- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 13. Pontin - Ruete /
139-140

(1889) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Prachatiz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konungens rätt att utnämna biskopar, under Edvard IV
(1461–83) slutligen till alla andliga domstolar,
om de blandade sig i verldsliga ting. –
Namnet praemunire kommer af begynnelseordet
i den skrifvelse, hvarmed sheriffen hade att
instämma den enligt 1353 års statut brottslige.
Kj.

Praeneste (nu Palestrina, se d. o.), gammal stad
i Latium, ö. om Rom, låg på en brant klippa och var
ett starkt fäste, hvilket bl. a. mot slutet af det
medborgerliga kriget mellan Marius’ och Sullas partier
tjenade den förres vänner såsom tillflyktsort.
Under sommartiden plägade romerska familjer ofta slå
sig ned i den till följd af sitt läge mera svala
staden. R. Tdh.

Praenomen, Lat., förnamn. Se Cognomen.

Praeparanda (Lat., af praeparare, bereda)
kallades i äldre farmakopéer de läkemedel, hvilka
skulle beredas å apotekens laboratorier, pharmaca
praeparanda,
till skilnad från de läkemedel, som
apotekaren egde rätt att från annat håll inköpa,
pharmaca comparanda l. simplicia, eller de råvaror,
af hvilka läkemedlen och praeparata (preparaten)
sedan bereddes. De äldre farmakopéernas innehåll var
sålunda fördeladt i två afdelningar, en för simplicia
l. ph. comparanda
och en för ph. praeparanda,
en anordning, som ej finnes i nutida farmakopéer.
O. T. S.

Praepositus (propositus), Lat., föreståndare, förman,
befälhafvare; prost. Se vidare Domkapitel, Domprost
och Prost.

Praeputium, Lat., förhud (se d. o.).

Praesens (plur. praesentes), Lat., närvarande. Se
Presens.

Praesepe, en stjernhop i Kräftans stjernbild.

Praeses. Se Preses.

Praestanda. Se Prestanda.

Praestebakke, gård i Enningdalen, Smaalenenes
amt, är bekant från kriget 1718 och äfven från
1808, natten mellan d. 9 och 10 Juni, då en
svensk afdelning delvis sprängdes af de norska
trupperna. Ställningen utrymdes dock igen och besattes
derefter utan motstånd af svenskarna d. 14 Juni.
Y. N.

Præstö, stad på sydöstra Själland vid Præstö
fjord,
den inre delen af Faxebukten, ligger på mark,
som fordom var en ö och som ännu nästan på alla sidor
är omgifven af vatten. 1,460 innev. (1880). Staden
egde 1887 en flotta af 18 fartyg om tills. 223
tons. P. omnämnes först 1353 och var uppförd på en
till grannsocknen hörande prestjord, hvaraf den
fått sitt namn. Den erhöll stadsrätt 1403. Kyrkan
tillhörde ursprungligen ett kloster, hvilket refs
1550. E. Ebg.

Præstö amt omfattar sydöstra delen af Själland
tillika med öarna Möen, Nyord och Bogö, tillsammans
1,685 qvkm., med 101,169 innev. (1880). Amtet är
delvis uppfyldt af en höjdsträckning, som slutar
i Kulsbjergene och hyser flere af Själlands högsta
punkter. Inom amtet ligga äfven Faxe kalkberg och
Stevns klint. Susån utgör på en sträcka gränsen
mot Sorö amt. Amtet har 5 städer, nämligen Næstved,
Vordingborg, Præstö, Store Hedinge och Stege på Möen,
samt 7 härad och 3 prosterier. Det har äfven
en mängd betydande herresäten, såsom baronierna Gavnö
och Stampenborg samt de båda »jungfruklostren» Vallö
och Vemmetofte. Af hela »hartkornet», 28,000 tunnor,
hör mer än 1/6 till större jordagods. Fästegårdarna
upptogo 1850 öfver hälften och voro 1884 ännu
648 med 3,500 tunnor. År 1881 användes 73,165
har till odling af säd, rotfrukter m. m., 46,718
har till äng och betesmark; skogen upptog 19,507
har. Kreatursstocken var s. å. 21,600 hästar, 76,600
nötkreatur. 51,000 får och getter samt 42,300 svin.
E. Ebg.

Praeterea censeo Carthaginem esse delendam. Se
Cato, sp. 99, och Delenda Carthago.

Praeteritum. Se Preteritum.

Praetexta, Lat., försedd med bräm. 1. Se Toga. –
2. Namn på en sådan fornromersk tragedi (fabula), i
hvilken ett romerskt ämne behandlas med någon i
purpurbrämad toga (toga preetexta) klädd man till
hufvudperson. Exempel på praetextae l. – såsom den
sedermera kallades – praetextatae äro bl. a. Naevius’
»Clastidium», som behandlade Marcellus’ seger öfver
gallerna, och den Seneca tillskrifna »Octavia». Af
de äldre, verkliga praetextae finnas endast spridda
återstoder i behåll. R. Tdh.

Praetor. Se Pretor.

Praetorium, Lat, dels fältherretält (se Castra,
sp. 85), dels ock lifvakten, eller det pretorianska
gardet (se Pretorianer).

Praetorius, Michael, tysk musiker, f. 1571 (1572)
i Kreuzberg (Thüringen), d. 1621 i Wolfenbüttel,
var en ovanligt kunnig och mångsidig man, lika
betydande skriftställare som tonkonstnär. Bland hans
många kompositioner må blott nämnas Musae Sioniae
(ett jätteverk i 9 delar, innehållande 1,244
sånger). Huru stora hans förtjenster om musikens
utveckling än voro, i synnerhet med afseende på de
beledsagande instrumenten, framstår han dock mest
betydande genom sitt stora verk Syntagma musicum
(1614–20, 3 delar), som utgör den vigtigaste källan
för vår kunskap om musiken under 17:de årh. Dess
första del är en historisk afhandling. Den andra
delen beskrifver musikinstrumenten på den tiden och
innehåller derjämte afbildningar af dessa, hvarigenom
denna del för vår tid eger det största värdet. Den
tredje delen behandlar musikens teori och erbjuder
äfvenledes åtskilligt af största intresse.

Prag (Tsjech. Praha), hufvudstad i Böhmen,
ärkebiskopssäte, till storleken den tredje bland
städerna i Österrikisk-ungerska monarkien, ligger
på ömse sidor om Elbes biflod Moldau. Dess läge
nära landets medelpunkt och på det enda ställe, der
Moldaus dal är tillräckligt bred för att lemna plats
för en större stad, gör den till Böhmens naturliga
hufvudstad. Staden ligger i en dal och på de denna
omgifvande sidorna. Höjderna på venstra stranden
stupa tämligen brant ned mot floden och krönas af det
vördnadsvärda Hradsin, de böhmiske konungarnas palats,
som bildar det framstående draget i hvarje utsigt af
staden. På andra sidan är ett betydligt stycke jämnare
mark mellan floden och foten af bergshöjderna. Den
egentliga staden, som upptager en areal af 1,380 har,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:31:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfam/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free