Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Middendorff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kristiania, der han blef lärare vid k.
tekningsskolan samt medlem af Nationalgalleriets och
Konstindustrimuseets styrelser. Död i Kristiania
natten till d. 5 Maj 1886. M. var en samvetsgrann
och intelligent konstnär, som trots sin tämligen
ringa produktivitet ej varit utan betydelse för den
norska konstens utveckling. Bland hans förträffliga
porträttbyster må nämnas Wessel (Nationalgalleriet),
Welhaven (i Studentersamfundets festsal och i
konstföreningen) och öfverläraren Fritzner (i
Trondhjems katedralskola). Hans monumentala verk äro
en Dopängel (i Trefaldighetskyrkan i Kristiania),
Halfdan Kjerulfs byst (för Kjerulfsmonumentet i
Kristiania), Schweigaards staty (framför universitetet
i Kristiania, 1883) och Schweigaards byst (Kragerö,
1885).
Middendorff, Alexander Theodor von, rysk zoolog och
forskningsresande, f. 1815, företog 1840 i sällskap
med v. Baer en resa till Norra Ishafvet och Lappland
samt 1842–45 en forskningsresa till norra Sibirien,
hvarunder han genom Taimyrlandet nådde Ochotska
hafvets kust och Amurs öfre lopp. 1845 blef M. medlem
af vetenskapsakademien i Petersburg och är sedan
1873 geheimeråd. M. har skildrat Lapplands fogelverld
(1845 i 11:te bandet af Baers och Helmersens »Beiträge
zur kenntniss des russischen reichs») och utgifvit
Reise in den äussersten Norden und Osten Sibiriens
(4 bd, 1848–75) samt arbeten öfver Baraba (1870)
och Fergana (1881).
Middlesborough [mi’ddelsbrå], stad i engelska
grefskapet York, North riding, på södra stranden af
Tees, nära dess mynning. 55,934 innev. (1881). Jern-
och stålverk, skeppsbyggeri, lergodsfabriker, kemiska fabriker m. m.
Staden anlades 1830.
Middlesex [mi’ddelsex], näst Rutland det minsta
grefskapet i England, men det rikaste af alla och
näst Lancashire det folkrikaste, derigenom att London
utgör en del af detsamma. Det skiljes af Thames i
s. från Surrey och Kent, af Lea i ö. från Essex,
af Colne i v. från Buckingham samt gränsar i n. till
Hertford. Areal 733,7 qvkm. 2,920,485 innev. (1881),
med inberäkning af de 7 »boroughs», som utgöra delar
af hufvudstaden: Chelsea, Marylebone, Finsbury,
Hackney, Tower Hamlets, Westminster och City,
eller 394,089 utan dessa. Större delen af M. är
ett slättland, tillhörande Thames’ flodområde,
och London-leran sträcker sig öfver en stor del
af detsamma. Längs gränsen mot Hertford löper en
höjdsträcka af omkr. 120 m. höjd och en annan straxt
n. om London genom Hornsey, Highgate och Hampstead;
mellan båda ligger isoleradt Harrow Hill. En stor
del af landet utgöres af ängar och betesmarker;
stora sträckor upptagas af trädskolor, köks-
och blomsterträdgårdar, i synnerhet i Londons
omgifning. Befolkningens hufvudnäringar äro
ladugårdsskötsel och trädgårdsodling, hvilkas
produkter afsättas i London. Hela M. sänder 47
representanter till parlamentet. I olikhet med andra
grefskap har det ingen af regeringen utnämnd »high
sheriff», utan den ene af Citys sheriffer är sheriff
för M.
Middleton [mi’ddeltön], fabriksstad i
engelska grefskapet Lancaster, vid Irk,
nära Rochdale-kanalen samt vid Lancashire- och
Yorkshire-jernvägen, 8 km. n. om Manchester. 18,952
innev. (1881). Tillverkning af bomulls- och
sidenväfnader, såpa, kemikalier m. m. Jerngjuterier.
Middletön [mi’ddeltön], Thomas, engelsk dramatiker,
f. 1570, d. 1627, stod i högt anseende under
Jakob I:s regeringstid. Om dramatisk begåfning af
hög rang vittna hans Mayor of Queensborough, The
changeling (med Rowley) och blodsdramat Women, beware
women. Vidare märkas The witch, lustspelet Your
five gallants och A trick to catch the old one, som
länge höll sig uppe på scenen. I bildspråkets djerfhet
kommer M. nära Shakspeare. Hans arbeten utgåfvos af
A. Dyce 1840.
Middletown [mi’ddeltaon], stad i nordamerikanska
staten Connecticut, på högra stranden af floden
Connecticut, som är segelbar dit för stora fartyg
omkr. 48 km. från sin mynning. 6,850 innev. (1880). I
staden ligga ett wesleyanskt universitet
(stiftadt 1831), med museum och observatorium,
samt ett teologiskt seminarium (grundadt 1854 af
episkopalkyrkan) och i närheten af staden ett stort
dårhus och en slöjdskola för flickor, båda underhållna
af staten.
Midfastosöndag kallas den 4:de söndagen i fastan till
följd af sin plats i midten af fastetiden. Andra namn
på denna söndag äro Brödsöndag och Laetare (se dessa
ord och Kyrkoår) samt Rosensöndag (Dominica de rosa).
Midgård, Nord. mytol., kallades det af menniskorna
bebodda området, hvilket, såsom namnet antyder,
tänktes utgöra det inre midtstycket af jorden,
som man föreställde sig såsom en rund, af det
djupa verldshafvet omgifven skifva. Kring M. var
en hög borgmur uppförd mot jättarna, som bebodde
jordskifvans yttersta ringbälte. Denna skyddsmur
var förfärdigad af jätten Ymes ögonbryn och kallades
också Midgård, liksom det inhägnade området. Derför
sades menniskorna bo under Midgård, d. v. s. i
hägnet af eller vid foten af den höga borgmuren. –
I nyare skrifter kallas M. någon gång »Manhem».
Th. W.
Midgårdsormen l. Järmungand, Nord. mytol., var son af
Loke och jättinnan Angerboda samt broder till Fenre
och Hel. Gudarna insågo, att Lokes förfärliga afkomma
skulle varda dem till olycka. Derför störtades Hel
ned i Nifelhem, Fenre fängslades, och Järmungand,
som var en förfärlig ettersprutande orm, kastades
ned i det djupa verldshafvet, der han växte så, att
han kunde omsluta hela jordskifvan (Midgård) och
bita sig i sin egen stjert. Häraf kallas Järmungand
vanligen Midgårdsormen. Huruledes han en gång höll
på att fångas och blifva dödad af Tor är berättadt
i art. Hyme. En annan gång, vid besöket hos
Utgårda-Loke, var Tor, utan att veta det, i beröring
med Midgårdsormen. Tor skulle nämligen försöka att
lyfta Utgårda-Lokes katt från golfvet, men förmådde
det ej, emedan katten krökte ryggen i samma mån,
som Tor lyfte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
