Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rekarne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rekarne, nordvestra delen af Södermanland,
bildar ett fögderi och indelas i tvänne härad:
Vester-Rekarne härad (se d. o.) och Öster-Rekarne
härad (se d. o.). Jfr Södermanland.
Rekisvinth. Se Reccesvind.
Reklam (Fr. réclame, af Lat. reclamare, ideligen
ropa), starkt lofordande, vanligen mycket högt
betald annons eller anmälan, införd i en tidnings
textafdelning för att bibringa allmänheten den tron
att den härrör från tidningens redaktion eller en
opartisk kritiker; puff; konsten att låta puffa för
sig. I det svenska tidnings väsendet har den egentliga
reklamen fått föga insteg, medan den är en vigtig
faktor i t. ex. de franska tidningarnas ekonomi. –
Reklamera, återfordra, göra anspråk på; fordra häktad
persons frigifning, en rymd förbrytares utlemnande;
inlägga gensaga emot, protestera, anföra besvär. –
Reklamation, återfordran, ersättningsanspråk;
protest, gensaga, besvär.
Reknes, hospital för spetälska, vid Molde,
inrättadt år 1713 och utvidgadt 1794, åtnjuter
statsanslag och har sjelf ett kapital af 150,000 kr.,
hvaraf afkastningen utgår till vård af spetälska
från Romsdals amt. Förut emottogos äfven andra
patienter. I spetsen för anstalten står en läkare.
Y. N.
Rekognitionsafgift, den årliga bevillning till staten,
som erlägges för rättigheten att begagna vissa för
bergsbrukets främjande upplåtna kronohagar. Namnet
härrör från det förhållandet att afgiften erlägges
»in recognitionem dominii», d. v. s. under
erkännande att kronan är skogens egare, således som
arrendeafgift. Rekognitionsafgiften l. arrendet
påbjöds 1689 och utgår f. n. (1889) efter 3:dje
art. bevilln. förordn. af bruk, hyttor och grufvor,
som hafva privilegierad rätt till skogsfång från
rekognitionsskog, med 25 öre för hvarje stafrum
ved eller deremot svarande 18 tunnor kol. En
»nederlagsrekognition» erlades från 1653 i Göteborg
för fri nederlagsrätt. Kbg.
Rekognitionsskog, kronoskog, som för
bergshandteringens uppmuntran mot rekognitionsafgift
(se d. o.) blifvit upplåten till begagnande af
hammarverk, hyttor o. s. v. 1809–10 års riksdag
begärde skatteförsäljning af detta slags disponerade
kronoskogar. Efter skedd utredning biföll regeringen
denna begäran genom k. kung. d. 4 Febr. 1811. De
enskilda verken fingo skatteköpa så mycket skog, som
för hvarje verks drift kunde erfordras, hvarefter
återstoden indelades till hemman och såldes. Först
efter utfärdandet af förenämnda kungörelse uppstod
fråga, att jämväl s. k. grufveskogar eller
grufveallmänningar borde anses och behandlas
som rekognitionsskogar. Förslag derom framlades
af regeringen 1823 och gillades af riksdagen,
hvarefter K. M:t d. 29 Jan. 1824 förordnade om
grufveskogarnas taxerande till rekognitionsafgift. Det
är hufvudsakligen dessa rekognitionsskogar, som äro
qvar. De upptaga f. n. (1889) en areal af 42,313 har,
mest grufveskogar och bergslagsallmänningar. Men då
af särskilda anledningar Kengis kolfångstskog och
Ofvansjö-Torsåkers
bergslagsallmänning antagligen inom kort återgå till kronans egen
disposition, kommer rekognitionsskogarnas areal att
nedgå till vid pass hälften. Kbg.
Rekognoscering (af Lat. recognoscere,
undersöka), krigsv., kallas undersökningen
af ett föremål för utrönande af dess egenskaper
eller beskaffenhet. Rekognosceringen kan afse
antingen ett terrängföremål, en trakt,
hvars beskaffenhet i militäriskt afseende icke
tillräckligt framgår af tillgängliga kartor eller
beskrifningar, eller ock fiendens styrka eller
ställning. Terrängrekognosceringen går vanligen ut
på fullständigandet af de uppgifter, som tillgängliga
kartor lemna, och kan alltefter sin omfattning
vara allmän eller speciel, då man med det förra
slaget afser en beskrifning öfver en hel trakt med
alla dess utmärkande egenskaper i topografiskt,
statistiskt och militäriskt hänseende och med det
senare en sådan, hvarigenom man får lära känna
ett mindre områdes eller ett föremåls (t. ex. en
vägs, ett vattendrags, en skogs, en bys, en
ställnings) egenskaper för ett visst gifvet ändamål.
Resultatet af rekognosceringen uttryckes i en
rekognosceringsberättelse, hvilken icke sällan
åtföljes af ett kartutkast öfver den rekognoscerade
trakten. Till ifrågavarande stora slag af
rekognosceringar måste äfven hänföras statistiska
rekognosceringar, hvilka hafva till ändamål att utröna
en trakts förmåga att herbergera och underhålla
trupper samt i öfrigt underlätta eller försvåra
krigföringen. Rekognosceringen af fienden afser
att med vapenmakt skaffa de upplysningar om honom,
som äro nödvändiga att ega dels för att kunna
öfverlemna sig sjelf åt hvilan, dels för att kunna
planlägga egna företag. Krigsledningen söker väl
alltid att såväl före krigets utbrott som under
dess fortgång på hemlig väg skaffa sig upplysningar
om fienden, men under krigets vexlande lägen
måste dessa alltid fullständigas på ort och ställe.
För rekognosceringens verkställande utsändas
enskilda officerare eller personer af lägre grad med
några följeslagare, en rekognosceringspatrull,
eller en mindre truppafdelning, ett
rekognosceringsdetaschement. Dessa söka, om
möjligt, på hemlig väg lösa sina uppgifter.
Låter detta sig icke göra, utan hindrar fienden
alla rekognosceringsföretag, måste man skrida
till en våldsam rekognoscering, hvarvid man med
en för ändamålet afpassad truppstyrka anfaller
fienden på någon punkt och söker kasta honom
tillbaka der för att erfara, hvad han har bakom.
Ett sådant företag är dock farligt, enär det lätt
leder till en strid, hvars omfattning man på
förhand svårligen kan beräkna. Begagnar man
sig icke genast af rekognosceringens utslag, blir
hon lätt utan ändamål, då förhållandena snart ändras.
C. O. N.
Rekollekter l. rekollektioner (af Lat. recolligere,
återsamla) kallas särskilda kongregationer
inom åtskilliga munkordnar, hvilka vilja införa
ett strängare iakttagande af de ursprungliga
ordensreglerna. Såväl inom franciskanorden som inom
augustineremiternas orden finnas sådana rekollekter.
J. H. B.
Rekommendera (af Lat. re, åter, och commendare,
anförtro), anbefalla åt någons gunst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
