Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verlden är ett sådant, som fattar såväl det hela
(verlden i allmänhet) som ock hvarje dess moment såsom
lefvande eller organiskt. Äfven det, som för sin låga
organisation af oss i det hela kallas oorganiskt,
är, för denna uppfattning, dock aldrig absolut
dödt, utan alltid i någon mån lefvande. Likasom
sålunda här den organiska karakteren fattas som en för
all verklighet väsentlig bestämning, så måste det ock
för betraktelsesättet, då det vidare genomföres, anses
utmärkande, att det ser allt ur sådana synpunkter, som
sammanhänga med denna organisation, som den allestädes
finner: t. ex. att allt utvecklas, bestämmes af ett
inre (en lifsprincip) och af vexelverkan mellan
denna och ett yttre, har ett inre sammanhang, är
ett helt af högre och lägre former o. s. v. Inom den
antika filosofien genomfördes en sådan verldsåsigt
förnämligast af Aristoteles. Inom den moderna har
det varit Schelling förbehållet att med vederbörlig
skärpa göra gällande ett slikt åskådningssätt. Och
trots all den ensidighet, som vidlåder hans begrepp
organism, har Schelling dock dermed utöfvat ett i
hög grad lifgifvande inflytande både på filosofiens
utveckling och på den menskliga odlingen i det hela.
L. H. Å.
Organist, orgelnist (Lat. organista), orgelspelare;
person, som har till tjenstepligt att spela orgel
vid gudstjensten. K. kung. d. 8 Mars 1861 medgifver
äfven qvinna rätt att söka organistbeställning.
Organistrum. Se Lira.
Organochordium, ett af instrumentmakaren Kachwitz
i Stockholm efter abbé Voglers idé 1798 förfärdigadt
instrument, utgörande en förening af piano och orgel.
A. L.
Organografi (af Grek. organon, organ, och grafein,
skrifva), vetenskaplig beskrifning på en organisk
varelses inre byggnad. – Organologi (af Grek. logos,
lära), organlära, fysiologisk vetenskap om djurens
eller växternas organ.
Organon (Grek., verktyg, redskap), titel på
sammanfattningen af Aristoteles’ skrifter i logik;
i nyare tider titel på åtskilliga lärda verk, som
uppträdt med syfte att på sitt område bryta nya vägar
(t. ex. Fr. Bacons berömda »Novum organon»).
Organsin, Fr. organsin [årgangsä’ng], dubbeltvinnadt
silke.
Organum (Lat; Grek. organon). 1. Redskap, verktyg,
specielt musikinstrument; slutligen »instrumentens
instrument»: orgeln. – 2. Den mest primitiva art af
flerstämmig musik under medeltiden, beskrifven af
Hucbald (d. omkr. 932) och bestående af stämmornas
fortlöpande parallelrörelse i qvinter och qvarter. Då
denna stämföring står i sällsam kontrast mot de
följande kontrapunktisternas uttryckliga förbud just
mot qvintparalleller, hafva några forskare, särskildt
O. Paul, sökt förklara saken så, att stämmorna icke
skulle varit afsedda att sjungas samtidigt, utan efter
hvarandra, liksom i de gamla antifonierna, eller
vexelsångerna; men denna åsigt har på goda grunder
blifvit bestridd. Organum kan knappt betraktas som
någon verklig flerstämmighet (polyfoni) – en sådan
uppstod först i och genom motrörelsen (discantus)
–, utan snarare blott såsom en förstärkning
i klangfyllighet, på samma sätt som i orgelns
mixturregister. I sjelfva verket förefaller
det ganska naturligt, att om första steget till
klangförstärkning var att, såsom redan i antiken
skedde, taga oktaverna till hjelp, så blef nästa
steg att äfven taga qvinterna med. A. L.
Orgel (Lat. organum, Fr. orgue, Eng. organ), det största
och väldigaste af alla musikaliska instrument,
utgörande en förening af pipor (af tenn eller trä),
i hvilka tonen alstras genom luft, som medelst bälgar
inblåses i väderlådan och åt hvilken derifrån medelst
tangentmekanism och registerdrag beredes tillträde
till de bestämda piporna. Orgelns hufvuddelar äro
sålunda väderregeringen, spel- l. klaviaturregeringen,
andrags- l. registraturregeringen, och
pipverket. Den genom orgeltramparen eller någon mekanisk
kraft i rörelse satta bälgen indrifver luften
genom väderkanalen i nedre delen af väderlådan,
hvarifrån den genom de medelst tangenterna öppnade
spelventilerna slipper upp i öfre delen, eller
kancellerna, och derifrån åter medelst parallellernas
utdragande går genom dessas hål upp i de ofvanför
ställda, dithörande piporna. Spelventilen afgör
hvilken ton skall angifvas och står genom en
utvexlingsmekanism (abstrakter, vällarmar, vinklar)
i förbindelse med tangenten. Parallellen åter (en
med hål försedd trälist, se Parallel) afgör
hvilken klang (d. ä. hvilket slags pipor på samma
ton) skall angifvas och står genom en annan mekanism
(registerstänger, vallar, vippor m. m.) i förbindelse
med andragsknappen, som är anbragt vid klaviaturerna
på orgelns framsida. Klaviaturerna utgöras af flere
(vanl. 2 eller 3, sällan ända till 5) manualer
och en eller två pedaler. Manualerna hafva ett
tangentomfång af 4–4 1/2 oktaver från stora C, pedalerna
af 2–2 1/2 oktaver från samma C. Att orgeln likväl,
ensam bland alla instrument, beherskar hela det
musikaliskt möjliga tonomfånget, beror på att medelst
registreringen oktaverna kunna höjas och sänkas. När
ett normalt 8-fots register (d. v. s. ett sådant,
hvars öppna C-pipa mäter 8 fot; jfr Fotston)
klingar så, som det noteras, klingar ett 16-fots
register en oktav, ett 32-fots två oktaver lägre; och
å andra sidan klingar ett 4-fots en oktav, ett 2-fots
två oktaver högre o. s. v. Utom de register, som
förändra tonhöjden med en eller flere oktaver, finnas
dels sådana, som angifva icke grundtonen, utan blott
dennes ters, qvint eller septima (fyllnadsstämmor),
dels sådana, som för hvarje tangent hafva flere pipor,
hvarigenom samtidigt angifvas oktaven, qvinten,
tersen, septiman eller alla (mixturer). Ett annat
ändamål med registreringen är att åstadkomma olika
klangfärger, hvarför piporna genom olika byggnad och
mensur bringas dels att härma orkesterinstrument
(t. ex. kornett, dolcian, flute d’amour, fagott,
oboe, trumpet, violon), dels att gifva klanger, som
finnas endast i orgeln (t. ex. principal, salicional,
vox angelica). Med afseende på sättet för tonens
frambringande delas piporna i labialpipor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
