Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Novatianer ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Canrobert, såsom kejsar Napoleon III:s utomordentliga
sändebud, i Stockholm inledt underhandlingarna, följde
raskt afslutandet af Novembertraktaten. I densamma
förband Sverige-Norge sig att ej till Ryssland afstå
eller med Ryssland byta eller låta Ryssland besätta
någon del af de Förenade rikenas område samt att
ej häller åt Ryssland medgifva betes-, fiske- eller
annan dylik rätt utmed svensk-norska kusten. Ryska
förslag i sådan syftning skulle genast kommuniceras
med Frankrike och England, hvilka då till lands och
sjös skulle bistå Sverige-Norge med tillräckliga
stridskrafter. Ratifikationerna utvexlades d. 17
Dec. 1855. Traktaten undertecknades af å Frankrikes
och Englands vägnar dessa makters sändebud i
Stockholm, Victor Lobstein och Arthur Magenis,
å Sveriges-Norges af utrikesstatsministern
frih. G. N. A. A. Stierneld. Den verklige
underhandlaren å Sveriges-Norges sida lär dock
hafva varit frih. K. R. L. Manderström (sedermera
utrikesstatsminister), hvilken för detta ändamål
hemkallades från sin ministerpost i Wien, och som
jämväl lånade sin penna för det cirkulär (afd. 18
Dec. 1855), hvarigenom makterna underrättades om
fördragets af slutande. Det säges i detta cirkulär,
att farhågor för framtiden, grundade på välbekanta
hågkomster och stärkta genom Rysslands försök att
utvidga sin maktställning i Orienten, hade föranledt
det ingångna förbundet, hvilket för öfrigt vore helt
och hållet af defensiv natur. Det berodde således
på Ryssland att förebygga dess tillämpning genom
att respektera Sveriges-Norges rättigheter och
upphöra att väcka rättmätig oro för den europeiska
jämnvigtens bibehållande. – De mera omfattande följder
Novembertraktaten möjligen kunnat hafva medfört och
kanske var afsedd att medföra uteblefvo dock helt
och hållet på grund af Paris-fredens afslutande
(1856), hvilket Novembertraktaten antagligen i viss
mån påskyndade. Traktaten finnes tryckt i »Recueil
Martens» (samlingsföljden »Nouveau recueil général
de traités», bd 15, redigerad af K. Samwer).
J. H.
Novemol [-måll], musikt., grupp af nio noter,
öfverskrifna med siffran 9 och tillsammans bildande
ett helt af närmast större tidsvärde än det, som
hvarje not representerar. A. L.
Noverre [nåvär], Jean Georges, fransk ballettmästare,
f. 1727, d. 1810, blef solodansör i Berlin samt
var sedermera ballettmästare vid Komiska operan i
Paris (1749), i London (1755), Lyon, Stuttgart,
Wien, Milano och slutligen vid Stora operan i
Paris (1776–80). Han införde dramatisk aktion i
den pantomimiska balletten och reformerade kostymer
m. m. Bland de balletter han författade är L’amour et
les graces gifven i Stockholm (»Kärleken och gracerna»
1821). Hans Lettres sur la danse et les ballets (1760)
utkom i flere upplagor, äfven under annan titel.
A. L.
Novgorod (»Nystad»). 1. Guvernement i nordvestra
Ryssland, mellan S:t Petersburg i v. samt
Tver, Jaroslav och Vologda i ö. Areal 122,340
qvkm. 1,127,800 innev. (1880), nästan uteslutande
stor-ryssar. Guvernementets södra del upptages af
Valdaj-höjden, som är
mellersta Rysslands största höjd (350 m.), och der landets
största floder hafva sina källor. Den är djupt
fårad af dalar med branta sidor; i v. stupar den
tämligen brant mot sjön Ilmen, hvilken ligger endast
29 m. öfver hafvet. Nordöstra delen af guv. tillhör
sjöområdet i nordvestra Ryssland. Denna trakt, som
lindrigt sluttar mot sjöarna Ladoga och Onega, är
fylld med flere tusen sjöar, af hvilka de största äro
Bjelo-Ozero och Vosje. Ofantliga, glest trädbevuxna
kärrtrakter – rester af forna sjöar – upptaga mer än
1/6 af arealen, men hafva börjat torrläggas. Guvern. är
deladt mellan Ishafvets, Östersjöns och Kaspiska
hafvets vattenområden, hvilka äro förenade
genom flere kanaler. De största floderna äro
Volchov, Ilmens aflopp till Ladoga, Msta och Lovat,
tillflöden till Ilmen, Sjas, tillflöde till Ladoga,
samt Sjeksna och Mologa, bifloder till Volga, hvilka
alla äro vigtiga samfärdsmedel. Skogar upptaga ännu
omkr. 2/3 af arealen. Klimatet är hårdt. Jordbruket
fyller ej spanmålsbehofvet. Innevånarna sysselsätta
sig, utom med jordbruket, med fiske, jagt,
skogshandtering och åtskillig slöjd. En stor
del af arbetsklassen utvandrar årligen för att
söka arbete i andra delar af Ryssland. Handeln
är ganska liflig och befordras genom en mängd
marknader. – 2. (N. Velikij, »Stora N.») Hufvudstad
i ofvannämnda guvernement, ligger vid Volchov, 3,5
km. nedanför Ilmen och är genom en bibana förenad med
Petersburg–Moskva-jernvägen. Omkr. 20,000 innev. Den
nuv. staden är endast en ringa återstod af det under
medeltiden rika och mäktiga Novgorod. Den består
af 3 delar: Kremlj och Sofiastaden, på venstra
stranden af Volchov, samt handelsstaden, på högra
stranden. Det af en väldig stenmur omgifna Kremlj är
ganska vidsträckt, och förr låg inom muren ett stort
antal kyrkor och handelsbodar jämte stora torg. Dess
värdefullaste historiska minne är Sofiakyrkan,
hvilken påbörjades 1045 och innehåller en mängd högt
vördade reliker. En annan gammal byggnad i Kremlj
är Jaroslavtornet, som fordom var sekreterarnas
i kommunalrådet kansli (gridnitsa). Inom sjelfva
staden finnas fyra kloster, och det stora antalet
sådana i dess omedelbara granskap vittnar om stadens
fordom stora utsträckning. Till minne af ryska rikets
grundläggning af varjagerna (862) under Rjurik, som
slog sig ned i N., restes 1864 i N. ett monument,
bestående af en stor glob på en massiv fotställning,
omgifven af flere statyer, erinrande om de vigtigare
händelserna i Rysslands historia. Ett annat monument
förevigar fälttåget 1812. Med undantag af sina
gamla kyrkor har N. ingenting, som påminner om den
stora rol det spelat i Rysslands historia. Stadens
kommersiella inflytande är nu ringa. Den exporterar
trävaror, spanmål och hö till Petersburg, och det
årliga värdet af dess industri (pappersbruk, glasbruk,
sågar, qvarnar, tegelbruk och brännerier) öfverstiger
ej 1 mill. rubel. – Tiden för N:s (sannolikt
nordboarnas Holmgård) grundläggning är okänd, dock
var staden en af nordslavernas första anläggningar
(den låg först närmare Ilmen) och utöfvade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
