Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nya växter införskrefvos, och genom M:s försorg
inleddes förbindelser mellan Upsala botaniska
trädgård och de mest betydande botaniska
institutioner i verlden.» Jämväl åt stadens
förskönande egnade M. lifligt intresse. Han afled
i Upsala d. 18 Sept. 1857. – M:s maka (se ofvan)
har gjort sig känd genom öfversättningar till
tyska från Runeberg samt åtskilliga originalpoem
på sitt modersmål, införda i tidskrifter.
-rn.
Müller [myllär], Charles Louis, fransk målare, f. i
Paris 1815, studerade under Gros och Cogniet samt
uppträdde första gången 1833. Han vacklade mellan
historie- och genremålning, men valde gerna upprörande
ämnen, som han egde förmåga att kläda i en behaglig,
något teatralisk form och förläna en tillsats
af rörelse. Han gjorde särskildt lycka 1841 genom
Heliogabalus, som åker i triumf genom Rom, dragen af
nakna qvinnor, samt ännu mera genom Skräckregeringens
sista offer (1859, nu i Luxembourg). Af hans öfriga
verk må nämnas Marie Antoinette i Trianon och Marie
Antoinette som fånge i Conciergerie (1861), André
Chénier i fängelse (1867) och Kung Lears vansinne
(1875).
Müller (M. von Königswinter), Wolfgang, tysk skald,
f. 1816 i Königswinter (vid Rhen), d. 1873, var
till yrket läkare. Med glad, innerlig stämning och i
melodisk form besjöng han Rhentrakternas skönhet och
omdiktade deras sagoskatt. Bland den stora mängden af
hans arbeten framstå de episka dikterna Rheinfahrt
(1846), Lorelei (1851) och Maikönigin (1852), den
lyriska samlingen Mein herz ist am Rheine (1857)
och lustspelet Sie hat ihr herz entdeckt (1863). Han
skref äfven noveller och konsthistoriska arbeten. En
samling af hans verk bär titeln »Dichtungen eines
rheinischen poeten» (6 bd, 1871–76).
Müller, Otto, tysk romanförfattare, f. 1816, bosatt
i Stuttgart, utmärker sig i finare psykologiska
skildringar. Till hans bästa romaner höra
Bürger. Ein deutsches dichterleben (1845; ny uppl. 1873),
Die mediatisierten (2 bd, 1848), Charlotte Ackermann
(1854), Der wildpfarrer (1866) och Altar und kerker
(1884).
Müller, Carl Arnoldus, norsk skolman, född i
Trondhjem d. 20 Dec. 1818, utnämndes 1851 till rektor
vid Trondhjems lärda skola, hvarifrån han i samma
egenskap förflyttades till Kristiania 1874. Under
tiden 1871–73 representerade han förstnämnda stad i
stortinget. M. är känd såsom lycklig Danteöfversättare
(de 7 första och den 33:dje sången af »Inferno»;
1851) och har dessutom utgifvit Ægtemand og frier,
lustspel på rimmad vers (1857), diktsamlingen I
bunden stil (under psevdonymen Jens Justesen,
1864), en förträfflig upplaga af Holbergs epigram
med öfversättning (1863) samt åtskilliga bidrag
till Trondhjems äldre historia (uppsatser i en af
Trondhjems tidningar). O. A. Ö.
Müller, Hermann Friedrich Wilhelm Karl, tysk
skriftställare, f. i Stuttgart 1819, sedan 1885
derst. redaktör för »Das ausland», har skrifvit
flere underhållande, till främmande verldsdelar
förlagda äfventyrsböcker för ungdom, bland hvilka
flere öfversatts till svenska
(»Esperanza», 1861; »De unga boerne», 1862;
»Gorillajägaren», 1881, o. s. v.), hvarjämte han
under psevdonymen Otfried Mylius och andra antagna
namn utgifvit en mängd rafflande romaner, bl. a. Die
geheimnisse der bastille (1861–66; »Bastiljens
hemligheter», 1865–66), Neue Londoner mysterien
(1865–67) och Am hof der nordischen Semiramis (1873).
Müller, Heinrich, tysk anatom, f. 1820, blef 1858
ord. professor i topografisk och jämförande anatomi
i Würzburg. Död 1864. Af M:s arbeten är hans skrift
om ögats näthinna den vigtigaste (Untersuchungen
uber den bau der retina des menschen, 1856). Derjämte
offentliggjorde han en mängd andra afhandlingar öfver
ögats byggnad och förrättningar, hvilka efter hans död
samlade utgåfvos af Kölliker (1872), samt jämförande
anatomiska arbeten.
Müller, Ferdinand von, tysk naturforskare, f. 1825
i Rostock, 1870 upphöjd af konungen, af Würtemberg
i ärftligt friherrligt stånd, reste i slutet af
1840-talet af helsoskäl till Australien, der han
1855 blef regerings botaniker i kolonien Victoria,
senare äfven direktor för botaniska trädgården i
Melbourne. Han har inlagt mycket stora förtjenster
om den geografiska forskningen i Australien och ännu
större om kännedomen af Australiens flora. Bl. a. har
han gifvit namn åt mer än 2,000 af dess växter samt
jämte Bentham utgifvit Flora australiana (7 bd,
1863–70).
Müller, Morten, norsk landskapsmålare, född i
Holmestrand d. 13 (29?) Febr. 1828, kom vid 19 års
ålder till Düsseldorf, der han till lärare fick först
Schirmer och sedan Gude. Redan 1848 förmådde honom
emellertid de politiska oroligheterna att vända hem
igen. Han var derefter bosatt i Stockholm 1850–51
och uppmärksammades mycket, bl. a. af dåvarande
kronprinsen (sedan Karl XV), i hvars taflor spår icke
saknas af M:s inflytande. Sedan han å nyo slagit sig
ned i Tyskland, steg hans anseende alltjämt, och många
utmärkelser komma honom till del, såsom medaljer vid
utställningarna i Paris 1855 och 1878, Stockholm 1866,
Wien 1873 och 1882 o. s. v. Under tiden 1866–73 finna
vi honom åter i Norge, der han efter Eckersbergs död i
förening med Knut Bergslien ledde den med statsmedel
upprätthållna målareskolan i Kristiania. Sistnämnda
år flyttade han tillbaka till Tyskland, der han
alltsedan varit bosatt. M. hemtar de flesta motiven
till sina taflor från hemlandets melankoliska skogs-
och fjällnatur. Nationalgalleriet i Kristiania eger
tvänne prisbelönta taflor af hans hand, andra finnas
i samlingar i Bergen, Gent, Hamburg, Stockholm (2
målningar i Nationalmuseum) m. fl. ställen. Den
af M. och Tidemand gemensamt målade Skottarnas
landstigning i Romsdalen 1612 eges af statsrådet
Astrup i Kristiania (en mindre reproduktion af denna
tafla eges af generalkonsul P. Petersen derstädes).
Y. N.
Müller. 1. Gustav Adolf M., tysk målare, f. 1828,
studerade i München och Antwerpen, der han var
Wappers lärjunge. 1850 var han någon tid i Paris,
målade derefter i Koburg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
