Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murray ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
professor, 1769 ordin. professor och föreståndare för
botaniska trädgården och der han afled d. 22
Maj 1791. – M. var en framstående farmakolog och
botaniker. Hans stora arbete Apparatus medicaminum tam
simplicium quam præparatorum et compositorum
(1776–1792; 6 band af hvilka det sista utkom först efter
hans död) utgör den fullständigaste sammanställning af
allt, som hänför sig till vegetabiliska läkemedel,
och har ännu i dag stort värde. Dessutom utgaf M. i
tysk öfversättning åtskilliga skrifter af svenska
läkare. R. T-dt.
2. Murray [mura’j], Gustaf, biskop, den föregåendes
broder, född i Stockholm d. 28 Mars 1747, blef
1760 student i Upsala och 1768 filos. magister
i Göttingen, prestvigdes 1770 och var derefter
i fyra år vice pastor vid Tyska församlingen
i Stockholm. Han kallades 1774 till ordinarie
hofpredikant hos hertig Karl samt vardt 1778 teol.
doktor och 1780 kyrkoherde i Jakobs och Johannes’
församlingar i Stockholm. 1786 blef han presteståndets
fullmäktig i Rikets ständers bank, 1792 ledamot af
ecklesiastikberedningen och 1793 medlem af komitén
för kyrkohandbokens, psalmbokens och katekesens
förbättrande. 1801 befordrades M. till pastor
primarius och kyrkoherde i Storkyrkoförsamlingen,
1809, efter statshvälfningen, till öfverhofpredikant
och ordensbiskop, adlades 1810 samt utnämndes 1811
till biskop i Vesterås stift. Död i Vesterås d. 4
Maj 1825.
3. Murray [mura’j], Adolf, anatom, den föregåendes
broder, född i Stockholm d. 13 Febr. 1751, blef
1764 student i Upsala och egnade sig snart åt
anatomien. Redan vid 19 års ålder förordnades han
att under professor Martins tjenstledighet hålla
offentliga föreläsningar i anatomien i Stockholm
samt promoverades 1772 till med. doktor i Upsala.
Samma år företog han en utländsk studieresa och
hemkom först 1776. Under sin frånvaro hade
han nämnts till ordin. professor i anatomi och
kirurgi vid Upsala universitet och förestod detta
ämbete till sin död, d. 4 Maj 1803. Han var
en af universitetets mest förtjente lärare och
utgaf en mängd värdefulla arbeten i sin vetenskap.
Bland dessa märkas Observationes circa infundibulum
cerebri (1772), Descriptio anatomica canalis cujusdam
Fontanae nuper observati (1780), Descriptio
arteriarum corporis humani in tabulas reducta
(1780–83; nya upplagor 1794 och 1798),
Sciagraphica nervorum capitis descriptio (1793),
Sciagraphica nervorum spinalium descriptio (1794–97)
och Sciagraphica descriptio venarum corporis
humani (1802–03). Vetenskapsakademien, af
hvilken M. blef ledamot 1780, lät 1838 prägla en
medalj öfver honom. R. T-dt.
Murrhinska kärl (Lat. vasa murrhina), af Plinius och
andra latinska författare omtalade, mycket dyrbara,
och af kejsaretidens lyxälskande romare högligen
eftersökta kärl, dryckesbägare, skålar o. d., hvilka
infördes till Rom från Indien. De voro förfärdigade af
murrha, ett ord af oviss betydelse, hvilket af somliga
antagits beteckna porslin, men som med vida större
sannolikhet torde hafva varit någon rikt färgskimrande
fält- eller fluor-spat. Plinius berättar,
att romarna i glas efterbildade
dessa murrhinska kärl.
Upk.
Murrumbidgee [mö’rrömbidji], flod i Australien. Se
Murray.
Mursalt (Grek. afronitron, Lat. aphronitrum)
benämner man vanligen de salter, som bilda sig på
åtskilliga stenarter i form af ett hvitt beslag
eller ett smutsigt, i fuktig luft sönderflytande
öfverdrag. Salterna uppkomma på murverk oftast
genom närvaron af ruttnande organiska ämnen,
men äfven af dåliga materialier (t. ex. sten,
som innehåller lösliga salter, eller mursand,
som är förorenad af salter) eller genom en murs
förtidiga afputsning. Mursaltet, som utgöres
af kristallisationer af salpetersyrad kalk,
svafvelsyradt eller kolsyradt natron, klornatrium,
kolsyradt kali eller klorkalium, griper vanligen
omkring sig och kan verka förstörande ej blott på
putsen, på tapeter och på andra väggbeklädnader,
utan äfven på stenen och murbruket, hvarför man
alltid bör söka förekomma dess bildande eller,
om detta ej kunnat göras, omsorgsfullt och
utan dröjsmål rengöra alla angripna ställen.
L. W:son M.
Murshidabad (Moorshedabad). 1. Distrikt i
kejsaredomet Indien, presidentskapet Bengalen,
begränsadt i n. af Ganges och genomflutet af dess
mynningsarm Bhagirathi. Areal 5,545 qvkm. 1,226,790
innev. (1881). Hufvudstad Barhampur (omkr. 30,000
innev.). – 2. Största staden i ofvannämnda distrikt,
på venstra stranden af Bhagirathi. Omkr. 46,000
innev. Liflig handel, i synnerhet med guld-, silfver-
och elfenbensartiklar, som med stor skicklighet
tillverkas i staden. M. var i 18:de årh. (till 1773)
Bengalens hufvudstad och är ännu säte för den engelske
pensionären naboben af Bengalen.
Mursia. Se Esseg.
Mursuk (Murzuk), hufvudstad i Fessan i Nord-Afrika,
i en sänka vid den från Tripolis till Sudan förande
karavanvägen. Staden är omgifven af murar och har
enligt Rohlfs omkr. 3,000 innev. inom murarna (8,000,
om befolkningen utanför murarna medräknas) jämte en
garnison af omkr. 500 man.
Mursvalan. Se Seglarna.
Murten (Fr. Morat), stad i schweiziska kantonen
Freiburg, vid östra sidan af Murtensjön, 27 km. v. om
Bern. Omkr. 2,500 innev. Vid M. slogo schweizarna i
grund hertig Karl den djerfve af Burgund d. 22 Juni
1476. En 20 m. hög marmor-obelisk restes 1822 på
slagfältet, 2,5 km. s. om M., och på 400:de årsdagen
af segern, d. 22 Juni 1876, firades der en allmän
schweizisk jubelfest.
Murtensjön (Fr. Lac de Morat, Lat. Lacus
aventicensis, under medeltiden Uecht-see), insjö-i
vestra Schweiz, delad emellan kantonerna Vaud och
Freiburg, är 27,5 qvkm. i areal, 9,5 km. lång och 3
km. bred, 436 m. öfver hafvet, genom ett 3,5 km. bredt
näs skild från Neufchâtel-sjön, till hvilken den har
aflopp genom ån Broye. Pålbyggnader hafva anträffats
i sjön.
Murum, socken i Elfsborgs län, Ås härad. Areal 2,701
har. 611 innev. (1885). Annex till Hällstad, Skara
stift, Ås kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
