Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Predikosjukan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Premier [prömie], Fr., förste, främste. Se vidare
Ledare 3. – Jeune premier [sjönn], skådespelare,
som utför förste älskare-rollerna.
Premieraktör eller premieraktris, vid de
kungl. teatrarna i Stockholm anställd skådespelare
eller skådespelerska, hvilken uppbär så hög lön,
som berättigar till högsta pensionsklassen.
Première [svenskt utt. premiär; franskt
utt. prömiär], Fr. (femin. af premier, förste),
de förnämsta åskådareplatserna (i teatrar m. m.);
det första uppförandet af en ny teaterpjes. – Jeune
premi?re [sjönn], skådespelerska, som utför första
älskarinne-rollerna.
Premierlöjtnant, en numera till namnet ändrad
grad inom flottans officerskår. På 1820-talet
motsvarade premierlöjtnant arméns kapten, men detta
ändrades 1841, då en ny grad, kapten-löjtnants,
tillkom. Denna senare grad blef då likställd med
kaptens, hvaremot premierlöjtnant fick löjtnants
rang. Titeln bibehölls till 1866, då flottan delades
och premierlöjtnants-titeln öfvergick till löjtnants
(jfr d. o.). L. H.
Premierminister, förste minister. Se Minister, sp. 55.
Premiss (af Lat. praemissum, någonting
förutskickadt), hvart och ett af de i en slutledning
ingående omdömen, ur hvilka slutsatsen följer;
förutsättning. Se Slutledning.
Premium (Lat. praemium), belöning, utmärkelse,
vid terminsafslutning i skola utdelad gåfva
(af böcker el. dyl.) till belöning för flit och
välförhållande. Jfr Premie.
Premonstratenser, romersk-katolsk munkorden
för regulära kaniker (korherrar), stiftad 1121 af
dåvarande kanonikus i Xanten (i Kölns biskopsstift),
sedermera ärkebiskopen i Magdeburg Norbert
(d. 1134, kanoniserad 1582). Det första klostret
anlades i närheten af staden Laon i, Frankrike
och kallades Prémontré (Lat. Praemonstratum,
d. v. s. »förutsägelse»), på grund af en
ordensstiftaren meddelad vision. Ordensregeln
hemtades från Augustinus. Ordensdrägten är hvit,
lefnadssättet asketiskt strängt. Äfven kloster
för qvinliga medlemmar af orden (chordamer)
upprättades. Då orden hastigt vann stor
utbredning, indelades den i provinser, kallade
cirkarier, hvar och en med en föreståndare, som
benämndes cirkator. Abboten i Prémontré utöfvade
högsta uppsigten öfver alla till orden hörande
kloster. I Sverige antagas Bäckaskog, Tommarp
och Öved hafva varit premonstratenskloster.
K. H.
Prenotioner (Lat. praenotiones, förbegrepp,
förkunskaper). Teologiska prenotioner kallas den
teologiska inledningsvetenskap, hvars innehåll
och uppgift äro en vetenskaplig utredning och
utveckling af de begrepp, som, betraktade ur
synpunkten af deras förhållande till det allmänt
menskliga medvetandet, utgöra förutsättning och
grundläggning för all teologi. Dessa begrepp
äro religion, uppenbarelse och teologi.
J. P.
Prensare manus, Lat., egentl. »trycka någons händer»,
gå omkring och värfva röster genom inställsamhet;
skaffa sig beskyddare. Jfr Candidatus.
Prentis (Eng. apprentice), sjöv.,
skeppslärgosse. Enligt gamla sjölagen var det
kofierdiskeppare tillåtet att å svenskt fartyg i
lära och till skeppstjenst antaga af svensk ungdom
ända till en fjerdedel af besättningen. Dessa
s. k. »prentices» voro förbundna att tjena till
sjös hos den skeppare, som antagit dem, eller
hos dennes efterträdare i 7 år, såvida icke,
till följd af framstående duglighet, tiden kunde
förkortas. Under denna tid voro de fria, så i freds-
som i krigstid, för all värfning och pressning,
men de voro ej berättigade till månadshyra, utan
blott till kläder och föda samt den öfning och
undervisning, medelst hvilken de efter tjenstetiden
kunde blifva skickliga till styrmän eller skeppare.
R. N.
Prenumerera (af Lat. prae, före, och numerare,
räkna), på förhand erlägga betalning för en
tidnings-årgång eller häftevis utkommande skrift;
på förhand anmäla sig som köpare af en utkommande
tidskrift; på förhand betinga sig något. –
Prenumerant, person, som prenumererat. Jfr Abonnera
och Subskribera.
Prenzlau l. Prenzlow, stad i preussiska
regeringsomr. Potsdam (Brandenburg), vid floden Uker
och norra änden af Nedre Ukersjön, vid jernvägen
Angermånde–Stralsund. 17,281 innev. (1885),
deribland många af fransk härkomst. Vid P. dagtingade
d. 28 Okt. 1806 sista återstoden af den vid Jena
och Auerstädt slagna preussiska armén under furst
v. Hohenlohe.
Prepalataler (af Lat prae, framför, och palatum,
gom), fonet., kallas de konsonanter, som bildas mellan
främre delen af gomtaket, eller hårda gommen, och
främre delen af tungans öfre yta (utom spetsen). Till
denna grupp hör i svenskan blott j, i andra
språk k och g-ljud före främre (palatala) vokaler,
t. ex. Fr. qui, querir, guise, T. ich-ljud, skånskt
kvingja, o. s. v. Prepalatalerna sammanfattas af många
med dentipalatalerna under benämningen palataler
(se d. o. samt Kontaktsläge). Vokaler bildade
på prepalatalläget kallas antingen »främre» eller
»palatala», t. ex. i, e. Lll.
Preparat (af Lat. praeparare, bereda). 1. Anat., för
undersökning eller förevisning beredda större eller
mindre delar af växter eller djur, vanligen på ett
eller annat sätt behandlade till skydd mot förstöring
(se Anatomi). – 2. Kem., ämnen eller fabrikat,
erhållna genom kemiska förfaringssätt, således
ungefär detsamma» som kemikalier. Jfr Praeparanda.
Preparation (Lat. praeparare, förbereda),
förberedelse; förberedande genomgång af en
lexa. Preparationen spelar en stor rol inom
den moderna pedagogiken och betraktas såsom
ett oundgängligt vilkor för en fruktbringande
undervisning.
Preparera (Lat. praeparare), förbereda; i förväg
behandla; förberedande genomgå (en lexa); bereda,
tillreda, göra ett preparat.
Preparersalt, kem., tennsyrans natriumsalt, Na2
SnO3, natriumstannat eller tennsyradt natron,
framställes i stort genom sammansmältning af
tennmalm med kaustikt natron och användes som
betningsmedel vid tygtryck och i färgerier.
P. T. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
