Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målsegande, jur., den person, mot hvilken ett brott är begånget, eller som deraf lidit skada - Målselfven (Mallselven), vattendrag i Norge, Tromsö amt - Målsman (Gammalsv. malsmaþer, af mal, tal, målföre och maþer, man) kallas den, som på grund af en honom åliggande skyddspligt mot en annan har förbindelse att tillvarataga dennes intressen i rättsärenden - Målsträv (maalstræv, maalreisning) är en språklig rörelse i Norge - Månad, astron., månens omloppstid under dess rörelse kring jorden - Månadsblindhet. Se Månblindhet - Månadskalf, med. Se Mola - Månadsmedium af ett meteorologiskt element, t. ex. af lufttrycket, temperaturen, vindstyrkan o. s. v. är det aritmetiska mediet af alla dagsmedia för detta element, tillhörande en och samma månad. Jfr Medelbarometerstånd, Medeltemperatur och Medelvärde - Månadsmönstring, sjöv., den mönstring eller uppvisning af folket inom sjömans- och skeppsgossekårerna, som månatligen förrättas - Månadsrasande (Lat. maniacus, Grek. selenobletos, »slagen af månen»), lidande af mani (se Mania), hvilken i en form uppträder periodiskt, ofta en gång i månaden - Månadsrening. Se Menstruation - Månar, drabanter. Se Biplaneter och Drabant 2. - Månbaggen, zool. Se Dyngbillar - Månbergen (af arabiska författare kallade Djebel el Komr) var länge på Ptolemaios' auktoritet, hvilken förlade Nilens källor dit, benämningen på en bergskedja, som man antog sträcka sig tvärs öfver Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målseganden ensam; i andra kan åtal icke utan hans begifvande
väckas af allmän åklagare. I. Afz.
Målselfven (Maalselven), vattendrag i Norge, Tromsö
amt, bildas genom sammanflödet af Bardu- (Bardo-)
elfven och Divi-elfven samt utfaller med nordligt
lopp i Malangenfjorden. Längd 31 km. Dalen (Målself-
l. Bardu-dalen), genom hvilken den flyter, uppodlades
vid slutet af förra och början af innev. årh. af
nybyggare från Gudbrandsdalen och Österdalen.
O. Ä. Ö.
Målsman (Gammalsv. malsmaþer, af mal, tal, målföre,
och maþer, man) kallas den, som på grund af en honom
åliggande skyddspligt mot en annan har förbindelse
att tillvarataga dennes intresse i rättsärenden. På
sådant sätt nyttjas ordet äfven i en mera omfattande
bemärkelse (Straffl. 6: 8) och särskildt jämväl
om förmyndare i hans förhållande till myndling
(R. B. 15: 1). Men företrädesvis nyttjas uttrycket
dock för att beteckna mannens rätt och skyldighet
gentemot hustrun i förenämnda afseende (G. B. 9:
1). – Ursprungligen innebar egenskapen af målsman
vida mera, än nu är fallet. Målsmannen behandlades
sålunda vid rättstvister enligt regeln i allo såsom
part i sin skyddslings sak. Ansvaret för dennes
gerningar träffade närmast målsmannen. I allt fall
innestod denne med person och gods för lemnande
af upprättelse åt den, som genom hans skyddsling
lidit kränkning i någon sin rätt. Och det var
målsmannen, som hade att utföra alla parten åliggande
processuella handlingar och, der bevisreglerna kräfde
edsprestation från partens sida, således äfven att
med sin ed fästa eller värja sin skyddslings rätt. I
den nuvarande målsmannarätten ingå dock ej dylika
skyldigheter. Deri ligga blott rätt och förpligtelse
att söka och svara inför domstol. Men äfven i denna
del hafva under tidernas lopp vigtiga inskränkningar
försiggått. I sådant brottmål, hvari straffarbete kan
ådömas, eger sålunda målsmannen endast att lemna sitt
bistånd åt den anklagade. Svara måste denne sjelf
inför domstolen. Och i alla slags brottmål kan den,
som står under målsman, lika såväl som denne uppträda
i egenskap af kärande, så framt han må anses besitta
dertill erforderlig förståndsmognad. Härutöfver har
mannens målsmannarätt ytterligare kringskurits. Det
moderna rättsmedvetandet visar sig nämligen alltmera
obenäget att vilja betrakta hustrun såsom omyndig. Det
är ej nog med att qvinnan träder i utöfningen
af full handlingsfrihet, för det fall att mannens
målsmannarätt faktiskt ligger nere (G. B. 11: 6; 15:
1). I alla de fall, då mannens rätt kommer i kollision
med hustruns (G. B. 11: 8; Boskilln.-förordn. d. 18
Sept. 1862), eger hustrun numera att sjelf bevaka sin
rätt och utföra sin talan. Och enligt regel tillkommer
henne en dylik rätt i fråga om all den egendom,
som undantagits från mannens förvaltning (G. B. 9:
1 enligt k. förordn. d. 11 Dec. 1874), hvarjämte
hon sjelf må sökas för alla de förbindelser, som
hon i en behörigen grundlagd sjelfständig ekonomisk
existens kan hafva åsamkat sig (k. förordn. d. 28 Juni 1798 och
Prom. L. till Uts. L. 13: 2). A. W.
Målsträv (maalstræv, maalreisning) är en
språklig rörelse i Norge, hvilken genom förening
af landets olika bygdemål söker att åstadkomma ett
något normeradt språk, »landsmaalet». På sista
tiden har denna rörelse, förnämligast genom det
stöd den funnit hos den nuvarande regeringen och
stortingsmajoriteten, haft mycken framgång, ehuru
de skrifter, som utgifvas af de båda »målsträfvande»
sällskapen »Det norske samlag» och »Vestmannalaget»,
ega ringa spridning. Ett par tidningar på landsmålet,
af hvilka den ena på sin tid redigerades icke utan
talang, hafva likaledes en bekymmersam tillvaro. Se
för öfrigt Aasen, Landsmål och Vinje, A. O.
O. A. Ö.
Månad, astron., månens omloppstid under dess
rörelse kring jorden. Då månens omlopp kan anses
fullbordadt på flere olika sätt, finnas också flere
olika slag af månader. Se Astronomisk månad. – Med
solmånad förstås 1/12 af årets längd, d. v. s. något
mer än 30 d. 10 t. 29 m. Den borgerliga månadens
längd är beroende af den borgerliga tidräkningen
(se Kronologi och Kalender, der olika slag af
borgerliga månader och deras namn angifvas). Vid
affärsaftal räknas en månad ofta liktydigt med 30
dagar (likaså i rättegångsärenden, jfr k. förkl. af
d. 23 Mars 1807, punkt 42); undantagsvis sättes
den lika med 4 veckor (s. k. »brackmånad»).
G. E.
Månadsblindhet. Se Månblindhet.
Månadskalf, med. Se Mola.
Månadsmedium af ett meteorologiskt element, t. ex. af
lufttrycket, temperaturen, vindstyrkan o. s. v.,
är det aritmetiska mediet af alla dagsmedia för
detta element, tillhörande en och samma månad. Jfr
Medelbarometerstånd, Medeltemperatur och Medelvärde.
Månadsmönstring, sjöv., den mönstring eller uppvisning
af folket inom sjömans- och skeppsgossekårerna,
som månatligen förrättas (i land af stationens
kommendant, ombord af fartygets chef), och
hvarvid den, som anser sig ej hafva bekommit
sin rätt, eger att deröfver anföra klagomål.
L. H.
Månadsrasande (Lat. maniacus, Grek. selenobletos,
»slagen af månen»), lidande af mani (se Mania),
hvilken i en form uppträder periodiskt, ofta en
gång i månaden. De gamle tillskrefvo månen en
viss förmåga att framkalla anfall af raseri, och
det grekiska ordet mainomai, »jag rasar», anses
hafva sin rot i ordet men, måne. Romarna kallade
ock sinnessjuka i allmänhet för lunatici (af luna,
måne), liksom engelsmännen ännu benämna dem lunatics.
F. B.
Månadsrening. Se Menstruation.
Månar, drabanter. Se Biplaneter och Drabant 2.
Månbaggen, zool. Se Dyngbillar.
Månbergen (af arabiska författare kallade Djebel
el Komr) var länge på Ptolemaios’ auktoritet,
hvilken förlade Nilens källor dit, benämningen på
en bergskedja, som man antog sträcka sig tvärs öfver
Afrika från Kap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
