Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Propionsyra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samlingsverk Musica divina i 4 delar: Mässor;
Motetter; Psalmer, Magnifikat, Hymner och Antifonier;
samt Vespern (i fjerde bandet, hvilket efter P:s död
utgafs af Wesselack). I denna samling representeras
Palestrina, Vittoria, Lasso, Anerio, Gallus, Viadana,
Marenzio m. fl. En samling mässor utgaf han (1855)
under titeln Selectus novus missarum, äfven upptagande
berömda äldre mästares verk.
Proskenion [hårdt k]. Se Proscenium.
Proskribera (Lat. proscribere, egentl. genom
skriftligt anslag tillkännagifva), lysa i bann,
förklara i akt, förklara fridlös eller biltog,
landsförvisa. – Proskription (Lat. proscriptio),
aktsförklaring, fridlöshetsförklaring,
landsförvisning. Proskription förekom första gången
i Rom, då Sulla hade öfvervunnit Marius’ parti och
blifvit diktator, år 82 f. Kr. Han lät då förklara
i akt alla ämbetsmän, som efter en viss tid verkat i
motpartiets tjenst samt många enskilda, hvilka inom
detta gjort sig särskildt bemärkta. Den, som dödade
en proskriberad, skulle icke blott vara fri från
straff, utan få belöning, hvaremot den, som på något
sätt skyddade en i akt förklarad, var hemfallen till
strängt straff. Den proskriberades egendom skulle
tillfalla staten; hans barn och barnbarn skulle
vara utestängda från ämbeten, men, om de tillhörde
senatorsståndet, vara underkastade den medborgerliga
tunga, som följde dermed. De proskriberades namn
uppfördes på en lista, hvilken offentliggjordes. Man
uppgifver vanligen, att 40 senatorer och 1,600
riddare fallit offer för Sullas proskription. En ny
sådan skedde under triumvirerna Antonius, Octavianus
och Lepidus, då omkr. 150 (andra fördubbla antalet)
senatorer och, enligt en kanske något öfverdrifven
uppgift, 2,000 riddare skola hafva omkommit. Det
är lätt insedt, att godtycke, vinningslystnad och
hämdbegär spelade en betydande rol, hälst som de
maktegande af vänner och anhängare utan svårighet
läto förmå sig att på listan uppföra namn jämväl på
personer, hvilka de sjelfva, ej ens från partisynpunkt
sedt, hade någon anledning att förfölja. De menskliga
lidelserna framträdde vid proskriptionerna i all
sin vidrighet, men å andra sidan förekommo många
rörande drag af sjelfuppoffrande tillgivenhet.
R. Tdh.
Proskurov, stad i ryska guvern. Podolien, vid Bug och
jernvägen mellan Lemberg och Odessa. Omkr. 12,000
innev., deraf omkr. hälften judar, som drifva
vidsträckt handel med spanmål samt idka jordbruk
och trädgårdsskötsel.
Prosna, biflod till Warthe, bildar under nästan
hela sin längd (180 km.) gräns mellan preussiska
provinserna Schlesien och Posen å ena sidan samt
Polen å den andra.
Prosobranchia (af Grek. pros, fram vid, och
branchia, gälar), zool. Se Bukfotingar.
Prosodi (Grek. prosodia, af pros, till, och ode,
sång) är en af de forngrekiske grammatici bildad
term, hvarmed de betecknade allt, som i språkets
uttal ingår vid sidan af (egentl. »sjunges till»)
de egentliga bokstafs- eller artikulationsljuden,
således qvantitet (stafvelselängd),
accent (tonhöjd och tonstyrka) samt spiritus
(starkare eller svagare utandning framför en
begynnande vokal). Då emellertid i de fornklassiska
språken qvantiteten är af förherskande betydelse för
uttalet och ligger till grund för såväl accentuation
som versbyggnad (se Metrik), har det blifvit
brukligt att med prosodi hufvudsakligen förstå
stafvelsernas qvantitetsförhållande: deras egenskap
af långa eller korta. Läran härom kallas stundom
prosodik (Grek. prosodike, näml. techne, konst).
A. M. A.
Prosopalgi (af Grek. prosopon, ansigte, och algos,
smärta), med., ansigtsvärk (neuralgia trigemini,
tic douloureux). Se Ansigtssmärta.
Prosoplegi (af Grek. prosopon, ansigte, och plessein,
slå), med., lamhet i ansigtet, vanligen blott i ena
halfvan, genom förlamning af nervus facialis. Den
förlamade ansigtshalfvan hänger nedåt pussig och
slapp, med utplånade veck, utan förmåga af mimiska
rörelser. Den ena munvinkeln ligger lägre än den
andra, så att munnen står snedt, och ur mungipan
rinna spott och intagen dryck. Orsaken är antingen
periferisk, träffande facialisnerven, eller central,
i hjernan, såsom vid blodslag. F. B.
Prosopope (Grek. prosopopoiia, af prosopon, ansigte,
person, och stammen i poiein, göra) är liktydigt
med personifikation (Lat. fictio personarum). Se
under Personifiera.
Prospekt (Lat. prospectus, utsigt,
anblick). 1. Utsigt, utseende, uppritning; i den äldre
konstterminologien framställning af gator, torg,
husgrupper eller landskap med byggnader. – I ryska
språket nyttjas ordet prospekt (äfven perspektiv)
särskildt om några af Petersburgs hufvudgator,
t. ex. Nevskij prospekt. – 2. Benämning på de
dels ljudande, dels endast prydande piporna i en
orgelfasad. – 3. Tryckt anmälan med detaljerade
underättelser om planen för en tillämnad tidskrift,
bok, bolagsaffar, skola eller annan anstalt.
Prosperin, Erik, astronom, född på Närlinge i
Upland d. 25 Juli 1739, student i Upsala 1751,
filos. magister 1761, blef i Upsala astronomie
observatör 1773, titulärprofessor 1776 och professor
i astronomi 1797. Redan 1798 erhöll han dock afsked
såsom emeritus och dog i Upsala d. 4 April 1803. Han
blef ledamot af Vetenskapsakademien i Stockholm 1771,
af Vetenskapssocieteten i Upsala 1774 samt denna
societets sekreterare 1786. – Såsom vetenskapsman
egnade P. sig företrädesvis åt den praktiska och
räknande astronomien. Så beräknade han t. ex. banorna
för icke mindre än 84 olika kometer samt lemnade i
Vetenskapsakademiens handlingar flere meddelanden
om Venuspassagen 1769 och observationer rörande
Mercurius, Uranus o. s. v. Bland hans större
afhandlingar må nämnas Om cometernes minsta afstånd
ifrån Jordens orbita (i Vet. akad:s handl. 1775–96)
och De semitis planetarum secundariorum, si
illorum primarii subito destruerentur (i »Nova acta
Soc. se. upsal.», VII, 1815). G. E.
Prossimo passato, Ital., handelst., nästlidne
(månad). – Prossimo venturo, nästkommande (månad).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
