Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nagel, Johan Jakob - Nagel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tjenstledigheter gjorde han sedermera vidsträckta och
framgångsrika konsertresor till Ryssland, England,
Holland, Nord-Amerika, Havana o. s. v. Han var äfven
virtuos på guitarr och skref både för detta instrument
och för violin flere kompositioner, bland hvilka
den märkligaste är En dröm om Neckens preludier,
utgörande en violinvariation öfver Neckens polska,
upptecknad 1882, enligt tonsättarens utsago såsom
han i en dröm hört sjelfva Necken spela den. Andra
kompositioner äro balletterna Vårblommorna (1858) och
Blommorna (1861) samt den på sin tid sjungna romansen
Nordmön i söder (till Jenny Linds ära, med text af
Böttiger). N. avancerade till konsertmästare 1864
och tog afsked 1865. Han dog i Stockholm d. 7 Juli
1885. Sedan 1857 var han ledamot af Mus. akademien.
A. L.
Nagel, Albrecht, tysk ögonläkare, f. 1833, blef
med. doktor 1855 och 1864 professor i oftalmologi i
Tübingen. N. har författat Das sehen mit zwei augen
(1861), Die refractions- und ackommodationsanomalien
des auges (1866), Die anomalien der refraction und
ackommodation des auges (i Graefes och Saemischs
»Handbuch», 1880). 1870 grundlade N. en årlig
redogörelse för oftalmologiens framsteg och utgifver
sedan 1880 »Mittheilungen aus der ophthalmiatrischen
klinik in Tübingen».
Nagelbänk, en inombords vid relingen, äfvensom på
en mast, straxt ofvan däck, fäst ekskifva, i hvilken
koffernaglar äro nedsatta för beläggning af löpande
godsets ändar. J. G. B.
Nagelfar, Nord. mytol., ett fartyg, som troddes
vara gjordt af döda menniskors naglar. På det att
detta skepp så sent som möjligt må blifva färdigt,
bör man derför alltid skära likens naglar. Nagelfar
blir dock slutligen det största skepp, som funnits;
det kommer flott under den stora öfversvämningen vid
Ragnarök. Det styres af jätten Rym, och om bord äro
alla rimtursarna, hvilka östanfrån komma dragande
till strid mot gudamakterna.
Th. W.
Nagelfare, Nord. mytol., var jättedottern Natts (se
d. o.) första make. Nagelfares och Natts son hette Öd.
Th. W.
Nagelfluh, T., geol., en från Schweiz härstammande
benämning för ett derstädes förekommande, till
tertiärsystemet hörande konglomerat. Dess »bollar»
(de inneslutna rullstenarna), merendels bestående
af kalkstenar, sandstenar och gråvacka jämte
stenar af kristalliniska bergarter, äro vanligen
mycket väl afrundade och sammanhållas af ett
lerigt, kalkigt bindemedel. Ej sällan befinnas de
tättliggande bollarna hafva åstadkommit intryck i
hvarandra. Nagelfluh bildar hufvudparten af det
bekanta höga berget Rigi i Schweiz och i öfrigt
delar af Alpernas norra och nordvestra förberg. De
inneslutna rullstenarna te sig på bergartens yta som
hufvuden af en massa inslagna spikar (T. nagel). Detta
säges hafva gifvit upphof till namnet.
E. E.
Nageltrång, inväxt nagel (paronychia), med., en
åkomma, som består deruti att antingen nageln växer
för långt åt sidan och tränger in i den känsliga
nagelbädden, som då retas, svullnar och inflammeras,
eller nagelbädden
genom inflammation och svullnad för mycket närmar
sig nagelns sida och växer öfver densamma. Åkomman,
som kan drabba hvilken nagel som hälst, förekommer
vanligast på stortån och förorsakas oftast genom
trånga skodon. Den vållar betydlig ömhet och smärta,
och i svåra fall inträder bildning af var och dödkött
i nagelbädden. Den kan i tid botas genom att man
försigtigt afskär de kanter på nageln, som vilja
borra sig ned i nagelbädden, eller genom att man
pressar ned charpitrådar under nagelkanterna och
anlägger ett häftplåsterförband deröfver. I svåra,
försummade fall återstår ofta intet annat medel än
kirurgisk operation. Denna är numera vida mildare
än förr samt leder säkert och utan fara till målet.
F. B.
Nagelört. Se Draba.
Naggadt blad (Lat. folium crenatum), bot., benämnes
det blad, som har i kanterna små, grunda, rundade,
lika stora inskärningar, hvilka icko på långt när nå
till bladhälfvans midt. Denna form hos bladkanten är
ofta nog ett skiljemärke mellan arter af samma slägte.
O. T. S.
Nagler, Georg Kaspar, tysk konsthistoriker, f. 1801,
blef 1827 antiqvarisk bokhandlare i München och 1829
filos. doktor. Död 1866. N. har gjort sig ett namn
genom tvänne om den samvetsgrannaste flit vittnande
arbeten, Neues allgemeines künstlerlexikon (22
bd, 1835–52; omarbet. af J. Meyer m. fl., 1870
o. f.) samt Die monogrammisten (5 bd, 1857–79;
upptager omkr. 12,000 konstnärer). Han skref äfven
monografier öfver Rafael, Michelangelo och Albrecht
Dürer.
Naglum, socken i Elfsborgs län, Väne härad. 2,002
innev. (1886). N. och Vassända (samfälld areal 10,933
har) hafva gemensam kyrka, benämnd Gustaf Adolf,
och gemensam kommunalförvaltning. N. är annex till
Venersborgs stad, Skara stift, Väne kontrakt.
Nagoja, en af de största städerna i Japan, är
beläget på södra kusten af ön Nippon, vid Ovari-viken,
ö. om Bivasjön. 130,000 innev. (1884). N. är en af
landets största omsättningsorter för porslin, som
tillverkas dels i staden, dels i dess omgifning. Det
stora slottet, bygdt 1610, är nu delvis kasern;
den innersta kärnan är en pyramidalisk, 5 våningar
hög byggnad, som öfverst krönes af två 2,4 m. höga
förgyllda delfiner, af hvilka den ena var utställd
på verldsexpositionen i Wien 1873.
Nagold, stad i würtembergska Schwarzwald-kretsen,
vid floden N., ett tillflöde till Enz, och jernvägen
till Pforzheim. 3,270 innev. (1880).
Nagpur. 1. Fordom marattstat i norra Dekhan
i Indien, utgör nu en provins (»division») i
Centralprovinserna. Areal 62,250 qvkm. 2,758,056
innev. (1881). Provinsen indelas i distrikten N.,
Bhandara, Balaghat, Chanda och Wardha. De ursprunglige
innevånarna äro gonder. – 2. Distrikt i ofvannämnda
provins, har en areal af 9,800 qvkm. med 700,000
innev. (1881). – 3. Hufvudstad i ofvannämnda
distrikt och i hela Centralprovinserna. 98,299
innev. (1881). N. är en oregelbunden och osund
stad. Européerna bo i förstaden Sitabaldi, i hvilken
ligger ett fort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
