Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Riddarhusordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördelar samt att verkställa dess beslut, att bevilja
introduktion å riddarhuset, att ombestyra förvaltningen af
riddarhusets och andra under direktionens vård stående kassor
och fonder samt att vidtaga nödiga förberedelser till
adelsmötena och att till dem afgifva berättelse rörande
förvaltningen. Direktionen biträdes af riddarhusets
tjenstemän: riddarhussekreteraren och ombudsmannen,
riddarhuskamrer ar en och riddarhuskanslisten. Med afseende å
direktionens och tjenstemännens verksamhet gäller en
instruktion af d. 14 Juni 1866 med åtskilliga derefter
vidtagna ändringar. K. H. B.
Riddarhusordning, lag, som bestämmer grunderna för
adelns sammansättning såsom korporation och stadgar den
ordning, som bör iakttagas vid dess sammankomster och
öfverläggningar på riddarhuset m. m. Ännu i begynnelsen af
17:de årh. var adeln så illa organiserad, att man ej visste,
hvilka voro rätta frälsemän. Vidare saknades samlingsrum för
adeln, när den kom tillsammans till riksdagar och möten, samt
en stadgad öfverläggningsordning. Den osäkerhet, som deraf
uppkom, och som särskildt låtit sig känna vid 1617 års
kröningsriksdag, då vår första riksdagsordning fastställdes,
häfdes genom riddarhusets inrättande och de för detsamma
utfärdade privilegier, hvilka under namn af riddarhusordning
stadfästes d. 6 Juni 1626. Denna riddarhusordning innehöll
först privilegier å ett riddarhus, hvari adeln kunde komma
tillsammans för öfverläggningar vid riksdagar och andra
möten. Derefter föreskrefs, att hela ridderskapet och adeln,
fördelad i 3 klasser (herre-, riddare- och svenneklassen)
skulle der antecknas med påföljd att ingen skulle hafva säte
och stämma hos adeln, som icke vore eller blefve inskrifven i
någon af dessa klasser, hvarjämte bestämdes vilkoren för
efterkommandes rätt till adlig värdighet. Vidare stadgades,
att adeln skulle infinna sig mangrant till alla riksdagar,
hvarvid gällde såsom regel att hvarje ätt skulle i sin klass
hafva stämma, för hvars utöfning ättens medlemmar hade att
inom sig konstituera en hufvudman eller utom sig utse
fullmäktig. Slutligen bestämdes den ordning, som vid
öfverläggningar och beslut borde iakttagas under ledning af
en utaf konungen utsedd landtmarskalk (se d. o.). I afseende
på sättet för olika meningars förening till ett gemensamt
beslut stadgades att, sedan rösterna blifvit inom hvarje
klass afgifna och klassens votum blifvit efter flertalets
mening bestämdt, såsom ridderskapets och adelns beslut skulle
gälla den mening, som fått 2 klassers vota för sig. Sedan
klassindelningen på riddarhuset blifvit genom beslut vid 1719
års riksdag upphäfd, och enligt 1723 års riksdagsordning
skyldigheten för adeln att mangrant infinna sig vid
riksdagarna upphört och i samband dermed stadgats, att blott
en enda skulle för hvarje ätt taga säte på riddarhuset,
gjorde sig gällande grundsatsen om förstfödslorätt såsom
bestämmande för den ordning, i hvilken ättens medlemmar egde
att taga säte och stämma för ätten. De förändrade
förhållandena föranledde utfärdande af en ny riddarhusordning
af d. 10 Aug. 1762. I denna infördes, med bibehållande af
skyldigheten till introduktion på riddarhuset för hvar och
en, som upphöjdes i adligt stånd, närmare bestämmelser om
vilkoren för adelsmans rätt att såsom hufvudman, ätteman
eller fullmäktig taga säte och stämma för en ätt samt om
förvaltningen af riddarhusets enskilda angelägenheter genom
en af adeln vald riddarhusdirektion, medan föreskriften och
ordningen för öfverläggningar och besluts fattande
inskränktes till vissa speciella bestämmelser om val af
utskott och deputationer genom elektorer och bänkmän (se d.
o.). En genom 1723 års riksdagsordning införd, för samtliga
stånden likformig öfverläggningsordning hade nämligen gjort
de flesta bestämmelserna i 1626 års riddarhusordning
öfverflödiga. De föreskrifter, som inflöto i 1762 års
riddarhusordning, hafva till sina hufvuddrag varit gällande
under ståndsrepresentationens tid med undantag af tiden
1772–1809, under hvilken 1626 års riddarhusordning med vissa
modifikationer (se Adel) åter erhöll giltighet.
Under tiden från 1809 till d. 22 Juni 1866, då nu gällande
riksdagsordning utfärdades, utgjorde riddarhusordningen, på
grund af den i 1810 års riksdagsordning § 12 innehållna
hänvisning i hvad angick adelns representationsrätt, en
grundlagen i detta hänseende kompletterande konstitutionel
stadga. Sedan sistnämnda riksdagsordning d. 10 Febr. 1810
blifvit gällande grundlag, stadfästes en af adeln öfverlemnad
riddarhusordning d. 31 Mars s. å. i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med stadgandena i 1762 års
riddarhusordning. Den 1810 antagna riddarhusordningen
undergick förändring i detaljbestämmelser vid den ena
riksdagen efter den andra, hvilket hade till påföljd
utfärdandet af nya riddarhusordningar, d. 13 Okt. 1810, d. 16
Juli 1818, d. 18 Dec. 1823, d. 19 Dec. 1829, d. 22 Maj 1835
samt slutligen d. 4 Jan. 1855, hvilken var gällande, då
adelns representationsrätt 1866 upphörde. Ridderskapets och
adelns förbindelse med det politiska lifvet inskränktes
derefter till den rätt, som i sammanhang med nya
riksdagsordningens införande i Regeringsformens § 114
förbehölls adeln, nämligen rätten att deltaga i afgörandet af
frågor, som röra ännu i behåll varande, af
representationsrätten oafhängiga adliga privilegier.
Uppgiften för riddarhusordningen, hvilken liksom förut
fastställes af konungen samt ridderskapet och adeln, har
numera, enligt § 37 Regeringsformen, blifvit att bestämma
adelns sammansättning (denna har bibehållits oförändrad) och
huru ridderskapet och adeln må sammanträda till adelsmöte (se
d. o.) för att öfverlägga om gemensamma angelägenheter. Nu
gällande riddarhusordning är utfärdad d. 22 Juni 1866, samma
dag som den nya
riksdagsordningen. H. L. R.
Riddarhusstipendier, vissa, af riddarhusets fonder
utgående stipendier för adliga studerande vid Upsala och
Lunds universitet. Af sådana stipendier finnas 3 högre à 450
kr., 8 lägre à 300 kr. och 4 à 225 kr., hvilka sistnämnda
utgå af J. O. Bergenstjernas fond.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
