar, fri religionsöfning,
sjelfvalda borgmästare (reichsschultze)
m. m. Under 14:de årh. funnos öfver 100 riksbyar. –
Riksomedelbarhetens institut sammanhänger historiskt
med den tidiga medeltidens immuniteter, hvilket
begrepp innebar ett undantagsförhållande från
vanliga förvaltningsformer. Äfven det moderna
statslifvet har en och annan motsvarighet. Så kan
Elsass-Lothringens förhållande till Tyskland efter
1874 och förbundsdistriktet Columbias till Förenta
staternas kongress betecknas såsom riksomedelbarhet.
Kj.
Riksort. Se Mynt, sp. 589.
Rikspark. Se Nationalpark.
Riksregalier (af Lat. regalis, kunglig), Lat.,
insignia imperii, de staten tillhöriga yttre tecken
l. sinnebilder af den kungliga makten, som komma
till användning vid vissa högtidliga tillfällen,
såsom kröningar samt riksdags öppnande och
afslutande. Dessa yttre tecken på den kungliga makten,
de s. k. egentliga riksregalierna, äro i Sverige
kronan, äpplet (se Riksäpple), spiran, svärdet och
nyckeln. Endast vid kröning uppträder konung med alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
