Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Q är den sjuttonde bokstafven i det vanliga europeisk-latinska alfabetet - Q. 1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter m. m. - Q. 2. Engelska förkortningar - Q. 3. Metriska måttbeteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ord, som icke träffas på Qu, sökas på Qv.
Q är den sjuttonde bokstafven i det vanliga
europeisk-latinska alfabetet. Dess äldsta
semitisk-moabitiska form är [tecken]. Med denna bokstaf (i
vexlande former), hvars namn är Hebr. qof, Arab. qaf,
utmärktes och utmärkes i semitiska språk ett
»emfatiskt» eller velart (mellan tungan och gomseglet
bildadt) k-ljud. Samma bokstaf, i den nyss anförda
semitiska formen eller som [tecken], med namnet koppa,
förekommer äfven i grekiska inskrifter såsom tecken
för ett k-ljud jämte vanligt [kappa] (kappa), som senare
blef enrådande, men är för handskrifterna främmande,
liksom för de ur det grekiska utgångna östra alfabeten
(för slaviska och koptiska). Dock qvarstod koppa,
vanligen under formen [tecken] alltjämt som taltecken
med värdet 90 och upptogs med samma betydelse af
Ulfilas (i semitisk skrift betyder det 100). Från de
grekisk-chalkidiska kolonierna i södra Italien lånade
latinerna, till beteckning af ett k-ljud före u (w)
formen [tecken] som dock redan i fornlatinska inskrifter
vexlar med Q. Detta senare blef snart enväldigt och
är ensamt på papyrus och vaxtaflor. Kursivskrift
och uncialskrift förete former, som väsentligen äro
identiska med vårt q. Under medeltiden får detta i
vissa stilar (redan i langobardisk och vestgotisk) en
kantig form, förebilden för q. Det latinska Q-tecknet
är sannolikt förebilden för runan [runa] [runa], som i den
äldre germanska runraden uttrycker w (d. v. s. det
ljud, som i latinet följde efter Q). – Bokstafven Q
(q) nämnes ku. Tecknet Q (q) är främmande för Isl.,
Holl. samt slaviska och finsk-ugriska språk, såsom de
nu skrifvas. I de skriftsystem, der det förekommer,
står det, efter latinsk tradition, endast före
konsonantiskt u eller v. I Sv., T., Eng., Ital.,
Port. (och Sp.) är Q (q) före v eller kons. u (i
de rom. språken blott med följande a, o, u) tecken
för k-ljud, t. ex. Sv. qväsa (kväsa), Ital. quale
(kuale). I Sv. börjar man dock nu i st. f. q, utom i
namn, alltmera skrifva k (liksom i Sp. c: cantidad,
cuestion o. s. v.). I danska och norska är denna enkla
och naturliga förbättring redan genomförd. I Fr.,
Sp. och Port. utmärker förbindelsen qu före e och i
k-ljud, t. ex. Fr. qui (ki), Sp. queso (keso); dessa
språks vanliga k-tecken, c, har nämligen före e och i
en annan valör. I språkhistoriska
arbeten brukas q för att utmärka bakre, velart
k-ljud (jfr K). I modern transskription af gotiska
återgifves än med kv, än med q det tecken, som i
Ulfilas’ alfabet har platsen mellan e och z samt
till form (och ursprung) sammanfaller med Lat. u
och utmärkte kw eller (snarare) labialiseradt k.
Lll.
Q (q) förekommer i åtskilliga, mest latinska,
ordförkortningar, bland hvilka må nämnas följande.
1. Romerska och latinska taltecken, namn, inskrifter
m. m.
Q = 500; Q = 500,000.
Q. (Qu.) = Quintus, Quirinus; quaestio, quaestor,
quartus, qui, quinquennalis, quirites, quod m. m. samt
-que (och), t. ex. i S. P. Q. R. (= senatus populusque
romanus).
Q. B. F. F. S. eller Q. B. F. F. Q. S. = quod bonum,
faustum felixque sit eller Q. F. F. F. S. = quod
felix, faustum fortunatumque sit, må detta vara godt,
lyckligt och välsignelsefullt, må detta ske i en
lycklig stund.
Q. D. B. V. = quod Deus bene vertat, Gud styre detta
till det bästa.
Q. E. = quinta essentia, qvintessens.
q. e. = quod est, hvilket är, hvilket betyder.
q. e. d. = quod erat demonstrandum, hvilket skulle
bevisas.
Q. I. P. = quiescat in pace, hvile i frid.
q. l. = quantum libet, så mycket man behagar,
efter behag.
Q. M. O. = qui mortem obiit, som dog.
q. p. = quantum placet, så mycket som behagas; quantum
prodiit, så mycket som utkommit (i bokkataloger).
q. s. = quantum satis, quantum sufficit, så mycket
som är tillräckligt, lagom.
q. v. = quod vide, se detta (ord); quantum vis,
så mycket du vill.
2. Engelska förkortningar.
q. (d. v. s. Lat. quadrans, fjerdedelen) = farthing (se d. o.).
Q. B. = Queen’s bench.
Q. C. = Queen’s counsel; Queen’s college.
3. Metriska måttbeteckningar.
qv. (qu.) = qvadrat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
