Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Planetarisk nebulosa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensamma), blomfodret något olikformigt 4-flikigt,
kronan hinnaktig, 4-flikig, 4 ståndare med långa
strängar, som i knoppläget äro dubbelvikna,
2–4-rummigt fruktämne med helt, trådformigt
märke. Frukten är en kapsel, som öppnar sig med lock,
eller en enfröig nöt. Typ för familjen är slägtet
Plantago L. O. T. S.
Plantago L., groblad (rättare grodblad, af
Isl. græða, läka), bot., farmak., ett slägte af
örter, bildande en egen nat. fam., Plantagineae
Juss., och hörande till kl. Tetrandria L. Slägtets
kännemärken äro anförda under Plantagineae,
hvartill kan läggas, att blommorna äro tvåkönade
och sitta i ax eller hufvud till skilnad från det
till samma familj hörande slägtet Litorella Berg.,
hvars blommor äro enkönade och sitta ensamma eller 2
tillsammans. I Sverige finnas 6 arter. P. major L. har
långt ax med kort skaft och bredt äggrunda blad,
hvilka äro de egentliga »grobladen» l. läkebladen,
läkelsebladen, eftersom de ofta af allmogen användas
till förbindning af sårnader. Frukterna af denna art
äro omtyckta af burfoglar. P. media L., kämpar,
slåsskämpar, har kortare ax med långt skaft. Barn
bruka »kämpa» med dessa ax, i det de försöka turvis
slå af hvarandras »kämpar», d. v. s. genom slag
med en »kämpe» söka skilja axet från skaftet hos
motpartens »kämpe». P. lanceolata L., spetsgroblad,
har lansettlika blad samt det långskaftade axet mycket
kort och rundadt såsom ett hufvud. På hafsstränder
växer P. maritima L., som har köttiga, smalt
jämnbreda, rännformiga blad, hvilka under namnet sutt
användas stufvade såsom en värderad rätt i nordvestra
Jylland. Af slägtet finnas många andra arter, bland
dem en grupp med greniga blomställningar. Af dessa
är en art, P. Psyllium L., i södra Europa, bekant
för sina svartbruna, plattryckta, glänsande frön,
loppfrön (Semina Psyllii), till utseendet snarlika
insekten, hvars namn de erhållit. De innehålla
ymnigt växtslem och voro förr officinella i Sverige.
O. T. S.
Planté [plangte], Francis, fransk pianist, f. 1839,
blef 1849 elev af Marmontel vid konservatoriet
i Paris, belönades inom kort med första priset och
fick öfvertaga pianostämman vid Alards och Franchommes
soaréer. Han fullkomnade sig 1853 jämväl i harmonilära
och generalbasspel för Bazin, men drog sig snart
tillbaka under en tid af tio år, hvarunder han på
allt sätt utvecklade sin teknik och sin stil. Hans
derpå följande uppträdande beredde honom plats bland
nutidens mest framstående pianister.
Plantés stapel [plangtes]. Se Galvanisk stapel.
Plantigrada (af Lat. planta, fotsula, och gradi,
stiga, gå). Se Hälgångare.
Plantin [plangtä’ng], Christophe, fransk-holländsk
boktryckare, f. i Touraine 1514, d. 1589, uppsatte
1555 i Antwerpen ett tryckeri, som blef det förnämsta
på sin tid och t. o. m. kallades »verldens åttonde
underverk». Han egde trycktyper för alla på den tiden
i Europa kända språk och åstadkom
typografiska mästerstycken. Bland dessa står främst
hans polyglott-bibel, »Biblia sacra hebraice,
chaldaice, graece et latine» (i 8 bd folio, 1568–72,
kallad »Biblia regia», se Polyglott), och dernäst
»Corpus juris» samt antika klassiker m. m. Hans
förlagsmärke var en ur skyar framsträckt hand,
hvilken med en passare tecknar en cirkel. P. hade
filialer i Leiden och Paris. Hans tre tryckerier
öfvergingo till hans svärsöner, det i Amsterdam till
J. Moretus (Moerentorf), hvars efterkommande hafva
fortsatt affären. Plantinska huset i Antwerpen har
intill närvarande tid bibehållits hardt när i sitt
ursprungliga skick och innesluter ett museum, till
hvilket höra alla från officinen utgångna tryckalster,
författarnas bref och manuskript, klichéer, en
kopparsticksamling, 90 taflor af holländska mästare
m. m. Det hela inköptes 1876 af staden Amsterdam för
850,000 kr.
Plantin, Esaias Zacharias, vitter författare,
f. i Umeå 1711, ingick som tjensteman i
Krigskollegium, från hvilket han 1750 afgick med
landssekreteraretitel. Död i Stockholm i Mars
1772. P. är bekant genom sin särdeles lyckade
öfversättning af Holbergs »Peder Paars» (1750), sin
qvicka och i lätt stil hållna Saga om gudinnan Eris
(1771) samt åtskilliga tillfällighetsverser m. m.
-rn.
Planudes, Maximus, bysantinsk munk i Konstantinopel i
början af 14:de årh., har gjort sig ett narnn dels
genom grammatiska skrifter och öfversättningar
till grekiska af fornromerska författares
arbeten, dels såsom samlare af en grekisk
antologi, hvilken eger värde som komplement till
den äldre, af Kefalas (se denne) redigerade.
A. M. A.
Plaque [plack], Fr. Se Kraschan.
Plasencia, stad i spanska prov. Caceres, ligger
terrassformigt, omgifvet af dubbla murar, vid Jerte,
ett tillflöde till Tajos biflod Alagon, och vid foten
af de berg, som under namnet Tras la Sierra bilda
en fortsättning af Sierra de Gredos. Omkr. 7,000
innev. Biskopssäte. Platsen är intressant genom sina
gamla murar (från 12:te årh.) och sin vackra gotiska
domkyrka. Omkr. 38 km. ö. om staden ligger det forna
klostret Geronimo de San Yuste (se d. o.).
Plasma (Grek., af plassein, bilda). 1. Med., den
flytande delen af blodet (se d. o.). – 2. Miner.,
en till gemmer bearbetad, klart grön till lökgrön,
understundom nära smaragdgrön, genomskinande
till svagt genomskinlig kalcedon, ibland försedd
med hvita punkter. – P. di smeraldo, smaragd.
2. Ant. Sj.
Plasmodium. Se Slemsvampar. – P. malariae,
fross-svampen. Se Malaria.
Plassenburg. Se Kulmbach.
Plassey [plassi] l. Palasji, stad i kejsaredömet
Indien, presidentskapet Bengalen, distriktet Naddea,
på venstra stranden af Hugli, är historiskt märkligt
genom den lysande seger engelsmännen under Clive
(se denne) vunno derstädes d. 23 Juni 1757 öfver
Suraj-ud-Dowlah, subadar af Bengalen.
Plastik (af Grek. plassein, bilda, forma, isynnerhet
af en mjukare massa), bildhuggarekonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
