Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norrfinland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staden hölls en särskild ullmarknad. Denna är nu
upphäfd och magasinet indraget. Främst bland stadens
industrigrenar står textilindustrien, i afseende på
hvilken N. också står främst bland rikets städer,
med 4 bomullsväfnads- och 36 klädesfabriker samt
nära 10 mill. kr. tillverkningsvärde (1884). Många
andra grenar af storslöjden äro för öfrigt här
representerade. Bland fabriksanläggningarna äro
följande de förnämsta: på strömmens norra sida Drags
yllefabrik. Bergsbro yllefabrik och qvarn, Gamlebro
yllefabrik och Norrköpings bomullsväfveri med Gryts
bomullsspinneri på södra stranden; på strömmens
södra sida ligga Bergs bomullsspinneri och väfveri,
Ströms yllefabrik, Holmens bomullsväfveri, spinneri
och pappersbruk, sockerbruket Gripen samt Motala
varf (med docka på strömmens norra sida). Bland
öfriga fabriker må nämnas litografiska aktiebolagets
fabrik, en trikotfabrik, en tändsticksfabrik och en
snusfabrik. År 1884 funnos tillsammans 75 fabriker,
med ett tillverkningsvärde af omkr. 16 2/3 mill. kr. och
5,557 arbetare. Emellertid är det egentligen bomulls-
och yllefabrikerna, pappersbruket och litografiska
anstalten, som för närvarande synas vara stadda i
utveckling. Dessa fabriker hafva från 1875 till 1884
ökats från 35 till 46 och deras tillverkningsvärde
vuxit från 7,7 till 10,8 mill. kr., under det de
öfriga fabrikerna på samma tid minskats från 40 till
29 och deras tillverkningsvärde nedgått från 12,8
till 5,9 mill. kr. I sin helhet har jämväl beloppet
bevillning för fabriksrörelse nedgått från 15,000 till
11,785 kr. – Handtverkarnas antal var 1884 183, med
832 arbetare och 2,625 kr. bevillning för rörelse. De
handlandes antal var 167, med en betjening af 340
personer och 6,856 kr. bevillning. Hamnen besöktes
1884 af 2,825 fartyg, in- och utgående, om 347,091
tons, de flesta ångfartyg i inrikes fart. Stadens egen
handelsflotta var obetydlig, endast 15 fartyg om 1,721
tons. Tulluppbörden gick till 1,252,842 kr. Stadens
bokförda tillgångar upptogos 1883 till 3,7 mill.,
skulderna till 2,1 mill. kr. Kommunalutgifterna
föranledde en utdebitering af 5 kr. 50 öre för hvarje
krona bevillning. Vid samma tid njöto 2,819 personer
understöd af fattigvården. – Af kreditanstalter finnas
Norrköpings enskilda bank, kontor af Skandinaviska
kreditaktiebolaget, stadshypoteksförening,
en folkbank, en sparbank och en pantbank. Utom
förutnämnda bildningsanstalter märkas Swartziska
friskolan, Moberg-Eggerska flickskolan, flere enskilda
skolor och ett arbetareinstitut (sedan 1886). Vidare
finnas barnhus, fattigarbetshus, barnhem och
flere andra fromma stiftelser. Straffanstalter äro
centralfängelset för qvinnor samt kronohäktet. En
värdefull vattenledning, som lär kostat närmare
1 mill. kr., och för hvars åstadkommande staden
hufvudsakligen har att tacka en enskild persons
(brukspatron J. von Leesen) frikostighet, blef
färdig 1875. Från boktryckerier i staden utkomma
en daglig tidning, »Norrköpings tidningar», samt
en veckotidning. – I kyrkligt hänseende är staden
numera delad i tre församlingar, S:t Olofs, Hedvigs
och Norra, hvilka skola bilda tre regala pastorat af 1:sta
klassen. För Norra förs. är f. n. en kyrka i
gotisk stil under uppförande (efter ritning af
H. Zetterwall). – Stadens vapen är en med hjelm och
lagerkrans prydd sköld med en spira i midten. Till
höger (i heraldisk mening) om spiran står ett N med
krona öfver och till venster en yxa.
Om N:s äldsta historia vet man ej mycket mer
än att här tidigt var en handelsplats, hvilken
åtminstone redan på 1300-talet utvecklat sig till
stad (dess äldsta privilegiebref utfärdades 1384 af
kon. Albrekt, som då vistades derstädes). Den kunde
emellertid under hela medeltiden icke mäta sig med
någon af provinsens öfriga städer. Här fanns icke
ens ett kloster, ehuru en stor del af staden var
klosteregendom, förnämligast under Askaby. Hemsökt
af danskarna 1567, af pesten 1623, 1710 och 1711,
uppbränd af ryssarna 1719 och flere gånger härjad af
eldsvådor (senast 1826), hade staden svåra öden att
genomgå, innan densamma småningom arbetat sig fram
till sin nuvarande betydenhet. Några gånger hafva
riksmöten här hållits, såsom 1604, 1769 och 1800,
vid hvilket sistnämnda Gustaf IV Adolf kröntes. –
Sagan berättar, att i forna tider i staden funnits
ett vikingafäste, Knäppingsborg, på en klippa i
strömmen. Denna klippa befästes af danskarna 1567,
men fästet förstördes af stadens borgare. Ett slott
eller kungshus (Norrköpings hus l. N:s kungsgård)
var beläget på platsen för nuvarande Hedvigs kyrka och
afbrann 1655, hvarefter tomten donerades till tyska
församlingen. Norr om staden anlades 1613 slottet
Johannisborg (se d. o.). A. G.
Norrköpings arfförening. Se Arfförening och Tronföljd.
Norrköpings besluts gods, kamer., kallades ett
slags ärftliga förläningar, om hvilkas natur
bestämmelser, på Karl IX:s förslag, fattades af
ständerna vid riksdagen i Norrköping 1604. I afsigt
att förebygga de vådor, som hotade statsverket
derigenom att kronans gods bortgåfvos åt enskilda
till evärdlig egendom (till allodialgods),
stadgades vid nämnda riksdag följande. Den,
som af konungen (eller af hertigarna) mottagit en
donation i »jordagods och liggande grunder», skulle
vid inträffande regentombyte hos den nye konungen
(eller hertigen) söka stadfästelse på godset. Den,
som bekommit godset, egde ej rätt att sälja eller
förpanta det, utan att först hafva hembjudit det
åt konungen (eller hertigen). Om den, som bekommit
länet, aflede utan manliga bröstarfvingar, skulle det
återfalla till kronan eller dit, hvarifrån det kommit,
och icke gå i bak- eller sidoarf. Efterlemnade han
dotter, var öfverheten skyldig att gifva henne en
»ärlig brudskatt». Under vissa vilkor kunde länet
t. o. m. förlängas in på hennes man samt på hennes och
hennes mans äkta mansarfvingar. Af drottning Kristinas
förmyndarestyrelse stadgades, till förekommande
af de olika tydningar, till hvilka detta beslut
gaf anledning, d. 7 Juni 1633: att hustrun, när hon
tillika med mannen ihågkoms i donationsbrefvet, skulle
njuta godset, så länge hon lefde i enkestånd, och att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
