Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meteorologiska centralanstalten i Stockholm, upprättad 1873 - Meteorologiska centralanstalter, meteorologiska institut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sverige 1859, har antalet af dessa statens stationer
ökats från 25 till 33, hvarjämte genom införande af
en större likformighet i observationssättet samt af
en strängare kontroll och tätare inspektioner värdet
af dessa stationers observationer ökats i icke ringa
grad. Dessa observationer publiceras, tillsammans
med iakttagelserna från flere privatstationer, i
en årsbok med titel »Meteorologiska iakttagelser
i Sverige», hvaraf 23 band (1859–81) hittills
utkommit. Anstalten har vidare inrättat ett
system af nederbördsstationer, hvilka bekostats af
hushållningssällskapen i de särskilda länen. Detta
system af 3:dje ordningens stationer tog sin början
1878 och deras nederbördsiakttagelser publiceras
under anstaltens inseende i en »Månadsöfversigt af
väderleken i Sverige», hvaraf 5 årgångar fr. o. m. 1881
hittills blifvit tryckta. Beträffande de stationer
i Sverige, som pläga benämnas stationer af 4:de
ordningen, se Meteorologiska stationer. Vid
Meteorologiska centralanstalten har äfven, sedan
1876, ett system af stationer för skogsmeteorologiskt
ändamål varit i verksamhet, hvaremot den nautiska
meteorologien i vårt land blifvit uppdragen åt en
särskild institution, benämnd Nautisk-meteorologiska
byrån (se d. o.). Undersökningar öfver Sveriges
klimatiska och meteorologiska förhållanden,
med stöd af de iakttagelser, som insamlats vid
centralanstalten, hafva i flere riktningar blifvit
utförda. Om temperaturförhållandena handla E. Edlunds
»Bidrag till kännedomen af Sveriges klimat» (i
Vet. akad:s handl. 1873); R. Rubensons »Månads- och
årsmedia af temperaturen på statens meteorologiska
stationer under åren 1859–1872» samt »Om storleken
af temperaturens dagliga variation i Sverige» (i
Vet. akad:s handl. 1876). Nederbördsförhållandena
i vårt land äro sammanställda i R. Rubensons
»Nederbördsmängden i Sverige, härledd ur de vid
statens meteorologiska stationer under åren 1860–1872
anställda iakttagelser» (i Vet. akad:s handl. 1874)
och S. A. Hjeltströms »Om nederbördens förändringar
i Sverige under sommarhalfåret» (i Vet. akad:s
handl. 1884). Sjöarnas isläggning och islossning
behandlas i flere arbeten af H. Hildebrandsson,
Cronvall och Rundlund, nattfrosterna af H. E. Hamberg
och åskvädren af Hildebrandsson. Vindobservationerna
hafva blifvit bearbetade af Hildebrandsson i en
uppsats med titel »Vindarnas freqvens i Sverige
under Januari och Juli, beräknade för qvinqvenniet
1859–1863» (i »Öfversigt af Vet. akad:s förhandl.»
1869) samt vårens utveckling af samme författare
i arbetet »Marche des isothermes au printemps dans
le Nord de l’Europe» (i »Nova acta Soc. Sc. Ups.»,
1880). De i Sverige observerade norrskenen hafva
blifvit sammanställda af R. Rubenson i »Catalogue des
aurores boréales observées en Suéde» etc., 2 delar
(i Vet. akad:s handl., 1877 och 1880). De fenologiska
företeelserna (trädens löfsprickning, blomning,
löffällning, flyttfoglarnas ankomst m. m. d.) hafva
bearbetats af H. W. Arnell i »Om vegetationens
utveckling i Sverige 1873–1875», R. Hult i »Recherches
sur les phénomènes périodiques des plantes» (i
»Nova acta Soc. Se. Ups.», 1879) samt
W. Carlheim-Gyllenskiöld i »Flyttfoglarnas
ankomsttider i Sverige åren 1873–1877.» R. R.
Meteorologiska centralanstalter, meteorologiska
institut. Ända till inemot midten af innevarande
årh. anställdes meteorologiska observationer endast
vid de astronomiska observatorierna och andra
vetenskapliga institutioner eller af privata personer,
som derför hyste särskildt intresse. Något egentligt
samband emellan dessa stationer existerade icke. De
å de särskilda stationenia begagnade instrumenten
voro ofta af olika konstruktion och jämfördes sällan
eller aldrig med hvarandra. Observationstider och
observationsmetoder vexlade från den ena stationen
till den andra. Hvarje observatorium utgaf i tryck
sina egna iakttagelser efter en plan, som icke
öfverensstämde med de andras, med ett ord den
meteorologiska verksamheten var i det närmaste utan
allt samband de olika stationerna emellan. Vid den
betydliga ökning i stationernas antal, som egde rum
i början af 1860-talet, och förnämligast sedan den
moderna riktningen gjort sitt inträde i vetenskapen
(se Meteorologi), blef det nödvändigt att, mera
än förut skett, sammanhålla det meteorologiska
arbetet i hvarje land, så att iakttagelserna
blefvo med hvarandra fullt jämförbara och en
verksam kontroll kunde utöfvas öfver de många i
landet spridda meteorologiska stationerna. För detta
ändamål inrättades efter hand i de flesta kulturland
s. k. meteorologiska centralanstalter l. institut,
med hufvudsaklig uppgift att anordna och
öfvervaka stationernas arbeten och låta dem komma
till vetenskaplig användning såväl med afseende
på utredandet af landets klimatiska förhållanden
som ock för studerandet af väderlekens lagar samt
göra dessa arbeten fruktbringande för det praktiska
lifvet (för sjöfart, jordbruk och industri). En del
af dessa institut förlades till universiteten eller
ställdes under annan vetenskaplig myndighets vård och
inseende; andra åter konstituerades till sjelfständiga
institutioner. Deras antal uppgår f. n. i Europa till
20, i öfriga verldsdelar till 16. De utgifva alla, i
form af årsböcker och efter en i hufvudsakliga delar
gemensam plan, de iakttagelser, som verkställas
å de under dem sorterande stationerna. Bland
dessa centralanstalter må följande särskildt
nämnas. Physikalisches central-observatorium i S:t
Petersburg grundades 1849, omorganiserades delvis
1870 och utgifver den värdefulla tidskriften
»Repertorium für meteorologie». Tillhörande
meteorologiska observatorium är sedan 1878 förlagdt
till Pavlovsk. K. k. Central-anstatt für meteorologie
und erdmagnetismus i Wien, upprättad 1851, förestår
det österrikiska observationsnätet (det ungerska
sorterar under en särskild centralanstalt med säte
i Budapest) och har utöfvat stort inflytande på
meteorologiens utveckling, förnämligast genom
den af dess föreståndare redigerade och af
österrikiska meteorologiska sällskapet bekostade
»Zeitschrift der Oesterreichischen gesellschaft für
meteorologie». Koninklijk nederlandsch meteorologisch
instituut i Utrecht, stiftadt 1854, har utvecklat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
