Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Qvartsextackord ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
turmalintången, äro helt olika för qvarts
(bergkristall) och andra dubbelbrytande ämnen. –
Qvartsplattor hafva en vidsträckt användning
vid undersökningar inom den högre optiken. De
ingå såsom beståndsdel i flere optiska apparater
och lämpa sig särskildt till konstruktionen af
polariskop, bland hvilka Aragos polariskop,
sammansatt af tvänne vid sidan af hvarandra
placerade qvartsplattor, den ena höger- och den
andra venster vridande, intager ett framstående
rum. – För blåsröret är qvartsen osmältbar samt
löses ej af andra syror än fluorvätesyra och, med
svårighet, af kalilut. I knallgaslågan smälter den
till en amorf massa, som har en eg. v. = 2,2. Med
soda sammansmälter den under kokning till en klar
perla. – Qvartsens olika varieteter hänföras till
följande afdelningar. 1. Kristalliserade varieteter:
bergkristall, röktopas, citrin, ametist o. s. v.,
hvilka alla räknas till halfädelstenarna och användas
till smycken och prydnadsföremål (se Bergkristall). –
2. Fanerokristalliniska varieteter: a) vanlig
qvarts (kattflinta) är det allmännaste af alla
mineral och förekommer ofta kristalliserad, stundom
i efterkristaller efter andra mineral, i korniga och
täta aggregat, såsom rullstenar, sand och sandsten,
b) Rosenqvarts, derb, rosenröd, från Arendal i Norge,
Tammela (Finland) och från Sibirien, c) Mjölkqvarts,
derb, mjölkhvit, halfgenomskinlig, från flere ställen
i Sverige. d) Avanturinqvarts, gulröd eller brun,
genomdragen af fina sprickor och genomsatt af små
mineralpartiklar, hvilket gör, att den bryter ljuset,
så att ett skimrande sken uppkommer. Den användes
till smycken samt förekommer i Spanien, Steiermark
och Ural. e) Den blå safirqvartsen, från Golling,
innesluter trådar af krokodylit. f) Prasem (se
d. o.), g) Trådig qvarts, som erhållit sin textur
från tradig gips eller kalk och förekommer såsom
sprickfyllnad. h) Jernkisel, en med jernglans fint
genomdragen, ogenomskinlig qvarts, af rödbrun till
svartbrun färg. Då den tillika upptagit andra ämnen,
står den på öfvergången till jaspis. Mest bekant är
jernkisel från Långban, af hvilken prydliga askar,
dosor o. dyl. tillverkats. – 3. Kryptokristalliniska
och förorenade qvartsvarieteter. Se Jaspis. – Följande
qvartsvarieteter uppträda såsom bergarter: qvartsit,
hornsten och kiselskiffer (se d. o.).
Qvartsen är ett mycket vigtigt och användbart mineral,
då den i de flesta trakter utgör hufvudmassan af
jordskorpans lösa beståndsdelar och såsom sand spelar
en stor rol vid vattnets cirkulation. Såsom sandsten
är qvartsen användbar till slip- och byggnadssten;
qvartssand begagnas för murbruk, formsand samt slip-
och skurmaterial. De renare qvarts-arterna användas
i glasfabrikation, till vattenglas, eldfast tegel,
masugnsställ och vällugnsbottnar, hvarjämte de
färgade, rena qvartssorterna förarbetas till
prydnadsföremål, husgerådsartiklar o. s. v.
Ant. Sj.
Qvartsextackord, andra ömvändningen af treklangen,
då qvinten kommer underst (gce), hvarigenom
den ursprungliga grundtonen (c)
blir qvart, den ursprungliga tersen (e)
blir sext. Den traditionella regeln, att detta
ackord skall behandlas som en dissonans, eger sin
riktighet, endast då det uppträder kadensbildande,
såsom förhållning för en treklang (t. ex. gce
såsom förhållning för ghd). I andra fall iakttages
denna regel af modern kompositionspraxis lika litet
som det äfvenså urgamla, men på nyare harmoniken
ofta otillämpliga förbudet mot paralleller.
A. L.
Qvartsit, petrogr., geol., en hård, kornig eller
nästan tät bergart, bestående af qvartskorn eller
kristalliniska qvartsindivider, sammanbundna af
ett kiselartadt bindemedel, så att kornen endast
otydligt eller alls icke framträda. Färgen är i
allmänhet hvit eller grå. – Qvartsiter förekomma
dels inom urberget, dels inom rent sedimentära
bildningar. I Dalsland finnes ett flere hundra fot
mäktigt lager qvartsit inom den s. k. Dalformationens
öfre del. Vid Vestervik, i Värmland och Jämtland
förekomma äfven ganska betydliga qvartsitbildningar. –
Är sandstensstrukturen tydligt synbar, kallas
bergarten qvartsitsandsten, d. v. s. en qvartsig,
hård sandsten. Genom inblandning af glimmerfjäll
uppstår hos qvartsiten en viss skiffrighet, och
den får då namn af qvartsitskiffer. – De renaste
qvartsitvarieteterna äro användbara för tillverkning
af glas. E. E.
Qvartsporfyr, petrogr., geol., en porfyr, hos
hvilken de i den felsitiska grundmassan inströdda
s. k. strökornen till anmärkningsvärd mängd utgöras
af qvarts. Bergartens färg är rödbrun eller
gråbrun. Qvartsporfyr förekommer i Dalarna och
Herjedalen, i Sachsen och på flere andra platser
i Tyskland. E. E.
Qvartssand, petrogr., geol., sand, som
uteslutande eller nästan uteslutande utgöres af
qvartskorn, till skilnad från fältspatssand,
glimmersand o. s. v. Qvartssand nyttjas som råämne
i glasfabrikationen. Vid stränderna af Vetterns norra
del förekomma flerestädes aflagringar af qvartssand.
E. E.
Qvartstrakyt, petrogr. Se Liparit.
Qvartära bildningar, geol. Se Qvartärformationen.
Qvartärformationen l. qvartärsystemet (af Lat. quartus,
den fjerde), geol., sammanfattningen af aflagringarna
under den fjerde af jordklotets utvecklingsperioder,
den efter tertiärtidens slut inträdande, under hvilken
naturförhållandena på jorden småningom förändrades och
öfvergingo till de nu varande. Aflagringarna under
denna period benämnas qvartära bildningar. Dessa
ega nästan utan undantag ett lösare sammanhang än
egentliga bergarter och benämnas derför ofta lösa
jordarter l. lösa jordlager. De bestå af olika slag
grus, sand, lera, gyttja och torf m. m. En del af
dem har bildats under den s. k. istiden (se d. o.),
då klimatiska och andra förhållanden voro helt
olika mot nu, andra åter, de yngsta, t. ex. gyttja,
torf m. fl., fortfara ännu i vår tid att å lämpliga
lokaler bildas. Till de yngsta qvartärbildningarna
höra också myrmalmer, kalktuff, bleke, kiselgur.
Geologerna hafva indelat qvartärsystemet i tre serier,
nämligen den preglaciala, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
