Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Quinin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
införa en konstitutionel styrelseform, men
frikändes. 1819 häktades han å nyo, emedan han
deltagit i grefve d’Abisbals stämplingar. Sedan
1820 års friare författning införts i Spanien,
utnämndes Q. till generalkapten i Galicien 1821, men
nedlade detta befäl till följd af en duell 1822. Då
en fransk här 1823 inryckte i Spanien för att der
återställa enväldet, ställde Q. sig i spetsen för en
division i Coruña, kämpade modigt mot fransmännen,
men fann snart, att det fria statsskicket ej längre
kunde upprätthållas mot fransmännens öfvermakt och
söndringarna inom Spanien. Q. öfvergick då till
England och derifrån till Syd-Amerika, men återkom
efter den 1833 utfärdade amnestiakten till Spanien
och blef generalkapten i Granada 1835. Han afled 1841.
P. O. Bm.
Qui sexcuse saccuse [ki sexkys sakys], Fr., »den,
som undskyller sig, anklagar sig sjelf», ifvern att
rättfärdiga sig, innan man anklagats för något, röjer,
att man känner sig skyldig.
Quistorp, en i Mecklenburg och Pommern bosatt
slägt, af hvilken flere medlemmar varit i svensk
tjenst. 1. Bernhard Friedrich Q., f. 1718, blef 1753
superintendent i Rostocks-kretsen, 1760 professor
i teologi vid Greifswalds universitet och 1779
generalsuperintendent öfver Svenska Pommern och
Rügen. Död 1788. – 2. Johann Christian von Q.,
den förres kusins son, jurist, f. 1737, professor
i Rostock 1772, utarbetade 1775–77 en fullständig
kriminallagbok för hertigdömet Mecklenburg-Schwerin
och utnämndes 1780 af svenska regeringen till
oberappellationsråd vid Höga tribunalet i Wismar. Död
1795. Af Q:s skrifter må nämnas Grundsätze des
teutschen peinlichen rechts (1770; många uppl.). –
Bröderna Ernst Gottfried Karl och August Ulrik Wilhelm
von Q., födda i Svenska Pommern den förre 1784,
den senare 1786, deltogo i von Schills ryktbara
tåg 1809. Ernst trädde 1812 i svensk tjenst
såsom ryttmästare vid Lifregementets husarer
samt tjenstgjorde såsom kronprinsen Karl Johans
ordonnansofficer under fälttågen 1813–14, återgick
1815 i preussisk tjenst och dog 1831. August kämpade
1811–14 i Spanien och 1815 i Belgien mot fransmännen
samt afled 1849.
Quito [kitå] 1. San Francisco de Q., hufvudstad
i syd-amerikanska republiken Ecuador, ligger
under 0° 14’ s. br. på 2,850 m. höjd öster om
vulkanen Pichinchas fot. Staden är på det hela
taget regelbundet byggd, med i allmänhet låga hus
af soltorkadt tegel. Vid det förnämsta torget
ligga katedralen, med en vacker marmorportal,
ärkebiskopspalatset, regeringsbyggnaden och
rådhuset. Jesuitkollegiet, som utgör ett helt qvarter
och omfattar äfven universitetet, anses vara stadens
vackraste byggnad. Q. har ett offentligt bibliotek
(omkr. 20,000 bd), och en Polyteknisk skola inrättades
1872. Folkmängden uppskattas till omkr. 80,000, deraf
endast ett fåtal hvita. Industrien är inskränkt till
tillverkningen af grofva bomulls- och ylleväfnader,
spetsar, strumpvaror och guldsmedsarbeten. Klimatet
är sundt och angenämt; trakten är ovanligt bördig och väl odlad,
men lider ofta af jordskalf. Genom ett sådant
omkommo 1797 omkr. 40,000 menniskor, och vid
ett annat d. 22 Mars 1859 förstördes egendom för
10–11 mill. kr. Kommunikationerna till staden äro
bristfälliga. På inkas tid gick en präktig landsväg
derifrån till Cuzco, af hvilken vissa delar ännu
finnas qvar. Efter 1870 hafva tvänne med vagn farbara
vägar anlagts till kusten, men af den jernväg,
som är föreslagen mellan Guayaquil och Q., är endast
sträckan mellan Guayaquil och Sibambe fullbordad.
Qui-vive [kivi’vv], Fr. (egentl. för hvem skall
det ropas lefve?, d. v. s. säg lösen!), T. werda?,
hvem der? Franska skiltvakter hafva äfven brukat
tillropet Qui-va-là (»hvem går der?»).
Qui vivra, verra [ki], Fr., »den, som lefver,
får se», framtiden skall utvisa det.
Quivogne [kivå’nj], Marie Amélie, född Chartroule de
Montifaud, fransk skriftställarinna, f. i Paris 1850,
började författa redan i flickåren och gifte sig helt
ung med en spansk grefve Q., hvilken derefter förlagt
hennes arbeten. Dessa, hvilka äro utgifna under
psevdonymen Marc de Montifaud, vittna om mycken
lärdom och stilistisk förmåga, men äfven mi en
sjukligt utsväfvande fantasi, som icke ryggar tillbaka
för någon osedlighet – också hafva de gång på gång
förbjudits samt ådragit henne böter och fängelse. Här
må nämnas Les courtisanes de l’antiquité, Les triomphes
de l’abbaye des conards (1874), Héloïse et Abailard,
Les vestales de l’église samt berättelserna Les dévoyés
(1879) och Les folles journées (1884). Hennes
enskilda lif skildras i öfrigt såsom tadelfritt,
och hon umgås i Paris’ adliga kretsar.
Quod erat demonstrandum, Lat., hvilket skulle
bevisas.
Quomodo, Lat., på hvad sätt.
Quorra. Se Niger.
Quorum pars magna fui, Lat., »(händelser) i hvilka
jag spelade en stor rol», ett ofta anfördt uttryck
ur Virgilius’ »Aeneis», II. v. 6.
Quos ego!, Lat., »dem skall jag minsann
– –!», en afbruten hotelse, med hvilken
Neptunus (i Virgilius’ »Aeneis», I, v. 135) föreställes
tukta vindarna, då de mot hans vilja stormat.
Quot capita tot sensus. Se Caput.
Quousque tandem . . ., Lat., »huru länge ännu
(skall du missbruka vårt tålamod, Catilina?)»,
begynnelseorden ur Ciceros första tal mot Catilina.
Quousque tandem är namnet på en »Skandinavisk
förening för förbättrad språkundervisning», stiftad
vid det 3:dje nordiska filologmötet, i Stockholm
1886. Föreningens program innehålles i följande
fyra satser: talspråket skall läggas till grund lör
undervisningen; denna skall redan i början utgå från
sammanhängande text; grammatikläsningen inskränkes
och följer efter lektyren; skriftlig öfversättning
både från och till det främmande språket skall
ersättas af andra öfningar. Föreningen verkar för
förändringar i språkundervisningens metodik,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
