Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete / 1075-1076 (1889) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Richert, Mårten Birger - Richerus, frankisk krönikeskrifvare - Richesse oblige, Fr., rikedom ålägger förpligtelser. Jfr Noblesse oblige - Richet, Louis Alfred - Richmanns lag (R:s regel), fys. - Richmond. 1. Stad i engelska grefskapet Surrey - Richmond. 2. Stad i engelska grefskapet York - Richmond. 3. Stad i nord-amerikanska staten Indiana vid East Fork af White Water river - Richmond. 4. Hufvudstad i nord-amerikanska staten Virginia - Richmond. 1. R. and Lennox, Charles Gordon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

språkriktighet. Han kritiserade deri den af
Rydqvist, Säve, V. Rydberg m. fl. representerade
literär-historiska uppfattningen af språkriktighet. Som
professor fick R. icke tillfälle att förverkliga
de stora förhoppningar, som voro knutna vid honom
och hans lärareverksamhet. Genom öfveransträngning
hade han brutit sin helsa, och efter att hafva
under nära ett helt decennium nästan oafbrutet
åtnjutit tjenstledighet afled han d. 5 Sept. 1886,
i Södertelge. Bland hans icke synnerligen många
skrifter må utom de ofvan anförda särskildt nämnas
Försök till belysning af mörkare och oförstådda
ställen i den poetiska eddan (1877) och Om rätta
betydelsen af Vestgötalagens inlednings- och
slutord (i »Nordisk tidskrift för filologi», 1879).
Ad. N-n.

Richerus, frankisk krönikeskrifvare, född omkr. midten
af 900-talet, var munk i den hel. Remigius’
benediktinkloster i Rheims, der han åtnjöt
undervisning af den ryktbare ärkebiskop Gerbert. På
dennes uppdrag författade han en Frankrikes historia
för tiden 888–995 (utg. första gången af Pertz i
»Monumenta Germaniae historica», 1839), som är en
hufvudkälla för historien om huru kapetingerna kommo
till makten i Frankrike.

Richesse oblige [risjä’ss åblisj], Fr., rikedom ålägger
förpligtelser. Jfr Noblesse oblige.

Richet f-sje’], Louis Alfred, fransk kirurg, f. 1816,
kirurgie professor vid medicinska fakulteten i Paris
sedan 1864, är mest bekant genom sin Traité pratique
d’anatomie médico-chirurgicale (1855–57; flere uppl.).

Richmanns lag (R:s regel), fys. Blandar man M kg. af
en vätska, som har temperaturen T, med m kg. af samma
slags vätska med temperaturen t, är enligt Richmanns
lag blandningstemperaturen =

MT + mt ––––––– M + m

Med tillhjelp af denna lag kan man beräkna icke allenast
blandningstemperaturen, då de blandade massorna och
deras temperaturer äro kända, utan äfven massornas
blandningsförhållande, M/m, när temperaturerna äro kända. – Lagen upptäcktes
af fysikern Georg Vilhelm Richmann, son af svenske
räntmästaren Vilhelm R. i Dorpat, f. i Pernau 1711,
d. såsom ledamot af akademien i Petersburg 1753.

Richmond [ri’tjmönd]. 1. Stad i engelska grefskapet
Surrey, på södra stranden af Thames, 13,5 km. v. från
Hyde park i London. 19,066 innve. (1881). Staden
sjelf är utan intresse, men den besökes flitigt af
Londonbor på grund af sina vackra omgifningar och
stora parker. Särskildt beundras utsigten från den
s. k. »terrassen». Orten, som ända till 1500 hette
Syenes, Shene l. Sheen, hade ett slott, som i flere
århundraden tidtals var kungligt residens, och der
Edvard III, Henrik VII och Elisabet dogo. – 2. Stad
i engelska grefskapet York, North Riding vid floden
Swale. 4,502 innev. (1881). Staden är företrädesvis
ryktbar för sitt slott, som ligger på en klippa
vid floden och förr, då det var vida större än nu,
betraktades som ointagligt. Grefskapet R. – omfattande nära
1/3 af North Riding – skall af Vilhelm Eröfraren
hafva förlänats åt Alan Rufus, grefve af Bretagne,
men besittningarna återföllo till kronan, när
Henrik, earl of R., 1485 efterträdde Richard III
som konung under namnet Henrik VII. Karl II gaf sin
son med Louise Renée de Quérouailles, hertiginna af
Portsmouth, Charles Lerinox titeln hertig af R.,
och denna titel bäres ännu af Lennox’ familj. –
3. Stad i nord-amerikanska staten Indiana vid East
Fork af White Water river, en biflod i andra hand
till Ohio, och vid en vigtig jernvägsknut, 109
km. ö. om Indianapolis. 12,742 innev. (1880). Liflig
industri. Stora svinslagterier. – 4. Hufvudstad i
nord-amerikanska staten Virginia, på norra sidan
af James river, 203 km. från flodmynningen. På
andra sidan floden ligger den genom 4 broar med
R. förbundna staden Manchester. Förnämsta byggnaden
i staden är Kapitolium på Shockoe hill, bygdt efter
mönster af Maison carrée i Nîmes. Under domen i
centralhallen står Washingtons staty (af Houdon)
och på den öppna platsen framför byggnaden
Crawfords berömda ryttarestaty af Washington, omgifven af
statyer af framstående män från Virginia (Patrick
Henry, Th. Jefferson, J. Marspall, George Mason,
Th. Nelson och A. Lewis). På norra sidan af Kapitolium
står en staty af general Jackson. För bildningen
sörja ett statsbibliotek, Richmond college,
Medical college m. fl. läroanstalter samt flere
lärda sällskap. Före inbördes kriget (1861–65)
var R. förnämsta handelsstaden i södra delen af
unionen. Efter kriget stod det en lång tid utan
skepp, köpmän och kapital, men har under de senare
åren börjat å nyo blifva den naturliga medelpunkten
för sydstaternas handelsaffärer, särskildt tobaks-
och mjölhandeln, samt har stora jernverk, qvarnar
och tobaksfabriker. Folkmängden, som 1800 var endast
5,737 pers., steg 1880 till 63,600 pers., af hvilka
nära 28,000 färgade. – R. var endast en liten by, när
det 1779 utsågs till Virginias hufvudstad. Från Maj
1862 till April 1865 var det säte för de konfedererade
sydstaternas regering. Under denna tid blef det starkt
befäst. Efter 3 dagars blodig strid föll det d. 3
April 1865 (samma dag som Petersburg) i händerna på
unionsarmén, hvarigenom inbördeskriget faktiskt var
slut. En f. d. tobaksfabrik användes under kriget
som fängelse och vann under namnet »Libby prison»
en sorglig ryktbarhet.

Richmond [ri’tjmönd]. 1. R. and Lennox, Charles
Gordon, hertig af Aubigny, spansk grand,
engelsk statsman, f. 1791, d. 1860, deltog under
Wellingtons fanor i de napoleonska krigen sedan 1809
och inträdde 1819, efter sin fader, i öfverhuset
bland de moderata tories. 1829 var han nära att
blifva premierminister. Han bekämpade katolikernas
emancipation, men kom ändock in i Greys kabinett,
Nov. 1830, såsom generalpostmästare. Motvilligt
understödde han reformbillen, och i Maj 1834
utträdde han ur kabinettet. Sedermera satte han ett
energiskt motstånd emot Peels frihandelspolitik,
men öfvergaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>