Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 12. Nådemedlen - Pontifikat / 23-24 (1888) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näring ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vidsträcktare omfång, i det derunder omfattas äfven
en del stadganden af civilrättslig natur, nämligen
sådana, som förekomma i byggningabalken af 1734
års lag och icke hafva sin plats i systemet
för den allmänna civilrätten. Dertill komma
några andra stadganden af samma natur, intagna
i särskilda författningar, såsom grufvestadgan,
jagt- och fiskeristadgan, hägnadsskyldighet,
dikningsskyldighet, afdikning af sanka marker
o. s. v. Jfr Ekonomirätt. Th. R.

Näringsrätt. Se föreg. art.

Näringsskatt. Se Yrkesskall.

Näringsväfnader. Se Cellväfnad.

Näringsvägran. Se Sitiofobi.

Näringsväxter kallas med ett gemensamt namn alla
vare sig vilda eller odlade växter, som tjena
menniskor och djur till föda. Ofta nog begränsas dock
begreppet så, att det omfattar endast de växter, som
särskildt odlas för att begagnas såsom födoämnen,
t. ex. sädesslagen, »foderväxterna», potates och
andra stamknölar, hvarjehanda rötter och en mängd
andra produkter af åkerbruk och trädgårdsodling. De
innehålla vanligen i första rummet stärkelse, men
derjämte ofta socker, proteinämnen, fett m. m.,
hvilka ämnen just göra dem till näringsväxter.
O. T. S.

Näringsämne, fysiol., kallas hvarje ämne, som,
utan att på kroppen utöfva någon skadlig inverkan,
kan ersätta, förminska eller förhindra förlusten
af substans från densamma. Hit höra ägghviteämnen
och dem nära stående kroppar, fett, kolhydrat,
salter och vatten. Vi förtära emellertid i regeln
icke näringsämnena i ren form, utan såsom födoämnen
i blandning med hvarandra och med andra ämnen, som
icke hafva något egentligt näringsvärde. Jfr Födoämnen
och Näring, fysiol. R. T-dt.

Närmebråk. Se följ. art.

Närmevärde, matem., kallas en storhet, som
tillnärmelsevis angifver värdet af en annan gifven
storhet. Närmevärdena ega sin användning, då den gifna
storheten antingen icke kan fullt exakt uttryckas
eller under en viss kalkyl icke beqvämligen med sitt
exakta värde begagnas. Ett exempel på förra fallet
är användandet af 3,14 såsom värde på talet [pi], på
senare fallet åter införandet vid en kalkyl af värdet
1,11 för 10/9. – Med närmevärde eller närmebråk till
ett kedjebråk förstås det bråk, som erhålles, om man
medtager blott ett visst antal nämnare samt lemnar
ur räkningen alla följande täljare och nämnare. Så
är t. ex.

1
–––
2 +	3 –– 4

andra närmebråket till kedjebråket

1
––––
2 +	3 –– 4
	4 +	5
			6 +	7 –– 8

Närmebråken ega åtskilliga anmärkningsvärda
egenskaper. Så ligger t. ex. ett kedjebråk med
blott positiva täljare och nämnare till sitt värde
mellan två successiva närmebråk. G. E.

Närpunkt. Se Ackommodation 2.

Närsynthet. Se Myopi.

Närtuna, socken i Stockholms län, Långhuadra
härad. Areal 5,462 har. 987 innev. (1886). N. bildar
med Gottröra ett regalt pastorat af 2:dra kl., Upsala
stift, Seminghundra kontrakt.

Närz. Se Nörz.

Näs. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Södersysslets
domsaga och fögderi samt omfattar socknarna
Millesvik, Eskilsäter, Ölserud, Botilsäter,
By, Bro, Södra Ny, Huggenäs, Kila, Tveta. Areal
71,400 har. 13,827 innev. (1886). – 2. Socken i
Gotlands län, Södra häradet. Areal 3,392 har. 434
innev. (1886). Annex till Hafdhem, Visby stift,
Södra kontraktet. – 3. Socken i Jämtlands län,
Hackas och Näs tingslag. Areal 13,812 har. 1,119
innev. (1886). N. bildar med Hackas samt Gillhofs
kapell ett regalt pastorat af 3:dje kl., Hernösands
stift, Jämtlands Östra kontrakt. – 4. Socken i
Malmöhus län, Onsjö härad. Areal 2,416 har. 1,722
innev. (1886). Denna socken N. (med Gullarp) utgör
ett alternerande regalt och till innehafvaren af
Trollenäs patrorielt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Onsjö kontrakt. – 5. Socken i Skaraborgs
län, Vartofta härad, Slättängs tingslag. Areal 899
har. 357 innev. (1886). Annex till Yllestad, Skara
stift, Vartofta kontrakt. – 6. Enköpings-Näs, socken
i Upsala län, Åsunda härad. Areal 2,828 har. 724
innev. (1886). E.-N. utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Åsunda
kontrakt. – 7. Stockholms-Näs, socken i Upsala län,
Bro härad. Areal 3,060 har. 613 innev. (1886). Annex
till Vestra Ryd, Upsala stift, Håbo kontrakt. –
8. Upsala-Näs, socken i Upsala län, delad å
Ulleråkers härad, med 2,811 har, 453 innev., och
Hagunda härad med 137 har, 31 innev., tillsammans
2,948 har, 484 innev. (1886), U.-N. utgör ett till
en universitets-professur anslaget prebendepastorat
af 3:dje kl., Upsala stift, Ulleråkers kontrakt. –
9. Vänersnäs (förut Näs), socken i Skaraborgs lan, Åse
härad. Areal 4,684 har. 1,217 innev. (1886). V. utgör
ett regalt pastorat af 3:dje kl, Skara stift,
Väne kontrakt.

Näs (Näas), gods i Skallsjö socken, Elfsborgs
län, med hufvudgården belägen på en halfö i sjön
Säfvelången nära Vestra stambanan, 3,5 km, från
Flöda station. Egendomen omfattar tillsammans 9
mtl, af hvilka 6 äro taxerade (1886) till 195,700
kr. Den slottslika hufvudbyggnaden har en dyrbar
inredning och prydes af en mängd konstverk af in-
och utländska mästare samt omgifves af en stor park,
en af de vackraste enskilda i Sverige. Godset är
gammalt samt tillhörde på 1500-talet och förra
hälften af 1600-talet slägten Ulfsparre. 1824 kom det
genom köp till grosshandlaren i Göteborg P. V. Berg
(d. 1854). Han gaf slottsbyggnaden dess nuv. utseende,
uppförde flere nybyggnader och anlade vid Tollereds
ström, som afför sjön Torskabottens vatten till
Säfvelången, bomullsspinneri, klädesfabrik och
färgeri. Berg delade godset i tvänne egendomar. Den
ena af dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>