Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhenprovinsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Speier. De vigtigaste bland de öfriga städerna äro
Kaiserslautern, Ludwigshafen och Zweibrücken. Jfr
Pfalz.
Rhenprovinsen (Rheinprovinz, Rheinland
l. Rheinpreussen), den vestligaste och folkrikaste
provinsen i Preussen, begränsas i v. af
Luxemburg, Belgien och Nederländerna, i n. ö. af
Westfalen, i ö. af Westfalen, Hessen-Nassau,
storhertigdömet Hessen och Rhen-Pfalz, i s. af
Elsass-Lothringen. Provinsen omsluter i sin södra
del det oldenburgska furstendömet Birkenfeld;
kretsen Wetzlar ligger skild från det öfriga
R. mellan prov. Hessen-Nassau och storhertigdömet
Hessen. Areal 26,991 qvkm. 4,344,527 innev. (1885),
alla tyskar med undantag af några tusen fransk-talande
valloner på gränsen mot Belgien. 1,171,398 voro
protestanter, 3,115,994 katoliker och 45,405 mosaiska
trosbekännare. Provinsen ligger på ömse sidor om
Rhen, öfvervägande på dennes venstra sida. Södra och
större delen af prov. tillhör i geologiskt hänseende
nedre Rhens devoniska bildningar och är bergig. På
venstra stranden ligga Hunsrücks och Eifels höga
platåer, skilda från hvarandra genom Mosels djupa
dal och djupt fårade af andra floddalar. På högra
Rhenstranden träda utlöpare af Westerwald ända till
strömmen (dit hör äfven Siebengebirge), hvaremot
grenarna af Sauerland vid Sieg och Wupper samt af
Ruhrs stenkolsområde ej nå Rhen. Största höjden i
prov. är walderbeskopf (818 m.); flere andra höjder
på venstra Rhenstranden nå öfver 700 m., men endast
få på högra stranden öfverstiga 500 m., inga 600
m. De flesta höjderna äro skogbevuxna, endast Eifel
är naket, med flere spår af vulkanisk verksamhet, och
fortsättes mot n. v. af Hohe Venns torfmossar. Norr
om en linie dragen från Aachen till Bonn är
prov. ett slättland, och sumptrakter förekomma vid
nederländska gränsen. Nästan hela prov. tillhör Rhens
flodområde; endast ett litet område i n. v. vattnas
af bifloder till Meuse. Rhens förnämsta bifloder
inom prov. äro Nahe, Mosel, Ahr och Erft fr. v. samt
Sieg, Wupper, Ruhr, Emscher och Lippe fr. h. Den
enda sjön af någon betydenhet är Laach-sjön, den
största af kratersjöarna på Eifel. Klimatet är
på slättlandet och i dalarna mildare än i någon
annan del af Preussen, med en årstemperatur af
9–10,2° C. Det dimmiga och snörika Hohe Venn, Eifel
och delar af Hunsrück hafva ogynsammare klimat än
t. o. m. Ostpreussen. Nederbördsmängden vexlar mellan
590 mm. i Köln och 780 mm. i Kleve.
Af arealen äro 46,3 proc. åker och trädgårdar, 17,4
proc. ängar och betesmarker samt impediment, 0,5
proc. (13,170 har) vinberg, 30,7 proc. skogbevuxen
mark, resten vägar, vattendrag o. s. v. På
högplatåerna i södra delen af prov. kan föga annat
än hafre och potates odlas, men floddalarna och det
norra låglandet äro ytterst bördiga. Särskildt gäller
detta om trakten mellan Aachen och Düsseldorf,
som förr kallades »det heliga romerska rikets
kornbod». Spanmålsodlingen fyller dock ej den talrika
befolkningens behof af brödföda, och knappt 1/4 af
befolkningen är sysselsatt med jordbruk.
Vinodling bedrifves vid Rhen, Mosel och några andra af
Rhens bifloder, och vin jämte frukt af alla slag utgör
en af landets förnämsta exportartiklar. Industrien
och näringsfliten, lifligare än i någon annan provins
af Preussen, stödja sig på ofantliga stenkolslager
och andra mineralskatter, hvilka utan tvifvel äro
de, som göra provinsen till »den rikaste juvelen i
Preussens krona». Värdet af de i R. brutna mineralen
utgör nära 1/3 af hela Preussens mineralproduktion,
och främst bland dem stå stenkolen. Industrien
är samlad omkring två hufvudcentra: Aachen
och Düsseldorf (med Wupperdalen), medan det
helt naturligt finnes få industriorter i söderns
bergstrakter eller i sumptrakterna i n. v. Främst
står metallindustrien, hvars årliga produktionsvärde
är omkr. 100 mill. kr. De största jern- och
stålverken finnas i Essen (deri inbegripet Krupps
stora etablissement), Oberhausen, Duisburg,
Düsseldorf och Köln, medan tillverkningen
af eggjern och andra mindre metallarbeten i
stor skala bedrifves i Solingen, Remscheid och
Aachen. Sistnämnda stads kläde och Krefelds siden
utgöra vigtiga exportartiklar. Bomullsindustrien
är företrädesvis representerad i Elberfeld-Barmen
och i Wupperdalen. Linnevaror tillverkas i
Gladbach, läder i Malmedy, glas i Saardistriktet
och hvitbetssocker i trakten kring Köln. På
samfärdsmedel är R. rikare än någon annan provins i
Preussen. De segelbara vattenvägarna hafva en längd
af 1,200 km., jernvägarna hade 1885 en längd af 2,933
km. Provinsens läge vid flere europeiska trafikleder,
naturskönheten i de pittoreska floddalarna med
deras borgar och klippor samt de helsokraftiga
mineralkällorna (Aachen, Kreuznach m. fl.) föra
till prov. ett stort antal resande. – Af högre
undervisningsanstalter har prov. universitet i Bonn,
landtbruksakademi i Poppelsdorf, teknisk högskola i
Aachen och konstakademi i Düsseldorf. Vidare finnas
28 gymnasier, 15 progymnasier, 12 realgymnasier,
12 realprogymnasier, 3 högre realskolor, 5
realskolor, 6 högre borgareskolor, 15 lärare- och 2
lärarinneseminarier, omkr. 4,320 offentliga folkskolor
samt flere specialskolor. – I administrativt
hänseende är R. indeladt i 5 regeringsområden:
Koblenz med 13, Düsseldorf med 21, Köln med 11,
Trier med 13 och Aachen med 11 kretsar. Provinsen
har 140 städer. Provinsregeringens säte är
Koblenz; största staden är Köln. I »das Herrenhaus»
är provinsen representerad genom 33 och i »das
Abgeordnetenhaus» genom 62 medlemmar. De evangeliska
kyrkornas angelägenheter förvaltas af konsistorium
i Koblenz. Rom.-katolska kyrkan har en ärkebiskop i
Köln, med suffraganbiskopar i Münster och Trier;
gammalkatolikerna hafva en biskop i Bonn. Större
delen af prov. sorterar under oberlandesgericht i
Koblenz; mindre delar höra under oberlandesgericht
i Hamm och i Frankfurt a. M. I större delen af
prov. är Code Napoleon (införd medan landet tillhörde
Frankrike) ännu gällande. Såsom gränsprovins har
R. starka garnisoner, och Rhen försvaras af de
fyra fästningarna Köln med Deutz, Koblenz med
Ehrenbreitstein, Wesel och Saarlouis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
