Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mesterton ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Metakritik (af Grek. meta, efter), motkritik, kritik
öfver en annan kritik.
Metakromatypi (af Grek. meta, bakom, chroma, färg,
och typos, aftryck), det förfaringssätt, hvarigenom
litografiska färgtrycksbilder tryckas på papper,
hvilket är prepareradt med hvetestärkelse och
gummi på det sätt, att bilderna låta sig derifrån
öfverföras på trä, metall, glas, porslin, papper,
läder o. s. v. Till dekorering af porslin framställas
sådana »aftrycksbilder» medelst metallfärger, för
att möjliggöra deras inbränning.
Metakronism (af Grek. meta, utöfver, och chronos,
tid), ett tidräkningsfel, som består deri att en
tilldragelse förlägges till en alltför tidig period,
under hvilken den ej skulle kunnat ega rum. Jfr
Anakronism och Parakronism.
Metalepsis (Grek., »utbyte»), en trop, som
består deri att någonting till begreppet efterföljande
sättes i stället för ett föregående, t. ex. brud i
st. f. fästmö, skörd i st. f. växande säd, grafven
i st. f. döden.
Metallbad. Se Bad, sp. 1419.
Metaller (af Grek. metallon, egentl. grufva,
bergverk), kem., enkla kroppar, eller grundämnen,
som utmärkas af ogenomskinlighet, en särskild
glans (metallglans) samt förmåga att leda värme
och elektricitet. De flesta metaller äro i kemiskt
hänseende positiva grundämnen, d. v. s. deras hydrat
äro företrädesvis baser. Man indelar metallerna
i lätta och tunga, alltefter som deras specifika
vigt är mindre eller större än oxidernas. Till de
lätta metallerna höra alkalimetallerna (kalium,
natrium, litium, rubidium och cesium), de alkaliska
jordarternas metaller (kalcium, strontium, barium
och magnesium) samt de egentliga jordmetallerna
(alumium, beryllium, zirkonium, cerium m. fl.). Af
de tunga metallerna benämnas guld, silfver och
platinagruppens metaller ädla, emedan de ega ringa
frändskap till syre och derför icke oxideras i
luften. Öfriga tunga metaller äro oädla. – Metallernas
egenskaper äro ofta mycket olika. Deras smältpunkt
ligger emellan -40° (qvicksilfver) och de högsta
temperaturer, som kunna åstadkommas (iridium). De
flesta metaller äro vid högre temperaturer
flyktiga. Ganska flyktiga äro qvicksilfver, zink,
magnesium, arsenik m. fl.; t. o. m. silfver kan
destilleras vid den temperatur, som frambringas
med knallgasblåsröret. Somliga metaller äro spröda,
t. ex. vismut, arsenik och antimon, andra mer eller
mindre smidiga. Smidigast är guldet. Metallernas
täthet är mycket olika. Lättast af alla metaller
(och af fasta ämnen öfver hufvud) är litium, med
egentliga vigten 0,59; till de tyngsta hör osmium,
med egentliga vigten 21,4. Äfven i kemiskt hänseende
äro metallerna mycket olika. De ädla metallerna, som
hafva föga frändskap till syre, oxideras ej i luften;
andra hålla sig oförändrade i torr luft, men syrsättas
mer eller mindre lätt i fuktig luft. Vissa metaller,
t. ex. kalium och natrium, sönderdela vatten med stor
liflighet. Många metaller angripas lätt af syror,
andra, t. ex. guld och platina, endast af sådana
blandningar af syror, som innehålla fri klor
(kungsvatten). Med hvarandra kunna metallerna ofta
förenas eller blandas. Sådana metallblandningar
kallas legeringar. P. T. C.
Metallernas qvintessens. Se Alkemi.
Metallglans. Se Glans 2.
Metallhoningssugaren. Se Honingssugaren.
Métalliques [-li’k]," r., anvisningar för metalliskt
mynt; förr i Österrike och Ryssland benämning
på statspapper, som lydde å klingande mynt och
förräntades i sådant. Se vidare Rescriptions
métalliques.
Metallkalker, en sedan 13:de årh. och till början
af 1800-talet brukad benämning på metalloxider.
P. T. C.
Metallmoaré, tekn., kallas förtennt jernbleck,
hvars yta genom tennets kristallisering erhållit
ett vattradt skimrande utseende. I sjelfva verket
kristalliserar tennbeklädnaden alltid under bleckets
afsvalning; men som denna sker långsamt, blifva
kristallytorna stora, och det vattrade utseendet
framträder först tydligt efter betning med saltsyra
och något salpetersyra. Syrorna angripa dervid
olika de särskilda kristallytorna, som derigenom
erhålla olika glans. En större omvexling och ett
tydligare framträdande af moareringen erhåller man
genom att upphetta blecket, tills tennet smälter, och
derefter mer eller mindre hastigt afkyla det. Genom
det olika sättet för afkylningen kan man erhålla
mycken omvexling i vattringens utseende. För att få
densamma att tydligt framträda måste man dock alltid
beta blecket och för att hindra oxidering öfverdraga
det efter rengöringen med någon fernissa. C. A. D.
Metallografi (af metall och Grek. grafein, teckna,
skrifva), i allmänhet hvarje förfaringssätt,
hvarigenom en tryckplatta i metall åstadkommes;
särskildt en af Zach i München gjord uppfinning,
hvarigenom en medelst ett spetsigt stift på metall
utförd teckning, skrift o. d. kan göras upphöjd
och sålunda användbar för boktryck.
Upk.
Metalloider (af metall och Grek. eidos, utseende,
likhet), kem., benämndes förr, efter förslag af Erman
och Simon 1808, de vid denna tid isolerade alkali-
och jordartmetallerna, emedan man ej var fullt
ense om huruvida dessa grundämnen voro verkliga
metaller. Kort derefter (1811) använde Berzelius
benämningen i rakt motsatt betydelse, nämligen för
de icke metalliska grundämnena, hvilken betydelse
sedermera blifvit allmänt antagen. Metalloid,
som ordagrant betyder ett metalliknande ämne, har
således kommit att betyda ett ämne, som icke liknar
metallerna. P. T. C.
Metalloskopi. Se Metalloterapi.
Metalloterapi (af Grek. terapeia, vård, behandling) l. burkism,
med., kallas en ny, af fransmannen Burq uppfunnen
metod att medelst olika metaller, använda utvärtes
eller invärtes, bota vissa nervösa åkommor. Redan
förut begagnades metaller, hufvudsakligen magneter,
af magnetisörerna; och 1769 omtalar Wichmann ett
fall, der konvulsioner hos en qvinna ögonblickligen
afstannade, då man på hennes blottade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
