Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parakronism ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Paralleltonarter, musikt., kallas de tonarter, som
hafva samma företeckning, t. ex. c dur och a moll,
g dur och e moll o. s. v.
Paralleltrapezium, matem., kallas en rätlinig
fyrsiding, der två sidor äro parallella, men
de två öfriga icke parallella. Afståndet mellan
de parallella sidorna kallas paralleltrapeziets
höjd. Äro de två icke parallella sidorna lika stora,
kallas paralleltrapeziet likbent. Ytan af
ett paralleltrapezium är lika med rektangeln af
höjden och de parallella sidornas halfva summa.
G. E.
Paralogism (Grek. paralogismos), felaktig
slutledning, ofrivilligt felslut.
Paralos, Se Paraler.
Paralysi (af Grek. paralyein, lösgöra, försvaga),
lamhet. Se Nervsjukdomar. – Paralysie générale
[-lisi’ sjenera’l], Fr. (dementia paralytica),
förlamande sinnessjukdom. Se Sinnessjukdomar. –
Paralysera, göra lam; i figurl. bemärk. förlama, göra
overksam. – Paralytisk, träffad af slag, disponerad
för slaganfall, förlamad, vanför, värkbruten.
Paramaecium O. F. Müll., zool., ett slägte bland
Infusoria, bildande typen för en egen familj,
Paramaecidae, som har munnen å buksidan och långa
cilier i den munnen omgifvande insänkningen. Denna är
hos slägtet Paramaecium starkt fördjupad, med sned
elliptisk munöppning och svalget försedt med korta
cilier. En af P. H. Malmsten upptäckt art, P. coli
Malmsten, lefver stundom parasitiskt i groftarmen
hos menniskor och förorsakar då kroniska, svårbotliga
diarréer. O. T. S.
Paramagnetisk (af Grek. para, hän till), som har
egenskapen att dragas af magneten. Mots. diamagnetisk.
Paramaribo, hufvudstad i nederländska Guyana
(Surinam), på venstra stranden af floden Surinam,
26 km. från mynningen. Staden är mycket regelbundet
anlagd, med breda, raka, trädplanterade gator, af
hvilka flere äro genomskurna af kanaler. Folkmängden
uppgick 1885 till 25,444 pers., deraf ett fåtal hvita,
men jämförelsevis många judar. Hela koloniens in-
och utförsel är koncentrerad i staden. Hamnen är
säker och alltid tillgänglig för mindre fartyg; de,
som ligga djupare än 6 m., kunna inlöpa endast vid
springflod. Staden anlades af fransmän 1640.
Paramatta, stad i britiska kolonien Nya Syd-Wales,
18 km. v. n. v. från Sydney, vid ån P., ofvanför dess
lopp i Bai Port Jackson. Omkr. 7,000 innev. P.,
till en början kalladt Rose Hill, var förr
deportationsort.
Paramatta, en tygsort. Se Merino.
Parament (af Lat. parare, utrusta, utstyra), samtliga
vid gudstjensten använda kyrkliga prydnadsföremål
af textil art: den presterliga skruden med dess
olika delar, altarklädseln, kalkkläden, förhängen,
kyrkofanor m. m. Noggranna föreskrifter äro gifna
inom den katolska kyrkan angående det material samt
de former, färger och prydnadsmotiv, som härvid
böra användas.
Parameter (af Grek. parametrein, afmäta),
matem. 1. Den korda i en konisk sektion, som genom
en brännpunkt drages vinkelrätt mot
hufvudaxeln. – 2. En storhet, som i förhållande till
de i en eqvation eller expression ingående variabla
storheterna är konstant, men dock kan antaga en
kontinuerlig serie olika värden (jfr Konstant) och
derigenom gifver upphof till en serie af eqvationer
eller expressioner. Inom integralkalkylen är
det stundom fördelaktigt att betrakta en konstant
storhet såsom parameter samt differentiera integralen
med afseende på denna parameter, hvarigenom den
begärda integralen i vissa fall med lätthet kan
erhållas. Detta tillvägagående kallas metoden för
parametervariation. G. E.
Paramorfos (af Grek. paramorfun, omskapa),
miner., det slag af psevdomorfos (se d. o.),
då, utan att substansen förändras, blott en
omlagring af molekylerna förekommit, t. ex. en
förvandling af mineralet kalcit till aragonit. Bägge
mineralen bestå af kolsyrad kalk, men det förra
kristalliserar hexagonalt, det senare rombiskt.
Ant. Sj.
Paramyti (Grek. paramythia, egentl. vänligt tilltal,
uppmuntran), ett af Herder skapadt sedolärande
diktslag, ett slags parabel (se d. o.), som
åskådliggör en teoretisk sanning i en mytisk eller
till någon myt sig anslutande berättelse.
Paraná. 1. Den ena af de båda stora floder, som bilda
La Plata, uppstår på gränsen af brasil. provinserna
Goyaz, Minas Geraes ock São Paulo genom förening af
Rio Grande och Paranahyba (se d. o.). Den förstnämnda,
äfven kallad Pará, upprinner på gränsen af prov. Minas
Geraes och Rio de Janeiro, flyter först mot n. ö. och
derefter i en båge mot n. v. och v. Efter föreningen
med Paranahyba flyter floden (Paraná) mot s. v. på
gränsen mellan prov, Mato Grosso i v. samt São Paulo
och Paraná i ö., derefter mot s. och s. v. mellan
Paraguay i v. och n. samt Brasilien och Argentina i ö,
och s., tills den förenar sig med sin största biflod,
Paraguay. Återstoden af dess lopp går genom Argentina
i hufvudsakligen sydlig, slutligen sydöstlig riktning,
tills floden faller ut i La Platas stora sestuarium
genom en mängd armar, af hvilka de nordligaste förena
sig med Uruguay. Flodens längd uppskattas till 3,560
km. och flodområdet till 2,880,000 qvkm. I sitt
öfre lopp, före föreningen med Paraguay, mottager
P. från h. endast mindre tillflöden (Rio Racuri, Pardo
m. fl.), från v. de vida större Tieté, Paraná-Panema
och Yguassu. Nedanför Paraguays mynning förstärkes
P. endast af en större flod: Rio Salado. Under 24°
4’ s. br., i närheten af den förstörda staden Guaira,
bildar P. det berömda vattenfallet Salto Grande de
la Guaira l. Salto das Sette Quedas, som i storartad
skönhet nästan går upp emot Niagarafallen. Omkr. 250
km. ofvanför Paraguays mynning bildar P. de nedersta
katarakterna, Saltos de Apipé och S. de Aregua,
hvilka sätta en gräns för flodfarten uppåt. Mellan
sistnämnda fall och Sette Quedas är flodfarten
mångenstädes försvårad af forsar. Ofvanför de nedersta
forsarna vexlar flodens bredd mellan 220 och 2,600 m.;
nedanför dem blifver den betydligt större, nedanför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
