Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Momentana språkljud, fonet., kallas explosiva konsonanter - Momentana strömmar, fys., elektriska strömmar af mycket kort varaktighet - Mômiers, Fr., »skrymtare», var i Schweiz öknamn på en pietistisk sekt - Momma, Peter - Mommers, Hendrik - Mommsen, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. s. v.), för så vidt uppmärksamheten hufvudsakligen
faller på sjelfva explosionen, eller lösningen
af kontakten – som ju är ett ögonblicks verk –,
hvarigenom de hufvudsakligen blifva hörbara. I
motsats till dem kallas alla öfriga konsonanter
(frikativor, tremulanter, nasaler) samt vokalerna
continuae (»uthållna»). Tager man emellertid hänsyn
dels till den före explosionen befintliga pausen,
under hvilken talströmmen genom kontakten är afbruten,
dels till det ofta hörbara ljud, hvarmed kontakten
börjar (»implosivan»), så måste ifrågavarande
språkelement anses »uthållna» lika väl som alla
andra. – Momentana strömmar, fys., elektriska
strömmar af mycket kort varaktighet. När t. ex. en
med elektricitet laddad isolerad metallkula sättes i
ledande förbindelse med jorden medelst en metalltråd,
urladdar sig kulan genom en momentan ström till
jorden. Alla induktionsströmmar äro momentana. Vid
uppmätning af dylika strömmars styrka begagnar man
visserligen samma instrument, galvanometern, som
vid vanlig strömmätning för permanenta strömmar, men
observationsmetoden är icke densamma i båda fallen,
ej häller gifver observationen, när strömmen är
momentan, strömstyrkan i vanlig bemärkelse, utan
i dess ställe den under urladdningen genom tråden
gående elektricitetens mängd. Vid uppmätning af
induktionsströmmar begagnar man med stor fördel de
af W. Weber i Göttingen angifna multiplikations- och
återkastningsmetoderna. G. R. D. Lll. R. R.
Mômiers [måmie], Fr., »skrymtare», var i Schweiz
öknamn på en pietistisk sekt, som sedan 1817 utbredde
sig i Genève samt kantonen Vaud; och blef slutligen
öknamn på frireligiösa i allmänhet. På väckelse af
fru B. J. v. Krüdener och af engelska metodister
sammanslöto sig de förste mômiers, hvilka ställde sig
i opposition mot statskyrkan, höllo konventiklar och
visade ett strängt allvar i lefvernet. I kantonen
Vaud var sekten, efter åtskilliga förföljelser,
förbjuden 1824-34. I Genève framgick 1831 ur densamma
det evangeliska samfundet, och 1849 förenade sig
ett flertal frireligiösa församlingar till en fri
evangelisk kyrka, som företrädes af en inflytelserik
teologisk skola i Lausanne. Sektens namnkunnigaste
ledare var Alex. Vinet.
Momma, Peter, boktryckare, f. å Harg vid Nyköping
1711, af samma slägt som de store affärsmännen
Abraham och Jakob M., hvilka adlades under
namnet Reenstierna. Han egnade sig först åt
tjenstemannabanan, men beslöt 1733 under resor i
Holland att i stället egna sig åt boktryckerikonsten
och köpte efter sin återkomst till Stockholm 1738
det k. boktryckeriet af J. H. Werners enka. Detta
upparbetade han högst betydligt, särskildt derigenom
att han 1739 anlade ett stilgjuteri, som till 1750
förestods af M. Holmerus, hvilken på hans bekostnad
studerat denna konstgren i Holland. 1741 utgick
från M:s officin den första skrift, som tryckts med
i Sverige gjutna typer. 1742 anlade M. vid Harg
ett pappersbruk, som försåg hans tryckeri med ej
obetydliga qvantiteter af denna vara, hvilken förut
mestadels måst införskrifvas. Från hans
officin utgingo flere i typografiskt afseende
särdeles framstående arbeten, såsom »Museum Adolphi
Frederici» (1754), 2:dra uppl. af Serenius’ engelska
lexikon (1757, tryckt i M:s filialtryckeri å Harg),
logaritmtabeller (1756) samt en rysk grammatik (1750),
till hvilken äfven de ryska typerna voro gjutna i
Sverige. M. hugnades med afseende på dessa förtjenster
med direktörs namn. Han var äfven bankokommissarie
(för bankens pappersbruk). 1768 öfverlemnade han
k. tryckeriet åt sin son, ombudsmannen vid bankens
pappersbruk W. Momma; men denne rymde 1771, och
borgenärerna öfvertogo hans egendom. Fadern hade
emellertid 1769 ärft det grefingska boktryckeriet,
af hvilket han var innehafvare till sin död. Han dog
i Stockholm d. 17 Mars 1772. Genom hans måg H. Fougt,
som 1771 blef k. boktryckare, dennes enka, Elsa Fougt
(född M.) och son H. Fougt d. y. fortfor nyssnämnda
tryckeris verksamhet långt in i vårt århundrade.
-rn.
Mommers, Hendrik, holländsk målare, f. omkr. 1623
i Haarlem, d. 1697(?), upptogs 1647 som mästare i
sin födelsestads målaregille och var förnämligast
verksam der efter ett besök i Rom. Af honom finnas i
Berlin Landskap med herdar, ett af hans bästa verk,
och i Sveriges Nationalmuseum Rastande landtfolk samt
Landskap med ett par herdeflickor och boskap. C. R. N.
Mommsen, Theodor, tysk filolog, rättslärd och
historiker, föddes dansk undersåte i Garding
i Slesvig d. 30 Nov. 1817. Han studerade vid
universitetet i Kiel, tillbragte åren 1844–47 på
resor i Frankrike och Italien, hvilka lands språk
han fullständigt tillägnade sig, och der han på
ett sällsynt grundligt sätt studerade minnesmärken
och inskrifter. Derefter blef han medarbetare i
»Schleswig-holsteinische zeitung» i Rendsborg och
var år 1848 en tid dess redaktör. 1848 kallades han
till professor i juridik vid universitetet i Leipzig,
men förlorade 1850 sin plats på grund af deltagande i
de föregående årens politiska rörelser. M. utvandrade
då till Schweiz, der han 1852 blef professor i romersk
rätt vid universitetet i Zürich. Samma befattning
erhöll han i Breslau 1854 och i Berlin 1858 samt
valdes 1874 till preussiska vetenskapsakademiens
ständige sekreterare. Åren 1873–82 var M. medlem
af preussiska landtdagens »abgeordnetenhaus» och
tillhörde der först den nationalliberala fraktionen
och sedan den s. k. »liberala föreningen». 1882 blef
han åtalad för ett yttrande i ett valtal mot sin
ständige antagonist furst Bismarck, men frikändes 1883
af riksdomstolen i Leipzig. Han har under årens lopp
företagit flere forskningsresor. År 1880 brann hans
hus i Berlins villaförstad Charlottenburg, då en stor
del af hans bibliotek och flere dyrbara handskrifter
blefvo lågornas rof.
Tyngdpunkten för M:s lifsgerning ligger ej i hans för
allmänheten mest bekanta verk, Römische geschichte,
hvars 3 första delar (1854–56; 7:de uppl. 1881–82)
behandla förhistorien, konungatidens och fristatens
historia och 5:te del (1885) omfattar romerska
provinsernas historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
