Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Plener. 2. Ernst von P. - Plénipotentiaire. Se Ministre plénipotentiaire - Plenning, Johan - Pleno choro, Lat., med full kör, med alla stämmor - Plenum (af Lat. plenus, full), fulltalig, allmän sammankomst - Plenus venter non studet libenter, Lat., »fylld mage studerar ej med välbehag» - Pleokroism, fys. - Pleomorfi, polymorfi, bot. - Pleonasm, öfverflöd i uttryckssättet - Pleonast, miner. Se Spinell - Pleorama, en art af panorama (se d. o.), hvilken uppfanns i Breslau 1831 - Pleospora, bot., ett svampslägte - Pleroma, Grek. Se Gnosticism, sp. 1323 - Plesiosaurus, »svanödla», paleont., fossilt slägte - Pleskov. Se Pskov - Pless, tyskt »standherrschaft», som 1850 af Preussens konung upphöjdes till furstendöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
början åt den diplomatiska banan, men invaldes 1873
i riksrådet och har der visat sig såsom en af det
tysk-liberala partiets mest framstående talare. Äfven
som författare i nationalekonomi har han gjort sig
bemärkt.
Plenipotentiaire. Se Ministre plénipotentiaire.
Plenning, Johan, läroboksförfattare, f. i
Sevalla, Vestmanland, 1717, filos. magister
i Upsala 1743, konrektor vid skolan i Vesterås
1749, d. 1750, utgaf bl. a. Logica (1744; 3:dje
uppl. 1776) och ett sammandrag af detta arbete
under titeln Rudimenta logicae (flere uppl., den
sista 1835; öfvers. på svenska: »Första bokstäderna
af förnuftsläran, eller slutkonsten», 1767, 4:de
uppl. 1834), som länge lästes i alla svenska skolor.
-rn.
Pleno choro, Lat.; med full kör, med alla stämmor.
Plenum (af Lat. plenus, full), fulltalig, allmän
sammankomst, i motsats till en församlings sammanträde
på olika afdelningar. Uttrycket användes under
ståndstiden i grundlagarna för att beteckna ett
stånds sammanträde. Plenum plenorum kallades i
riksdagsspråket samtliga ståndens sammankomst på
rikssalen, då riksdagen öppnades eller eljest, då
stånden kallades för att mottaga meddelanden från
konungen. I nu gällande riksdagsordning begagnas
uttrycket »sammanträde» i st. f. plenum. Uttrycket in
pleno begagnas på sina ställen i Regeringsformen
om statsrådet, då det bör vara fullständigt samladt.
H. L. R.
Plenus venter non studet libenter, Lat, »fylld mage
studerar ej med välbehag», ofvanpå en stark måltid
är det föga vardt att taga till boken.
Pleokroism (af Grek. pleon, mera, och chroma, färg),
fys., den egenskap hos dubbelbrytande, färgade mineral
(s. k. »pleokromatiska» ämnen) att de i genomfallande
ljus i olika riktningar icke visa samma, utan ofta
olika färger eller, om de visa samma färg, göra det
med olika grader af klarhet. Detta beror ej blott på
olika ljusbrytning i olika riktningar, utan ock på
olika absorption (se d. o. 3). Är fenomenet tydligt,
visa således tvåaxiga mineral 3 olika färger i 3
mot hvarandra vinkelräta riktningar (trikroism),
då deremot optiska enaxiga kristaller parallelt med
och vinkelrätt mot hufrudaxeln visa 2 olika färger
(dikroism). Ant. Sj.
Pleomorfi, polymorfi
(af Grek. pleon, mera, kompar. af polys, mången,
och morfe, form), bot., betecknar det förhållandet att
hos olika blommor af samma art ståndare och pistiller
vexla i längd på flere än 2 bestämda sätt. Såsom
exempel på dylik pleo- l. polymorfism må nämnas
Lythrum (se d. o.), som hos arten L. salicaria
L visar trimorfi med afseende på ståndarnas och
pistillens inbördes längdförhållanden. Hos Primula
officinalis (veris) L. finnes dimorfi, i det att i
somliga blommor ståndarna äro längre och pistillen
kortare, i andra deremot ett motsatt förhållande
eger rum. Se vidare Heterostyli och
Pollination. O. T. S.
Pleonasm (Grek. pleonasmos), öfverflöd
i uttryckssättet, bestående i hopandet af mer
eller mindre liktydiga uttryck för ett och
samma begrepp, t. ex. »jag såg det med mina egna
ögon». Pleonasmen nyttjas ofta såsom ett retoriskt
effektmedel för att göra uttrycket mera kraftfullt
och målande eller för att åstadkomma största
möjliga grad af tydlighet. Gamla testamentets stil
är synnerligen rik på pleonasmer. Från pleonasmen
skiljer sig tavtologien (Grek. tavtologia) derigenom
att denna senare är ett fullkomligt intetsägande och
klandervärdt hopande af alldeles liktydiga uttryck,
t. ex. »den milde, blide, huldrike fursten».
A. M. A.
Pleonast, miner. Se Spinell.
Pleorama (af Grek. plein, segla, och horama, syn),
en art af panorama (se d. o.), hvilken uppfanns i
Breslau 1831 och går ut på att återgifva den vexlande
bilden af en strand, sådan som den ter sig för de
förbiseglande.
Pleospora, bot., ett svampslägte bland Pyrenomycetes
inom ordn. Ascomycetes. Det är detta slägte, som
jämte slägtet Fumago mycket allmänt uppträder
på växtdelar och öfverdrager dem liksom med
fint kolpulver, likt kimrök. Myceliet lefver på
växtdelarnas yta och intränger delvis äfven i
det inre, i synnerhet å bladen hos många af våra
träd. Under sommarens lopp utvecklas i allmänhet
svarta knoppceller samt mot hösten peritecier
och andra organ. Dessa sotliknande svampar äro
hinderliga för utdunstningen från bladen och för
deras andning likasom äfven för ljusets inverkan
vid klorofyllets bildning och omsättningsarbete,
hvarför de äro för växten skadliga. Endast genom
tvättning kunna de delvis aflägsnas och deras
skadliga inverkan minskas eller motarbetas.
O. T. S.
Pleroma, Grek. Se Gnosticism, sp. 1323.
Pleschen (P. Pleszew), stad i preussiska
regeringsomr. Posen, vid ett litet tillflöde till
Prosna. 6,336 innev. (1880), deraf omkr. hälften
polacker.
Plesiosaurus, »svanödla», paleont., fossilt slägte
bland Enaliosauria (hafsödlorna) och underordningen
Sauropterygia. Hufvudet är litet. Tänderna
sitta i skilda tandhålor. Halsen är lång, med
24–41 kotor. Bröstben saknas. Extremiteterna
äro fenlika, de bakre något större än de främre,
stjerten kort. Längden har stundom uppgått till 9
m. De flesta arterna förekomma i lias (särskildt äro
Lyme Regis i Dorsetshire, Banz i Franken och Boll
i Schwaben bekanta fyndorter). Slägtet har dock
åtskilliga representanter i jura och kritsystemet,
med hvilket senare det helt och hållet utdör. I
Sverige äro funna skelettdelar af P. Helmerseni
Kipr. vid Ifvetofta, ö. om Ifösjön, i der varande
kritbildningar, och denna form är en bland de yngsta
af slägtet. B. L-n.
Pleskov. Se Pskov.
Pless, tyskt »standesherrschaft», som 1850 af
Preussens konung upphöjdes till furstendöme, ligger
i regeringsområdet Oppeln på högra sidan
af Oder och bildar sydöstligaste spetsen af
prov. Schlesien. Furstendömet har en areal af 1,100
qvkm., med omkr. 100,000 innev., hvilka till större
delen tala polska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
