Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Radiometer (af Lat. radius, stråle, och Grek. metron, mått), fys., kallar William Crookes en apparat, medelst hvilken han sökt visa ljusa och mörka värmestrålars mekaniska inverkan på lättrörliga, i nästan lufttomt rum inneslutna svärtade kroppar - Radis. Se Raphanus - Radius, anat., strålbenet, den ena, till tumsidan sig sträckande underarmspipan - Radius vector. Se Koordinater - Radix. Lat., rot - Radja, raja (»konung», »höfding»: af Sanskr. radj, vara glänsande), indisk titel - Radjputana (»radjputernas land»), gemensamt namn på ett stort område i nordvestra Indien - Radjputer, Eng. rajpoots (af Sanskr. radjaputra, kungason), ett ostindiskt folkslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glänsande, till följd hvaraf hjulet sättes i
rörelse. Gasen i apparaten måste man förtunna för att
minska dess hinder mot rörelsen, men med förtunningen
minskas äfven gasens tryck. Det finnes följaktligen
för hvarje gas ett minimivärde på förtunningen, som
ger maximum af effekt. Detta minimum är för luft
0,00004 af en atmosfers tryck; drifves förtunningen
till 0,00001 af en atmosfer, minskas effekten till 0,1
af maximivärdet. Radiometern kan med fördel användas
vid studiet af det strålande värmet. A. Bl-n.
Radis. Se Raphanus.
Radius, anat., strålbenet, den ena, till tumsidan
sig sträckande underarmpipan. Hon ledar upptill samt
är böj- och vridbar mot öfverarmsbenet, nedtill
böjbar i korsade riktningar mot 2 handlofsben.
G. v. D.
Radius vector. Se Koordinater.
Radix, Lat., rot.
Radja, raja (»konung», »höfding»; af Sanskr. radj,
vara glänsande), indisk titel, som dels tillkommer
infödda hinduiska furstar, hvilka styra ett större
eller mindre område såsom (åtminstone till skenet)
oberoende herskare, dels är tilldelad vissa stora
jordegare eller förnäma personer uti Indien. De
infödda herskarna i Lahor betitlas maharadja
(»storkonung»). Ingen regerande radja får föra
krig mot utländsk fiende utan britiska styrelsens
tillstädjan, och hos hvar och en sådan radja,
är en britisk ministerresident anställd, till
hvilkens meddelade råd vanligen den största hänsyn
tages. Radjavärdigheten går i de flesta fall i arf.
Radjputana (»radjputernas land»), gemensamt namn på
ett stort område i nordvestra Indien, som omfattar
20 större och mindre, af infödda regenter styrda
vasallstater, hvilka stå under uppsigt af en i
Adjmir residerande britisk generalagent, samt de
britiska distrikten Adjmir och Mairvara, hvilka
styras omedelbart af vicekonungen i Indien. R. har
en areal af omkr. 343,000 qvkm. (deraf Adjmir
och Mairvara, hvilka ligga i midten, utgöra
7,021 qvkm.) och sträcker sig från Sind i v. till
Nordvestprovinserna i ö., från Pendjab i n. till
Bombaj i s. Det genomskäres från s. v. till
n. ö. af Radjputanajernvägen och från Adjmir vid
denna linie söderut af Malvajernvägen. Landet,
som delas af Aravallibergen i två olika stora delar
(den nordvestra är mycket större), består till stor
del af sandiga, torra, improduktiva slätter, hvilka
dock mot n. ö. blifva mera bördiga. Nordvestra delen
innesluter den stora sandöcknen Thur, som genomdrages
af långa, parallella sanddyner af 15–30 m. höjd,
med få brunnar och vattendrag och nästan utan
vegetation. Den sydöstra delen har ett mera vexlande
utseende och består af lägre bergskedjor, mellan
hvilka dalar ligga, som vattnas af från Vindhyabergen
nedströmmande floder (Chambal, med bifloden Banas,
hvilken förenar sig med Djamna). Flerestädes finnas
i denna del af R. bördiga trakter, med skogar
och artificiella sjöar, men i allmänhet är äfven
detta område föga fruktbart. Klimatet är mycket
torrt och hett om sommaren, men ganska kallt om
vintern. Nederbördsmängden är mycket olika i
olika trakter. I vestra delen uppgår den knappt till
125 mm.; i s. och ö. är den rikligare, stundom ända
till 2,500 mm. Oaktadt alla obehagligheter anses R.
vara det sundaste område i Indien, åtminstone för
infödingarna. Befolkningens antal uppgick 1881
till 10,729,000, deraf 9,2 mill. voro hinduer,
920,000 muhammedaner och 3,519 kristna. Radjputerna
(se d. o.), efter hvilka hela området uppkallats,
äro tillsammans endast omkr. 700,000, men nästan alla
stater styras af dem. Djater, brahmaner och gudjarer
utgöra befolkningens flertal och herska i Bharatpur
och Dholpur. En enda stat, Touk, beherskas af
muhammedaner. De förnämste icke ariske urinnevånarna
äro bhil, mera och mina bland kolhfolken. Hufvudmassan
af befolkningen sysselsätter sig med jordbruk,
som i landet v. om Aravallibergen lemnar endast
en skörd om året, men s. och ö. om nämnda berg två
skördar årligen. I de större städerna blomstra handel
och bankirrörelse i vida högre grad, än man kunde
vänta i ett så fattigt land. I n. utgöres exporten
väsentligen af salt, spanmål, ull och bomull, i s. af
opium och bomull. Den industriella verksamheten är
mycket obetydlig. De största staterna äro Bikanir
(57,860 qvkm., 509,000 innev.), Djaipur (37,464 qvkm.,
2,5 mill. innev.), Djasalmir (42,598 qvkm., 108,000
innev.), Kota (9,834 qvkm., 517,000 innev.), Djodpur
l. Marwar (95,830 qvkm., 1,75 mill. innev.) samt
Mewar l. Udaipur (32,815 qvkm., 1,5 mill. innev.).
Radjputer, Eng. rajpoots (af Sanskr. radjaputra,
kungason), ett ostindiskt folkslag, som sjelf
leder sitt ursprung tillbaka till den urariska
krigarekasten (ksjatrija), synas uppträda i historien
först omkr. tiden för Kr. f., då de från trakterna
n. om Ganges spredo sig åt s. och s. v., underkufvade
en mängd andra stammar och underlade sig en stor
del af vestra och mellersta Hindustan. Höjdpunkten
af sin makt nådde de mot slutet af 10:de årh., då
radjputska dynastier herskade i Adjmir, Gwalior
och Dehli, men de kufvades efter hvartannat af de
muhammedanske inkräktarna, maratterna och slutligen
engelsmännen. Numera torde deras antal uppgå till
knappt 1 mill., af hvilka hufvudmassan (omkr. 700,000)
är bosatt i Radjputana. Ehuru de icke bilda
majoriteten i någon af detta områdes stater, utgöra
de der såsom ett slags feodal-adel den förnämsta
samhällsklassen. De flesta inhemska furstehusen
tillhöra deras stam. Fordom voro fejder och ströftåg
radjputernas förnämsta sysselsättningar. Numera
hafva de till största delen blifvit jordbrukare,
hvilka dock genom vissa fysiska kännetecken,
hållning och klädedrägt skilja sig från den öfriga
befolkningen. Ljumma anhängare af hinduismen, hysa
de ingen särskild aktning för brahmanerna, hvilkas
plats hos dem ersättes af de ridderlige »charunerna»
och »bhaterna», de inhemske furstarnas rådgifvare,
skalder, teckentydare och krönikeskrifvare. Utom
Radjputanas gränser finnas radjputer talrikt
i nordöstra Pendjab och i Gudjarat samt i mindre
antal i Audh, Bandelkhand, Bengalen och andra delar
af Hindustan. H. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
