Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommunalstyrelse dertill samtycker, förenas en särskild
klass för högre undervisning. Lärare och lärarinnor
tillsättas af biskopen, under lärare af prosten. Flere
städer, i synnerhet de större, hafva en af kommunen
aflönad skolinspektör, som under skolkommissionen
har ledningen af skolväsendet. På landsbygden
utgör hvarje »herred» i regeln 1 skolkommun,
hvilken delas i flere skolkretsar med det område,
som skolkommissionen finner lämpligt. Bruk,
fabriker och andra verk bilda vanligen egna
skolkommuner. Närmaste ledningen af skolväsendet
åligger äfven på landet »skolkommissionen»,
hvilken består af kyrkoherden såsom ordförande,
komministern, der sådan finnes, »formandskabets»
ordförande och ett antal af kommunalstyrelsen utsedda
män samt en af och bland skolkommunens lärare utsedd
person. Stiftsdirektionen bildar öfverstyrelse för
skolväsendet inom stiftet. I alla frågor, som röra
skolväsendet på landet, förstärkes stiftsdirektionen
med en af konungen utnämnd skoldirektör, som genom
resor inom stiftet skall göra sig förtrogen med
skolans såväl yttre som inre ställning, och som
är skyldig att gå skolkommissioner och lärare
tillhanda med råd och upplysningar. Öfverinseendet
öfver stiftets skolväsende åligger biskopen och
skoldirektören. Folkskolorna äro af 2 slag, högre
och lägre. De sistnämnda äro kretsskolor, i hvilka
de till en viss krets hörande barnen erhålla dels
den lagstadgade undervisningen, dels frivillig
sådan. De högre folkskolorna äro gemensamma för
flere skolkretsar, för en hel skolkommun eller för
flere skolkommuner och äro afsedda att meddela en
vidare utbildning. Med kommunens samtycke kunna
derjämte inrättas slöjd- och arbetsskolor. År
1882 hade folkskolorna i städerna sammanlagdt 401
lärare och 473 lärarinnor samt i genomsnitt 41,590
lärjungar. Hela antalet barn i skolåldern utgjorde
62,035. På landsbygden funnos 208,069 skolpligtiga
barn, 3,430 lärare och 193 lärarinnor; de högre
folkskolorna räknade 515 lärjungar, 30 lärare och 5
lärarinnor. För utbildning af lärarekrafter finnes
ett seminarium (med 1 föreståndare och förste
lärare och minst 2 andre lärare) i hvart och
ett af de 6 stiften. Kursen är 2-årig, och till
hvarje seminarium hör en öfningsskola, hvartill
närmaste kretsskola kan tjena. Seminariet står under
uppsigt af stiftsdirektionen. I Hviteseids pastorat i
Kristiandssands stift finnes ett liknande seminarium,
för hvilket bestämmelserna väsentligen äro desamma
som för stiftsseminarierna. Under läsåret 1882–83
hade dessa 7 seminarier tillsammans 416 lärjungar. –
För dem, som genomgått folkskolan på landet, finnas
åtskilliga skolor med bidrag af statsmedel till tre
gånger det belopp, som utgår af amtskassan. Sådana
äro amtsskolor, folkhögskolor och enskilda
skolor med samma läroplan som amtsskolorna samt
aftonskolor. Styrelsen öfver amtsskolorna utöfvas af
en kommission, som tillsätter lärare samt består af
skoldirektören och ett antal af »amtsformandskabet»
utsedda medlemmar. Denna kommission utöfvar tillsyn
äfven öfver folkhögskolorna.
Aftonskolan är i fråga om organisation, styrelse
och inspektion ställd under samma auktoriteter som
folkskolan. – Enligt lag af d. 8 Juni 1881 finnas
abnormskolor, dels helt och hållet underhållna
af staten, dels enskilda och kommunala skolor med
statsbidrag och kostnadsfri undervisning. Den närmare
tillsynen öfver sådan skola är uppdragen åt en af
konungen tillsatt kommission, bestående af stiftets
skoldirektör och 2 andra ledamöter. F. n. finnas 7
döf-stum och 2 blindinstitut samt en arbetsskola
för konfirmerade blinda. Af privata, med statsanslag
försedda skolor för sinnesslöa barn finnas 2 i
Kristiania (1 för gossar och 1 för flickor) samt
1 i Bergen. – Tekniska skolor finnas i Kristiania,
Bergen och Trondhjem, tekniska aftonskolor i 5 andra
städer. Alla dessa skolor åtnjuta bidrag af statsmedel
och stå under högsta öfverinseende af departementet
för offentliga arbeten. Vid flottans hufvudstation,
Karl Johansværn, är inrättad en, företrädesvis för
elever vid flottans mekaniska verkstäder afsedd,
teknisk skola, hvilken underhålles af staten. I
Kristiania finnas 2 tekniska aftonskolor, hvilka
bekostas af kommunen. – Konst- och handtverksskolan
i Kristiania, grundlagd år 1818 och ombildad 1884
samt delvis bekostad af kommunen, utgöres af en
förberedande skola och en fackskola, omfattande
byggnads-, handtverks-, konsthandtverks- och
dekorationsmålningsklasser. I flere städer, hvilka
sakna tekniska skolor, finnas offentliga rit- eller
aftonskolor med statsbidrag. Liknande understöd utgår
äfven till industriskolan för qvinnor i Kristiania
(inrättad 1875), till flere skolor för utbildning
af lärare i hemslöjd, arbets- och sjömansskolor
(f. n. i 16 städer), samt Kristiania musik- och
organistskola (grundlagd 1883). – I Aas pastorat,
nära Kristiania, arbetar sedan 1859 ett af staten
underhållet landtbruksinstitut, omfattande en lägre
afdelning (2 år) och en högre (1 år). Der finnes
(sedan 1887) äfven en särskild trädgårdsskola. Sex
amt hafva landtbruksskolor med statsbidrag. –
I Kongsberg, Elverum och Stenkjær underhåller staten
skogsskolor. – I Kongsberg finnes en elementär
bergsskola, för hvilken utgifterna bestridas af
Kongsbergs silfververk. – I Kristiania finnas en
krigsskola (se d. o.) och en krigshögskola (se
Militäre höiskolen). Vidare märkas centralskolan
för lärare i gymnastik och vapenföring i
Kristiania samt underofficersskolor m. fl. vid
de särskilda brigaderna. I Karl Johansværn
finnas en sjökrigsskola samt underofficers-,
konstapels-, skeppsgosse- och torpedoskolor.
N. R. B.
Norsk konst framträder under äldsta tiden
hufvudsakligen såsom arkitektur. Af hednatidens
byggnader är knappast mera i behåll än några utskurna
plankor i Urnes stafkyrka. Arkitekturen börjar
följaktligen med kristendomens införande och har sitt
uttryck förnämligast i kyrkobyggnader. Landets äldsta
kyrka är Moster, uppförd år 996 och nu inryckt såsom
kor i en större byggnad. – Stilen röjer hufvudsakligen
inflytande från England, men äfven från Frankrike
och andra land. Af de romanska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
