Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rhea Silvia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans körverk Toggenburg, Wasserfee, Wittekind och
Maitag samt oratoriet Christopherus. Dessutom har
han skrifvit uvertyren Demetrius, symfoaimålningen
Wallenstein, operorna Die sieben roben och Des
thürmers töchterlein, diverse kyrko- och kammarmusik
o. s. v. A. L.
Rheindahlen. Se Dahlen.
Rheine, stad i preussiska regeringsomr. Münster
(Westfalen), vid Ems och jernvägen
Soest–Emden. 5,652 innev. (1885). Textilindustri. R. är
hufvudort i förra »standesherrschaft», numera
furstendömet Rheina-Wolbeck (Rheine-W.), som
omfattar 556 qvkm. och omkr. 25,000 innev., dels i
prov. Westfalen, dels i Hannover. Sedan R.-W. till
1803 tillhört biskopsstiftet Münster, kom det genom
riksdeputationshufvudbeslutet såsom godtgörelse till
huset Loos-Corswarem och tillföll, då detta utgick
på manssidan, grefve Lannoy-Clervaux, hvilken 1840
upphöjdes till furste af Rheina-Wolbeck.
Rheineck, borg i preussiska regeringsomr. Koblenz
(Rhenprovinsen), på venstra Rhenstranden, 10
km. nedanför Andernach. Borgen ödelades 1785 genom
eldsvåda, så att endast ett högt fyrkantigt torn (från
12:te årh.) qvarstår. Ett nytt slott i rundbågsstil
uppfördes 1832 af M. A. von Bethmann-Hollweg.
Rheinfelden, stad i schweiziska kantonen Aargau,
15 km. ö. om Basel, på venstra stranden af Rhen,
som der bildar forsar (Höllenhacken). 2,243
innev. (1880). Staden var fordom starkt befäst,
och dess gamla murar och torn äro ännu delvis
bibehållna. 1632 och 1634 intogs den af
svenskarna. Utanför dess murar vann hertig
Bernhard af Weimar d. 3 Mars 1638 en seger
öfver de kejserlige. 1744 eröfrades och raserades
fästningsverken af fransmännen. Sedan 1803 har staden
tillhört Schweiz. Nära staden finnas stora saliner
samt flere soolbad.
Rheinfels, fordom fästning på venstra Rhenstranden,
115 m. öfver vattenspegeln, straxt nedanför
S:t Goar i preuss. regeringsomr. Koblenz
(Rhenprovinsen). Fästningen anlades 1245. 1692
försvarades den framgångsrikt af hessiske generalen
v. Görz mot en stor fransk armé under Tallard,
men 1758 och 1794 intogs den af fransmännen och
afträddes till dem genom freden i Basel 1795. 1797
slopades fästningen, som nu utgör en af de vackraste
ruinerna vid floden. Ruinen köptes 1843 af prins
Vilhelm (sedermera kejsar Vilhelm I).
Rheingau, en omkr. 22 km. lång och 10 km. bred
landsträcka längs högra Rhenstranden från Biebrich
till Lorch, förr tillhörig ärkestiftet Mainz, nu en
del af preussiska regeringsomr. Wiesbaden. R. omslutes
af Rhen samt, i n. och ö., af Rheingaubergen, hvilka
lemna skydd mot nordliga och östliga vindar. R. är
särskildt ryktbart för sina förträffliga rhenska
viner (se Rhen-viner). Jämte vin erhålles äfven
mycket frukt.
Rheinhessen. Se Rhen-Hessen.
Rheinland [-lant]. Se Rhenprovinsen.
Rheinpfalz. Se Rhen-Pfalz.
Rheinpreussen. Se Rhenprovinsen.
Rheinprovinz. Se Rhenprovinsen.
Rheinsberg, stad i preussiska regeringsomr. Potsdam
(Brandenburg), vid Rheinsbergsjön och vid Havels
biflod Rhin, 9 km. från Mecklenburgs gräns. 2,250
innev. (1885). Fredrik II, hvilken såsom kronprins
residerade i R., ombyggde slottet fullständigt,
anlade park och växthus m. m. samt en länge berömd
porslinsfabrik.
Rheinstein, slott i preussiska regeringsomr. Koblenz
(Rhenprovinsen), på venstra Rhenstranden midt emot
Assmannshausen, 80 m. öfver vattenspegeln, fordom
Rudolfs af Habsburg residens, var sedan långt tillbaka
ända till 1825 under namnet Voigtsberg en ruin, men
köptes nämnda år af prins Fredrik af Preussen, som
af ruinen lät uppföra ett nytt slott i medeltidsstil
och vanligen residerade der.
Rheinwald [-valt]. Se Rhen.
Rheita, Anton Maria Schyrlaeus de R., tysk fysiker,
f. 1597, d. 1660, var en tid munk i kapucinklostret
Rheit i Böhmen samt sedermera professor i teologi
och biktfader hos ärkebiskopen af Trier. Han
skref bl. a. Oculus Enoch et Eliae sive Radius
sidereo-mysticus etc. (1645), i hvilket arbete
beskrefs den af honom uppfunna terresterkikaren (se
Kikare) och förekommo för första gången uttrycken
»ocular» och »objektiv».
Rhen (T. der Rhein, Holl. de Rhijn, Fr. le Rhin),
Tysklands hufvudflod och en af de största floder i
Europa, har en längd enligt det vanliga antagandet
af 1,295 km. (enligt Strelbitsky 1,142 km.),
deraf omkr. 725 km. i Tyskland, 410 i Schweiz och
160 i Nederländerna, och ett flodområde af 224,400
qvkm. (enl. Strelbitsky 196,304 qvkm.), deraf 113,750
qvkm. tillhöra Tyska riket. R. uppstår i schweiziska
kantonen Grisons af omkr. 150 glacierer, hvilkas
vatten förena sig till två källfloder, Vorderrhein
och Hinterrhein. Den förra bildas på östra sidan
af S:t Gotthardgruppen af flere fjällbäckar,
af hvilka den förnämsta kommer från sjön Toma
(2,344 m. höjd) vid foten af det 2,931 m. höga
Baldusstock, strömmar i nordöstlig riktning under
upptagande af Medelserrhein (ofta kallad Mittelrhein)
och flere andra glacierströmmar samt förenar sig
efter ett lopp af omkr. 72 km. vid Reichenau med
Hinterrhein. Till Ilanz, den första Rhenstaden,
liknar Vorderrhein en väldig glacierbäck, som under
de första 19 km. faller 368 m. Vid Dissentis, der
den upptager Medelserrhein, är den 5 m., vid Ilanz 23
m. bred. Hinterrhein uppstår längre österut på 2,216
m. höjd på Zapportglacieren i Adulagruppen, strömmar
i nordöstlig och nordlig riktning genom Val Rhin
(förvrängdt till Rheinwald), Schams och Domleschg,
hvarunder den upptager fr. h. Averserrhein och Albula,
fr. v. Nolla. Dess längd utgör 70 km. och dess fall
1,630 m. Vid Reichenau erhåller den förenade strömmen
som der är 51 m. bred, namnet R. Den är redan der
flottbar, men blir farbar med båtar först vid Chur,
der den vänder sig mot n. Vid Bodensjön aflagrar
floden den detritus den medfört från alpbäckarna och
utgår från vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
