Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pennsylvania, en af Nord-Amerikas förenta stater - Pennsylvania-systemet. Se Fängelse-system - Pennteckning. Se Handteckning - Penny, plur. pence, Eng., engelskt bronsmynt - Penny magazine, Eng., benämning på serier af nyttig folkläsning - Pennyweight, Eng., förkort. dwt, en engelsk mynt- och medicinalvigt - Penobscot, flod i nord-amerikanska staten Maine - Penrith, stad i engelska grefskapet Cumberland - Pensa. 1. Guvernement i östra Ryssland - Pensa. 2. Hufvudstad i nämnda guvernement - Pensacola, stad i nord-amerikanska staten Florida - Pensé. Se Viola - Penséer, Fr. pensées, tankar, betraktelser - Penselapan. Se Hapale - Penselsvinet. Se Knölsvinslägtet - Penseltungade foglar, Meliphagidæ, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot Maryland (lord Baltimores område) var länge
omtvistad, men 1763–67 fastställdes den s. k. »Mason
and Dixon’s line», som sedan blef ryktbar såsom
gräns mellan fria och slafstater. Landet tillhörde
till största delen qväkare, som bodde i England
och förvaltade det genom deputerade. 1776 upphäfdes
den gamla författningen, och folket gaf sig en ny,
på republikanska principer grundad författning. I
befrielsekriget tog P. verksam del, och flere
afgörande drabbningar stodo på dess område. Den 12
Dec. 1787 antog P. unionens författning.
Pennsylvania-systemet. Se Fängelsesystem.
Pennteckning. Se Handteckning.
Penny [pe’nni], plur. pence [pens],
Eng. (närbeslägt. med Sv. penning), engelskt
bronsmynt = 1/12 shilling = 1/240 pund sterl. = 7,5
öre. Myntstycken å 1/2 penny, 1/4 penny (farthing), å 2,
3, 4 (groat), 6 och 30 pence präglas äfven. De fem
sistnämnda sorterna äro i regeln af silfver. Pennyn
förekom såsom riksmynt redan i 7:de årh. och var då
af silfver samt i vigt = 1/240 af 1 angelsachsiskt
troy-pound. 1672 började man prägla halfpennyn
och farthingen i koppar; från 1797 slogs äfven
helpennyn i koppar, tills 1861 bronsen trädde i
stället. Förkortningsmärket för pence är d. (af
Lat. denarius).
Penny magazine [pe’nni mä’gäsinn], Eng., benämning på
serier af nyttig folkläsning, utkommande i häften å
1 penny. I Sverige hafva motsvarande publikationer
burit namnet Skillingsmagasin.
Pennyweight [pe’nnioet], Eng., förkort, dwt. (jfr
Penny), en engelsk mynt- och medicinalvigt = 24
grains = 1/20 ounce = 1/240 troy-vigt (se d. o.).
Penobscot [pinn-], flod i nord-amerikanska staten
Maine, upprinner nära Canadas gräns och faller ut
i Penobscot-viken af Atlanten. Längd 480 km. Till
Bangor, 80 km. från mynningen, är den farbar för de
största fartyg.
Penrith, stad i engelska grefskapet Cumberland,
vid jernvägen till Carlisle, 29 km. s. ö. om denna
stad. 9,268 innev. (1881). Ruiner af ett gammalt
slott, som anlagts till skydd mot skottarna, men
som raserades på Karl I:s tid. I de romantiska
omgifningarna ligga flere den engelska adeln
tillhöriga slott, bl. a. Brougham Hall, en gång
tillhörigt statsmannen lord Brougham, och Lowther
Castle, tillhörigt earl Lonsdale.
Pensa. 1. Guvernement i östra Ryssland, omgifvet
i n. af Nisjnij Novgorod, i ö. af Simbirsk samt
i s. och v. af Saratov och Tambov. Areal 38,840
qvkm. Omkr. 1,400,000 innev., till större delen
storryssar jämte omkr. 110,000 mordviner och 40,000
mesjtsjerjaker (båda folken nästan fullständigt
russifierade) och omkr. 50,000 tatarer, som ännu
bevara sin nationalitet. Landet är vågigt, med djupa
dalar och raviner, och öfverstiger ingenstädes 270
m. Jorden består af svart mylla och är i allmänhet
ytterst bördig. Hufvudfloder äro Moksja och Sura,
som tillhöra Okas flodområde, samt Choper, biflod
till Don. Stora löfskogar ligga i norra delen,
hvaremot den södra nästan har
steppkarakter. Omkr. 60 proc. af arealen äro
odlingsbar mark. Hufvudsädet är råg, hvaraf betydligt
utföres. Industrien är obetydlig. – 2. Hufvudstad
i nämnda guvernement, vid Sura och jernvägen
Tula-Samara. Omkr. 42,000 innev. Biskopssäte. Staden
anlades i början af 17:de årh. och var skyddad af
ett träfäste mot mordviner och mesjtsjerjaker.
Pensacola, stad i nord-amerikanska staten Florida,
ligger nära statens vestra gräns mot Alabama
på nordvestra sidan af Pensacola-viken och är
utgångspunkt för tre jernvägslinier. Omkr. 8,000
innev., deraf 3,500 färgade. Inloppet till den 43
km. långa och 19 km. breda från Mejikanska viken
inträngande Pensacolaviken försvaras af forten Pickens
och Mc Rae. Ungefär 2 km. nordligare och nästan midt
för inloppet ligger fortet San Carlos de Barrancas. I
närheten af detta fort ligga ett fyrtorn, stora
kaserner och ett unionens marinhospital; ungefär 1,5
km. ofvanför ligger marinarsenalen.
Pensé [pangse]. Se Viola.
Penséer [pang-], Fr. pensées, tankar, betraktelser.
Penselapan. Se Hapale.
Penselsvinet. Se Knölsvinslägtet.
Penseltungade foglar, Meliphagidae, zool., bilda
en familj inom tättingarnas ordning (Passeres)
och foglarnas klass. Tungan är i spetsen dubbelt
tvåklufven, med de trådlika flikarna besatta med fina,
borstlika fibrer, så att hon bildar en verklig pensel,
lång och något utsträckbar. Näsborrarna äro belägna
vid eller framom näbbens midt, långa och täckta
med ett stort, läderartadt lock. Näbben är smal och
något nedböjd från basen, merendels med käkkanterna
sågade eller sargade. Vingarna äro af medellängd,
stjerten i allmänhet lång och bred. Denna familj,
hvilken räknar ungefär 190 arter, ar (med undantag af
en art från Afrika) hemma i Australien-Polynesiens
skogar, der arterna hemta sin näring af blommornas
frömjöl och honing. Sällan förtära de insekter,
frukter och bär. Till sin natur äro dessa foglar
mycket lifliga och oroliga, klänga förträffligt
såsom våra mesar, hänga ofta med hufvudet nedåt för
att undersöka blommorna samt äro pratsamma, stundom
äfven goda sångare. För menniskan hysa de flesta icke
någon rädsla, utan bygga ofta vid hennes boningar,
t. o. m. i städerna, om blott deras älsklingsträd
växa derstädes. Till halskragefogelslägtet,
Prosthemadera, hör predikarefogeln, P. Novae
Zealandiae, som har kraftig näbb, starka fötter,
tarsen högre än i allmänhet är förhållandet inom
familjen, fjerde handpennan längst, upprispade
och klotformigt inrullade fjäderknippen på halsens
båda sidor och långa, hårlikt skaftade fjädrar på
öfverhalsen. Färgen är dels glänsande stålgrön, med
stålblått skimmer, dels mörkbrun, med bronsskimmer; de
största öfre vingtäckarna, de förlängda halsfjädrarnas
skaft och de båda halsknippena äro hvita, ving-
och stjertpennorna svarta, utvändigt med mörkgrön
anstrykning. Längden utgör 30 cm. Fogeln, som tillhör
Nya Zeeland, är en förträfflig sångare, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
