Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pimentola ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Epirus, äfvensom längre mot norr Aoos (nu
Vojuzza) på gränsen mot Illyrien och den genom
Macedonien flytande Haliakmon (nu Vistrizza).
A. M. A.
Pine1, Philippe, fransk psykiater, filantrop, f. i
Languedoc 1755, började först vid 30 års ålder studera
medicin, men offentliggjorde redan under sin studietid
värdefulla anatomiska arbeten. Då en af hans vänner
blef sinnessjuk, föranleddes han deraf att egna sig
åt sinnessjukdomarnas studium. 1792 anställdes han
såsom läkare vid hospitalet Bicêtre (i Paris) och 1795
vid la Salpêtrière, (afven i Paris). Derefter var han
professor vid École de médicine i Paris och blef 1803
ledamot af Institutet. Han dog d. 26 Okt. 1826. P:s
odödliga förtjenst inom psykiatrien är att han
genomförde en menskligare behandling af dårar än den
dittills använda. Med personlig fara tilltvang han sig
rättigheten att befria de tillsammans med förbrytare
inspärrade dårarna i Bicêtre och la Salpêtrière
samt öfverlemna dem åt läkares behandling. Hans
vigtigaste arbeten äro Traité médico-philosophique
sur l’aliénation mentale (1801) och Nosographie
philosophique ou la méthode de l’analyse appliquée
à la médecine (1789, flere uppl.). I sistnämnda verk
dref han den satsen att medicinen är en naturvetenskap
och att forskningen inom denna måste ske enligt den
naturvetenskapliga metoden. Den 14 Juli 1885 aftäcktes
i Paris P:s (af L. Durand modellerade) staty.
Pinel, fransk dramatisk författare. Se Dumanoir.
Pinelli, Luigi Pompeo, italiensk skald, f. 1840 nära
Treviso, öfverlärare i italienska literaturen vid
lyceet i Udine, är en djupsinnig och öfvervägande
svårmodig lyriker. Han är författare till Dolori e
speranze (1860), L’Italia pretesca e ciarlatanesca
(1867), Vita intima (1876), Poesie minime (1880) m. m.
Pinello, Nils Henrik, finsk skriftställare,
föddes d. 17 Aug. 1802 och var sonson till en
tapper karolin Giovanni Battista P. (f. i Genua
d. 24 Juni 1682, antagen i svensk tjenst 1698,
naturaliserad svensk adelsman 1751, död å Ramneberg
i Bohus län d. 20 April 1775 med överstelöjtnants
karakter). P. blef 1817 student i Åbo och 1823
filos. doktor derstädes samt aflade 1826 hofrätts-
och bergsexamen i Upsala samt egnade sig derefter åt
affärsverksamhet, i synnerhet bruksrörelse. 1842–56
var han tillf. och 1856–64 ordin. sekreterare vid
Finska hushållningssällskapet. Han afled i Åbo d. 9
Sept. 1879. P. utgaf 1849 »Tidning för landtbrukare
och näringsidkare», och redigerade 1836–47 samt
1853–56 »Åbo tidningar». Under signaturen Kapten Puff
utgaf han åtskilliga skisser: Puffens kalender med
benägna bidrag (2 h. 1869, 70) samt Små berättelser
och tidsbilder (5 h. 1866–78), som innehålla
karakteristiska teckningar ur lifvet i Finland. Han
var äfven verksam för teatern såsom öfversättare och
bearbetare. 1872 utgaf P. en finsk adelskalender.
M. G. S.
Pinerolo (Fr. Pignerol), stad uti italienska
prov. Turin, nedanför Alperna, vid ån Lemina,
38 km. s. v. om Turin, dit jernväg går från P. 12,003
innev. (1881). Biskopssäte. Seminarium, gymnasium,
teknisk skola. Tillverkning af siden, bomulls- och
ylleväfnader samt liflig handel med manufakturer, vin,
spanmål och ost. Vester om P. ligga de af valdenser
bebodda dalarna Lucerna, Perosa, San Martino och
Clusone samt det starkt befästa Fenestrelle.
– Staden var fordom en vigtig fästning och
tillhörde 1536–74 Frankrike. 1630 blef den åter
fransk besittning; fästningsverken förstärktes, och
P. användes som statsfängelse för bl. a. Fouquet,
Lauzun och »Jernmasken». Efter 1696 tillhörde P.
med få afbrott (1704–06 och 1801–14) Savojen, men
fästningsverken slopades i enlighet med vilkoren i
Utrecht-freden 1713.
Pingborren, zool. Se Ollonborrar.
Pingel, Kristian, dansk mineralog, född i Köpenhamn
d. 20 Febr. 1793, studerade naturvetenskap i Tyskland
och vann 1817 filos. doktorsgrad i Jena. 1828–29
utsändes han på en forskningsexpedition till Grönland,
upptäckte 1836 sänkningen af Grönlands vestkust,
blef 1842 inspektor vid naturhistoriska museets
mineralogiska afdelning och 1845 öfverinspektor
vid museet. Död d. 22 Dec. 1852. Utom åtskilliga
smärre specialafhandlingar skref P. Udsigt
over de vigtigste rejser fra Danmark og Norge
for at upsöge det tabte Grönland (1845).
E. Ebg.
Pingré [pängre’], Alexandre Guy, fransk
astronom, f. 1711, d. 1796, var direktor för S:t
Geneviève-observatoriet i Paris samt gjorde sig
känd genom sina historisk-kronologiska arbeten och
särskildt för sin Cométographie ou traité historique
des comètes (1783–94). Han upptäckte derjämte flere
kometer.
Pingst (T. pfingsten, Fr. pentecôte, af
Grek. pentekoste, den femtionde, näml. dagen efter
påsk), en af de religiösa hufvudfesterna hos judar
och kristna. 1. Judarnas pingstfest kallas dels
veckohögtid, emedan den börjades 7 veckor efter påsk
och i äldre tider alltid firades på den första efter
sabbaten följande veckodagen (söndag), hvaremot
den på Kristi tid plägade, oberoende af veckodag,
begås d. 6 i månaden Sivan (Maj, ibland Juni),
dels skörde- och förstlingsfest, enär alstren af
den inbergade hveteskörden i form af »veftebröd»
l. pingstbröd framburos inför Herren. De offer,
som i öfrigt framburos på den dagen, bragtes
dels å hela menighetens vägnar (3 Moseb. 23:
15–21 och 4 Moseb. 28: 26–31), dels af enskilda
församlingsmedlemmar såsom frivilliga gåfvor (5
Moseb. 16: 10–12). Festen varade i äldre tider blott
en dag, senare tillades en andra högtidsdag. Judarnas
pingst, som ursprungligen var endast en skördefest,
har sedan 3:dje årh. e. Kr. småningom öfvergått till
att blifva en åminnelsefest för lagens utgifvande
på Sinai (2 Moseb. 19), och på flere ställen är den
första festdagen bestämd för ungdomens konfirmation.
– 2. Hos de kristne begås pingsten till
minne af den hel. andes utgjutande och kyrkans
stiftande på den första pingstdagen, som vanligen
antages hafva infallit på en söndag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
