Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat / 361-362 (1888) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orléans ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Till öfversigt af den nu blomstrande ätten Orléans
må tjena följande stamtafla, upptagande endast de
manliga medlemmarna:

Ludvig Filip, fransmännens konung (d. 1850)
Ferdinand, hert. af Orléans kronprins (d. 1843).				Louis, hert af Nemours (f. 1814).				François, prins af Joinville (f. 1818).	Henri, hert. af Aumale (f. 1822).	Anoine, hert. af Montpensier (f. 1824).
Louis Philippe grefve af Paris tronpret. (f. 1838).		Robert, hert. af Chartres (f. 1840).		Louis, grefve af Eu (f. 1842).			Ferdinand, hert. af Alençon (f. 1844).	Pierre, hert. af Penthièvre (f. 1845)		Antoine, infant af Spanien (1866).
Philippe hert. af Orléans (f. 1869).	Ferdinand (f. 1884).	Henri (f. 1867).	Jean (f. 1874).	Pierre (f. 1875).	Louis (f. 1878).	Antoine (f. 1878).	Emanuel (f. 1872).

Se vidare Aumale, Joinville, Ludvig Filip 2,
Montpensier, Nemours, Robert.

Orléans, Louis d’. Se Dorléans.

Orleans (-angs; Fr. orléans), en sorts glatt
halfylletyg, väfdt såsom lärft, med varp af tvinnadt
bomullsgarn och inslag af kamgarn.

Orléanska jungfrun. Se Jeanne d’Arc.

Orléansville [-leanevi’l], stad i Algeriet,
depart. Alger, vid jernvägen mellan Alger och
Oran. Omkr. 4,500 innev., mest européer. Staden
anlades 1842 af dåv. generalguvernören Bugeaud och
befästes 1843–44 af Cavaignac. Omkr. 37 km. nordligare
ligger hamnstaden Tenes, vid Medelhafvet.

Orley [årle], Bernaert (Barend) van, nederländsk
målare, f. i Bruxelles mellan 1491 och 1501,
d. derst. 1542, efter sin födelsestad af sina samtida
vanligast kallad Barend från Bruxelles, var antagligen
lärjunge af sin fader, Valentyn van O., men utbildade
sig vidare under inflytande af renaissancens stora
mästare uti Italien, i synnerhet Rafael. Han omtalas
första gången i offentliga handlingar 1504, och den
nämnda italienska studietiden måste hafva infallit
före 1515, ty från detta år var han stadigt bosatt
i Bruxelles. Att han varit i Rom och studerat under
Rafael, finnes icke nämndt i några källor; men man kan
sluta dertill af hans verk, och det är säkert kändt,
att han hade i uppdrag att öfvervaka utförandet af
de tapeter, som skulle väfvas åt Leo X efter Rafaels
utkast. O. blef 1520 hofmålare hos ståthållarinnan
i Nederländerna, Margareta af Österrike, och 1532 hos
hennes efterföljerska, drottning Maria af Ungern. Vid
denna tid stod tapetväfveriet i Bruxelles på sin höjd,
och mer än en gång fick O. ställa sin konstnärliga
förmåga i tjenst hos haute-lisse-väfvarena. De
mest berömda tapeter, utförda efter hans kartonger,
äro Kejsar Maximilians jagtstycken (i Louvre) och
Abrahams lefnad (i Hampton court). Likaså arbetade
han för glasmålarna. Bland hans målningar må
nämnas Jobs lidanden (1521, i Bruxelles’ museum),
något öfverdrifven i uttrycket, Yttersta domen
(omkr. 1540, i kyrkan S:t Jacques i Antwerpen),
en flygelbild med donatorn, borgmästaren Rockox,
samt dennes fru och barn på sidoflyglarna, berömd för
hans sträfvan att framställa sköna kroppsformer i
mångfaldiga ställningar. Utom Belgien finnas af honom
flere bilder, såsom Kristi nedtagande från korset
(Eremitaget i Petersburg), Jungfru Marias bröllop (i
Louvre) och Venus och Amor (i Berlin), troligen efter
teckning af en italiensk mästare. Jämte Gossaert var
O. den förste målare i den äldre nederländska skolan,
som utbytte den gotiska stilens, i fotsida drägter
och dok blygsamt inhöljda qvinnofigurer mot helgon,
som i framställningen mera närmade sig renaissancens
mytologiska gudomligheter. C. R. N.

Orlofssedel (af Isl. o. Fornsv. orlof, T. urlaub,
tillåtelse, näml. att flytta ur tjenst, afsked ur
enskild tjenst). Se Legohjon.

Orlov [arlå’ff], rysk adelsslägt, uppgifves
härstamma från en simpel strelts, som 1689, då han
skulle afrättas såsom deltagare i streltsernas
sammansvärjning mot Peter I, ådrog sig dennes
uppmärksamhet genom sitt cyniska dödsförakt,
benådades och anställdes såsom officer i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>