Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norge, konungarike, omfattande den vestra och mindre delen af Skandinaviska halfön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
få undantag) bortfalla enligt den nya organisationen,
på samma gång det fasta befälets antal vid linien
minskas. Linietruppernas stridande styrka på
krigsfot upptages till omkr. 20,000 man med
300 fasta och 260 värnpligtiga officerare,
landtvärnets till samma styrka med 134 fasta och
393 värnpligtiga officerare. – Rekryteringen hvilar
på allmän värnpligt, utan rätt till byte eller
legning. Skyldigheten till krigstjenst inträder med
d. 1 Jan. det år, under hvilket den värnpligtige
fyller 23 år. Hvarje infanteri-bataljon (kår) har
sitt utskrifningsdistrikt, från hvilket den erhåller
sitt manskap, medan de öfriga vapnen efter uppgjord
fördelning hänvisas till alla distrikten. Enligt den
nya värnpligtslagen skola de 5 yngsta åldersklasserna
tillhöra linietrupperna, de 4 derefter följande
landtvärnet och de 4 derefter kommande landstormen,
hvarjämte alla tjenstdugliga och icke på annat
sätt i anspråk tagna män mellan 18 och 50 års ålder
tillhöra landstormens förstärkning. Öfningstiden
utgöres af rekrytskola under 42 dagar för infanteriet
och fotartilleriet, 50 dagar för ingeniörtrupperna,
70 dagar för kavalleriet och åkande artilleriet
samt 18 eller 25 dagar för trängen, hvarjämte
linietruppernas öfningar, till hvilka två
åldersklasser af infanteriet och tre af öfriga vapen
inkallas, pågå under 24 dagar. Landtvärnets yngsta
åldersklass skall dessutom hädanefter inkallas till
12 dagars öfning. Underbefälet utgöres af korpraler
och underofficerare, af båda graderna såväl fast
anställda (korpralerna dock endast tills vidare)
som värnpligtiga. För anställning såsom fast
underofficer fordras att hafva genomgått en 2–3
års kurs vid underofficersskola; för antagande
till värnpligtig underofficer fordras att hafva
genomgått en hundra dagars kurs. Underofficerare
under 45 års ålder, som tjenat väl 6–12 år, erhålla
företrädesrätt till vissa civila tjenster, hvarjämte
underofficerare erhålla pension. Fast anställda
officerare erhållas från krigsskolan af kadetter,
som gjort rekrytskola och bataljonsöfning, aflagt
»examen artium» (mogenhetsexamen) och genomgått
krigsskolans öfre afdelning med tvåårig kurs. För
anställning såsom icke fast aflönad officer
fordras att hafva genomgått krigsskolans nedre
afdelning med ettårig kurs jämte ett halft års
garnisonstjenst. Såsom officerare vid artilleriet och
ingeniörkåren anställas officerare af öfriga vapen,
som genomgått krigshögskolan, hvilken för öfrigt utgör
vilkor för inträde i generalstaben. Denna utgöres
af 17–21 officerare och 5 underofficerare förutom
aspiranter, hvilka skola tjenstgöra såsom sådana 4
år. Generalitetet räknar 9 officerare, af hvilka dock
några kunna vara öfverstar. – Beväpningen utgöres
af Jarmanns repetergevär med 10,15 mm:s kaliber
(remingtongevär med 12,1 mm:s kaliber äro ännu i bruk)
och framladdningskanoner, hvilka framdeles skola
utbytas mot bakladdningskanoner af fransk modell (de
Bange). Hästarna vid den värfvade sqvadronen och
ett mindre antal vid ett batteri tillhöra staten i
egenskap af stamhästar. Öfriga hästar vid kavalleriet
och artilleriet kallas qvarter-
eller distriktshästar och uppställas af vissa gårdar
mot årlig ersättning och godtgörelse för hvarje
tjenstgöringsdag. Beridna officerare erhålla
ersättning för underhåll af en häst. Arméns budget
för 1887–88 upptager för försvarsväsendet till lands
6,325,000 kr. C. O. N.
Fasta försvaret. Då N. 1814 förenades med Sverige,
egde det ett icke obetydligt antal befästa platser, de
flesta belägna sunnanfjälls. Landgränsen skyddades af
de gamla fästningarna Fredrikssten, Fredriksstad och
Kongsvinger samt några skansar vid Glommens öfre lopp,
bakom hvilka Akershus fästning vid Kristiania utgjorde
försvarets hufvudförrådsort. Längs kusten voro
förutom den gamla örlogshamnen Fredriksværn äfven de
vigtigaste städerna försedda med befästningar, såsom
Kristianssand med Kristiansholms fäste, Bergen med
Bergenhus fästning, Frederiksborg och Sverresborg,
Trondhjem med Kristianssten och Kongens bastion mot
landsidan samt Munkholmens fästning mot sjösidan,
hvartill slutligen kom Vardöhus såsom en gränspost vid
Ishafvet. Dessutom funnos på flere andra punkter längs
kusten mindre befästningar och batterier, till större
delen anlagda och bestyckade af kommunerna sjelfva. De
förändrade politiska förhållandena betingade ett
förändradt anordnande af landets försvar. De af 1836
års s. k. centralkommission föreslagna åtgärder kommo
dock icke omedelbart till utförande. Först under
åren 1845–50 gjordes två nya fästningsanläggningar,
nämligen Oskarsborg på södra Kaholmen vid Dröbaksund
(smalaste stället i Kristiania-fjorden) för att från
sjösidan trygga rikets hufvudstad, samt två fästen
(»Norske Löve» och »Citadellet») till skydd för den
nyanlagda örlogshamnen Karl-Johans-værn vid Horten,
omkr. 30 km. sydligare, på Kristiania-fjordens vestra
strand. Efter 1870–71 års krig uppfördes några nya
batterier på båda dessa platser, hvarjämte inloppet
v. om Kaholmen stängdes med en stenjété. Utom
dessa båda fästningsanläggningar af yngre datum
underhållas ännu följande äldre fästningar såsom
fredsetablissement för der kasernerade trupper,
nämligen: Akershus fästning, i hvilken äro förlagda
härens arsenal och hufvuddepoter samt militära
verkstäder; Bergenhus fästning med tillhörande
fästen och batterier, upplåtna åt Bergenska
infanteri-brigaden och ett batteri artilleri;
Kristianssands befästningar för Kristianssandska
infanteribrigaden och ett batteri artilleri;
Fredriksværn, flottans gamla varf; Fredriksstads
fästning, artilleridepot och garnisonsort för
en artilleribataljon; Fredriksstens fästning för
1:sta Akershusiska infanteribrigaden; Kongsvingers
fästning, innehållande en arsenal för äldre
gevär, samt Vardöhus fästning i Finmarken.
O. A. B.
Krigsflottan bestod i Juli 1886 af 39 ångfartyg
om 10,990 indicerade hästkrafter och 154 kanoner,
deraf 4 monitorer, 2 fregatter, 2 korvetter,
11 kanonbåtar af 1:sta och 2:dra klass, 15 mindre
kanonbåtar, 4 torpedobåtar och 1 bogserångare, samt
6 segelfartyg. Flottans militärpersonal bestod af 119
officerare och 332 underofficerare samt manskap med
ständig tjenstgöring. De 1886 utkommenderade fartygen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
