Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morrison ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derefter i måleri och grundade 1863 i London
en anstalt för konstslöjd i syfte att bringa till
användning fullt stilenliga och sköna dekorationsmotiv
för bostäders inredning. Vid nämnda atelier, hvars
alster utöfvat en stark inverkan på allmänhetens
smak, gör M. fortfarande tjenst såsom ritare. Han har
derjämte såsom skald vunnit en plats bland de främste
samtida på engelska parnassen. Hans första diktsamling
The defence of Guenevere, and other poems (1858)
röjde påverkan af Tennyson. Dernäst följde ett epos,
The life and death of Jason (1867), samt The earthly
paradise (3 bd, 1868–70), en storslagen serie af
24 legender och romantiska berättelser i versform,
ömsevis förtäljda af ättlingarna efter vinddrifna
greker på en fjärran ö och af deras gäster, en skara
vesteuropeiska upptäcktsfarare. Vidare har M. diktat
Love is enough (1873, ett slags medeltidsmoralitet),
The story of Sigurd the volsung, and the fall of the
niblungs (1877) och The day is coming, A chant for
socialists (1884) samt öfversatt »AEneiden» (1876)
och, i samarbete med Eirikr Magnusson, från isländskan
öfverflyttat Grettir starkes saga (1869), Völsunga-
och niflungasagan (1870), och »Three northern love
stories» (1875). Sina tankar om konstindustrien har
han uttalat i The decorative arts (1878) och Hopes
and fears for art (1882).
Morrison [må’rrissön], Robert, den förste protestantiske
missionären i Kina, f. 1782 i England, af skotska
föräldrar, sändes 1807 af »London missionary society»
till Kanton såsom missionär och blef 1808 tillika
translator vid engelska Ostindiska kompaniets
faktori derstädes. Död 1834. Han skref bl. a. en
kinesisk öfversättning af Nya testamentet (1814),
Grammar of the chinese language (1815) och A view
of China, for philological purposes (1817) samt
fullbordade 1818 en öfversättning till kinesiska af
hela bibeln. På Ostindiska kompaniets bekostnad utgaf
han äfven en stor Dictionary of the chinese language
(1815–23). 1820 öppnades ett af honom grundlagdt
»Anglo-chinese college» på Malakka. Åren 1824–25
vistades han hemma i England, dit han medförde ett
bibliotek af 10,000 kinesiska böcker.
Morrisons piller. Se Morisons piller.
Mors [må’rs], Lat., döden.
Mors, dansk ö i Nörrejylland, i vestra delen
af Limfjorden, mellan Ty och Salling. Dess längd
är 37,5 km., bredden 19 km. Areal 370 qvkm. 18,933
innev. (1880). M. har ett högt läge, med branta
höjder och starkt inskurna kuster. Den högsta
punkten är Salgjerhöj (87,5 m.). Dragstrupån flyter
fr. ö. till v., nästan midt genom ön, som derigenom
delas i Nörreherred och Sönderherred. Jordmånen
är fruktbar, i synnerhet i norra delen. M. tillhör
Thisted amt och har en stad, Nykjöbing. Innevånarna
kallas »morsinger». De deltogo i bondeupproret 1441,
men enligt folkvisan togo de till flykten i den
afgörande striden och lemnade vendelborna i sticket.
E. Ebg.
Morse [må’rs], Samuel Finley Breese, den mest omtalade
uppfinnaren på den elektriska telegrafiens område,
föddes i Charlestown
i nord-amerikanska staten Massachusetts d. 27 April
1791 och egnade sig åt målarekonsten. Han följde 1811
målaren W. Allston till England, återvände 1815 till
Amerika och sysselsatte sig med porträttmåleri. 1825
deltog han i grundandet af ett målaresällskap, ur hvilket
snart »National academy of design» uppväxte, och
var derefter till 1845 denna institutions
president. 1829–32 gjorde han åter en
studieresa till Europa. Det skall hafva varit
under hemfärden derifrån, som M., hvilken 1827 blifvit
bekant med Örsteds upptäckt af elektromagnetismen,
samtalsvis framställde de idéer, som ligga
till grund för det efter M. uppkallade systemet
för elektrisk telegrafering (se Elektriska
telegrafen, sp. 372 o. f.). Efter åtskilliga
experiment och förbättringar påbörjade han 1843 på
offentlig bekostnad anläggningen af en försökslinie
mellan Baltimore och Washington, och i Maj 1844
befordrades der det första telegrammet. Endast
delvis lyckades M. att i Europas särskilda stater
tillförsäkra sig ekonomiska frukter af sin uppfinning,
hvilken mycket snart underkastades förbättringar
af andra fackmän. År 1857 tillerkändes honom
emellertid af tio europeiska stater en dotation af
400,000 francs. Han afled i New York d. 2 April 1872.
Morseller (af Lat. morsum, afbitet stycke), farmak.,
ett slags små kakor, hvilka beredas genom att
socker löses i vatten och lösningen sedan kokas,
tills den kan dragas i trådar, då något verksamt
läkemedel omsorgsfullt inmänges i den mjuka
sockermassan. Denna utgjutes derefter i en fuktad
metallform och sönderskäres, sedan hon kallnat,
i parallellipipediska stycken. Denna läkemedelsform
passar endast för smaklösa eller välsmakande ämnen,
ty illasmakande medel blifva under en sådan morsells
lösning i munnens vätskor ännu svårare att fördraga. I
näst sista upplagan af Svenska farmakopén funnos
krydd-, citron- och antimon-morseller, hvilka,
likasom öfriga morseller, nu äro i Sverige bortlagda.
O. T. S.
Morsill, socken i Jämtlands län. Se Mörsill.
Morsing, Kristen Torkelsen, dansk lärd, f. 1485 på ön
Mors, tillbragte många år vid utländska universitet,
blef 1519 rektor vid Köpenhamns lärda skola, sändes
1520 till Wittenberg för att hemta reformatorn
Martin Reinhardt till Danmark och utnämndes 1521
till professor vid universitetet i Köpenhamn. År
1523, då Fredrik I blifvit konung, reste M. å nyo
till utlandet och stannade der (med undantag af åren
1529–31) ända till 1537, då han hemkallades för att
medverka till universitetets återupprättande samt blef
dess förste rektor och 1544 dess vice kansler. Död
d. 27 Juli 1560. M. ansågs vara en mycket lärd man
såväl i medicin som i matematik. E. Ebg.
Morsjansk, stad i ryska guvern. Tambov, vid
Okas biflod Zna och jernvägen emellan Moskva och
Orenburg. Omkr. 20,000 innev. Stor omsättning af
spanmål och andra landtmannaprodukter.
Morsö, dansk ö. Se Mors.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
