Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Probat ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prodigium (plur. prodigia), Lat., järtecken, af
gudarna gifvet synligt förebud. Se Mantik.
Prodikos, grekisk sofist från ön Keos, i senare
delen af 5:te årh. f. Kr., vistades mest i Athen och
är bekant för sina forskningar inom den grekiska
synonymiken samt för sin allegoriska fabel om
»Herakles vid skiljovägen» (i sina hufvuddrag
återgifven i 2:dra boken af Xenofons »Memorabilia»),
i hvilken han framställer denne sagohjelte i valet
mellan tvänne lifsriktningar, dygdens och lastens,
af hvilka dock äfven den förra skildras såsom ett lif
i njutningar, ehuru af finare slag. Föreställningen
om gudarna sökte P. förklara så, att desse
ursprungligen varit personifikationer af naturmakter.
L. H. Å.
Prodrom (Grek. prodromos, förelöpare), med.,
ett sjukdomstecken, som föregår och förebådar
en sjukdoms utbrott. Den period i sjukdomen,
då prodromer förekomma, kallas prodromstadiet.
F. B.
Producera (Lat. producere, framföra), frambringa;
afla, föda; alstra, bära, afkasta; genom arbete
skapa, åstadkomma, tillverka. – Producent, den,
som frambringar en vara, tillverkare, fabrikant,
odlare o. s. v. Mots. Konsument.
Productus, paleont., fossilt slägte af
brachiopodernas (armfotingarnas) klass, utmärkt
genom rät låsrand utan tänder, ofta försedd med
utåtriktade taggar eller rör, hvilka stundom
ock finnas spridda öfver hela skalet (såsom
hos P. horridus). Arterna af Productus tillhöra
hufvudsakligen bergkalken och permiska systemet
äfvensom de dessa sannolikt motsvarande bildningar
i Indien, som fått namnet Productus-kalkstenen.
B. L-n.
Produkt (af Lat. producere, framföra), någonting
frambragt; afkastning; natur- eller industrialster;
verk, arbete af en skriftställare eller konstnär;
ett genom kemisk reaktion uppkommet ämne. –
I matematiken betyder produkt det resultat, som
erhålles, om två eller flere storheter multipliceras
med hvarandra. Hvar och en af storheterna kallas
en faktor. Äro faktorerna lika, blir produkten en
dignitet eller potens. Produkten kan vara antingen
blott tecknad eller verkligen uträknad. Så är
t. ex. 4 . 6 en tecknad och 24 en uträknad produkt af
faktorerna 4 och 6. Med oändlig produkt förstås en
sådan, der faktorernas antal är större än hvarje
ändligt tal. Vissa oändliga produkter närma sig
alltmer till ett visst värde, ju flere faktorer man
medtager. Dessa produkter kallas konvergenta, de
andra åter divergenta. Så närmar sig t. ex. den
oändliga produkten
2/1 . 2/3 . 4/3 . 4/5 . 6/5 . 6/7 . . . . .
alltmer till värdet [pi]/2, ju flere faktorer man
medtager, under det att produkten
1 . 2 . 3 . 4 . 5 . . . . . . .
icke närmar sig till något ändligt
värde. Framställningen af funktioner under formen
af konvergenta oändliga produkter leder i vissa fall till
mycket vigtiga resultat.
G. E.
Produktion (af Lat. producere, framföra),
frambringande, framalstring; tillverkning;
sammanfattning af det framalstrade eller tillverkade;
hvarje mensklig verksamhet, som skapar värden
genom att gifva de af naturen tillhandahållna
ämnena nya former och dermed förhöjd brukbarhet
för menskliga behof. Mots. Konsumtion. –
Produktionsföreningar. Se Kooperation. –
Produktionsskatt. Se Konsumtionsskatt. – Produktiv,
som med lätthet frambringar; som skapar värden;
bördig, fruktbar; skapande; lönande, som ger
skälig afkastning. Jfr Improduktiv. Spörsmålet om
hvilket slags menniskoarbete bör anses produktivt
och hvilket improduktivt har dryftats ganska
mycket inom nationalekonomien. (Jfr t. ex. Arbete
och Fysiokrater). – Produktivitet, fruktbarhet,
alstringskraft, skapande förmåga.
Produktplakatet. Under Karl XII:s krig hade den
svenska utrikessjöfarten råkat i lägervall, och
till följd deraf införde de stora sjöfartsidkande
nationerna, i synnerhet engelsmän och holländare,
till Sverige ej blott sina egna lands produkter,
utan ock Sveriges behof af varor från andra land
(t. ex. salt från Spanien och Portugal). För att denna
frakthandel åter skulle öfvergå i svenska händer,
ansågo 1723 års ständer, att den svenska sjöfarten
behöfde stödjas mot den öfvermäktiga utländska
konkurrensen. De beslöto derför, att, så snart den
inhemska handelsflottan blifvit tillräckligt stor
för att ombestyra frakthandeln, ett efter mönstret
af den engelska navigationsakten (se d. o.) bildadt
s. k. produktplakat skulle utfärdas. De utsigter detta
beslut öppnade framkallade den verkan att antalet
svenska fartyg på ett år steg från 177 till 348, och
till följd deraf utfärdade regeringen d. 10 Nov. 1724
produktplakatet. Genom detsamma förbjödos »främmande»
att fr. o. m. 1725 års början »med egna eller
befraktade utländska fartyg vid konfiskation af
skepp och gods» till Sverige införa annat än sina
egna lands och sina koloniers produkter. Mot
slutet af Frihetstiden klagades öfver att de
mindre stapelstäderna, som ej förmådde deltaga i den
utländska frakthandeln, genom produktplakatet råkat i
ekonomiskt beroende af de större, särskildt Stockholm
och Göteborg, men det torde ej kunna förnekas,
att produktplakatet under dåvarande förhållanden
kraftigt bidragit till uppblomstringen af en för
vårt land synnerligt naturlig näringsgren. Redan
1734 kunde officielt förklaras, att främmande skepp i
Östersjön ej voro svenska öfverlägsna. Med anledning
af afbräck i tillförseln, förorsakadt af engelska
kaperier, suspenderades produktplakatet genom en
k. kung. af d. 22 Apr. 1801, men återställdes d. 2
Febr. 1802. Den 12 April 1806 suspenderades det ånyo
till följd af franska kaperier, men återupplifvades
d. 29 Juli 1812. Sedan dess har det småningom faktiskt
upp-häfts genom handels- och sjöfartstraktater med
särskilda stater, hvilka emellertid dervid fått i
utbyte bevilja den svenska sjöfarten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
