Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 1463-1464 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska stationer kallas sådana ställen, der oafbrutna reguliera meteorologiska observationer under längre tid anställas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

meteorologiska centralanstalterna (se d, o.). I
Sverige finnes blott en station af första ordningen,
nämligen Upsala meteorologiska observatorium. Af
öfriga meteorologiska observatorier i Europa må nämnas
de i Pavlovsk nära Petersburg, i Bern, på Montsouris
utanför Paris, vid centralanstalten i Wien och vid
Die deutsche seewarte i Hamburg, vid observatoriet
i Greenwich samt de 7 engelska meteorologiska
observatorierna, bland hvilka observatoriet i Kew
är det förnämsta. – Stationer af andra ordningen
äro försedda med alla de vanligaste meteorologiska
instrumenten, och observationerna verkställas på
de vigtigaste af dessa instrument några, vanligen
tre, gånger om dagen. Iakttagelserna från dessa
stationer lemna materialet för de arbeten, i hvilka
de särskilda landens klimatologiska förhållanden
utredas. Observationerna å dessa stationer publiceras
för hvarje land i årsböcker, uppställda efter ett
gemensamt formulär, hvarigenom jämförelsen underlättas
mellan de särskilda landens klimatologi och väderleken
vid ett gifvet tillfälle i hela vår verldsdel lätt
kan efter den synoptiska metoden undersökas. Enligt
den engelska meteorologen K. Scotts meddelande till
Meteorologiska sällskapet i London var under loppet
af år 1884 antalet af de meteorologiska stationerna
af andra ordningen i olika land följande:

Belgien		57
Danmark		13
2Frankrike		123
Grekland		3
Holland		10
Italien		235
Norge		51
Portugal		10
Ryssland (europeiska)		269
Schweiz		144
Spanien		59
Storbritannien och Irland		335
Sverige		58
Turkiet (europeiska)		3
Tyskland		245
Österrike-Ungern		330
		–––––––––––
		Europa:1,945
Arabien		2
Indien och Ceylon		127
Japan		12
Kina		9
Mindre Asien		11
Persien		2
Ryssland (asiatiska)		77
Siam		1
		–––––––––––
		Asien: 241
Algeriet		38
Norra	Afrika	4
Östra	»	1
Södra	»	28
Vestra	»	26
		–––––––––––
		Afrika: 97
Canada		87
Central-Amerika och Mejico		24
Nord-Amerikas förenta stater		203
Syd-Amerika		72
		–––––––––––
		Amerika: 386
Australien		79
Nya Zeeland		15
Polynesien		29
		–––––––––––
		Oceanien: 123

I Sverige funnos i midten af 1700-talet endast tre
meteorologiska stationer, nämligen vid observatorierna
i Stockholm, Upsala och Lund. Då intresset för
meteorologiska observationers anställande började
att vakna i Europa genom inrättandet af Palatinska
sällskapet (se Meteorologi), utsändes en kunglig
befallning till de matematiska lektorerna vid rikets
gymnasier att efter detta sällskaps formulär anställa
reguliera meteorologiska observationer. Ehuru
detta observationssystem, hvilket icke en gång
synes hafva fullständigt kommit till stånd,
var alldeles otillräckligt för att medgifva en
säker utredning af klimat-olikheterna i landets
olika delar samt derjämte saknade all kontroll och
granskning, eger man dock i behåll från några af
de stationer, som deri deltogo, såsom Göteborg,
Vexiö, Vesterås, Strengnäs och Hernösand, ganska
långa observationsserier af icke ringa värde. Först
1859 inrättades på Vetenskapsakademiens initiativ
det system af meteorologiska stationer, som ännu med
någon utvidgning eger bestånd. Vid upprättandet af
Meteorologiska centralanstalten i Stockholm 1873
ställdes detsamma under denna anstalts ledning,
hvilken ock från denna tid öfvertog redigeringen af
den årsbok med titeln »Meteorologiska iakttagelser
i Sverige», hvari dessa stationers iakttagelser
publiceras. – Stationer af tredje ordningen benämner
man sådana stationer, hvarest reguliera observationer
anställas endast å ett eller några få meteorologiska
element, i vanligaste fall öfver nederbörden, men
någon gång derjämte öfver lufttemperaturen. Sådana
stationer hafva först under de sista decennierna i
någon större mängd blifvit upprättade. Under senaste
åren har deras antal vunnit en betydligare tillväxt. I
Sverige, der de hufvudsakligen äro nederbördsstationer
och underhållas på hushållningssällskapens bekostnad,
uppgingo de vid 1885 års slut till ett antal af
343. – Stationer af fjerde ordningen kallar man i
Sverige dem, som ej äro försedda med instrument,
men vid hvilka likväl vissa meteorologiska fenomen,
såsom åskväder, isförhållanden m. m., observeras och
antecknas. De svenska stationerna af denna ordning
inrättades af Upsala meteorologiska observatorium,
hvarifrån 1871 utfärdades särskilda instruktioner
för iakttagelser af åskväder, isförhållanden,
nattfroster och s. k. fenologiska företeelser
(trädens löfsprickning, blomning och löffällning,
flyttfoglarnas ankomst m. m.). Med år 1881 ställdes
detta observationssystem under Meteorologiska
centralanstaltens inseende.

Oberoende af den ordning de tillhöra, pläga
meteorologiska stationer äfven benämnas efter det
särskilda ändamål, för hvilket de äro upprättade,
efter de platser, på hvilka do äro anlagda, eller
efter andra för dem särskildt utmärkande egenskaper,
såsom nederbördsstationcr, hvarest uteslutande eller
företrädesvis nederbörden observeras, fyrstationer,
anlagda vid fyrbåkar, skogsstationer, afsedda för
undersökning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>