- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
1435-1436

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Messeniska krigen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Messidor (-dår; af Lat. messis, skörd, och
Grek. doron, gåfva), »inbergningsmånad», den tionde
månaden och första sommarmånaden i den franska
republikanska kalendern, hade 30 dagar och omfattade
tiden fr. o. m. 19 Juni t. o. m. 18 Juli af åren
1793–99 samt fr. o. m. 20 Juni t. o. m. 19 Juli af
åren 1800–05. (Jfr Kalender, sp. 41.)

Messina. 1. Italiensk provins, omfattar nordöstra
hörnet af Sicilien och indelas i 4 »circondarier»
(distrikt): M., Mistretta, Castroreale och
Patti. Areal 3,227 qvkm. (efter Strelbitsky). 467,233
innev. (1881). – 2. Hufvudstad i nämnda provins, med
126,497 innev. (1881), har ett naturskönt läge vid
foten af ett berglandskap, som stupar mot Messinska
sundet. Hamnen, som bildas af en i hafvet utskjutande,
skärformig landtunga (Braccio di San Raniero), rymmer
öfver 1,000 skepp och har gjort M. till en af Italiens
förnämsta handelsplatser. Utanför densamma träffas
hafshvirfveln Garofalo, de gamles Charybdis. Efter den
fruktansvärda jordbäfning, som år 1783 hemsökte M.,
har staden rest sig i föryngrad gestalt. Gatorna äro
breda och belagda med lava. Utmed hamnen löper den
8 km. långa Marina, eller Corso Vittorio Emmanuele,
som har en mängd palatslika byggnader. Ofvanför Corso
Cavour höjer sig M. på bergsluttningen och erbjuder
en härlig utsigt öfver sundet mot Kalabrien. Bland
stadens mer än 80 kyrkor är katedralen eller Matrice
(grundlagd 1098) den förnämsta. Nära densamma
ligger Piazza del Duomo, den största af stadens
öppna platser. De talrika förstörelser, som genom
menniskohand eller naturrevolutioner öfvergått M.,
hafva utplånat det mesta från antikens tid och i
detta hänseende gjort det till den fattigaste bland
öns städer. Inom näringslifvet spela sjöfart och
handel hufvudrollen. År 1883 inlupo 6,274 fartyg,
med en totaldrägtigliet af 1,641,328 tons. Utförseln
är ansenlig af olja, vin, sydfrukter (apelsiner),
svafvel och silke. Af industriprodukterna förtjena
endast nämnas siden, läder och essencer. M. är säte
för prefekten och en ärkebiskop, har ett fullständigt
universitet (sedan 1838) med bibliotek och åtskilliga
samlingar, ett tekniskt institut, lyceum och gymnasium
samt ett stort hospital. Sedan 1884 pågå arbeten för
att göra staden till ett befäst läger med skansar på
bergshöjderna och hamnarmen. – M. var ursprungligen
en sikulisk stad och hette såsom sådan Zankle (af
Grek. zanklon, »skära»), troligen med anspelning på
den halfmånformigt utspringande landtunga, som bildar
stadens hamn. Der nedsatte sig (år 729 f. Kr. enligt
sägnen) en skara grekiska nybyggare från Chalkis på
Eubea och från Gumse i Kampanien. Efter Miletos’
förstöring (494 f. Kr.) inbjödos flyktande greker
från Miletos, Samos m. fl. grekiska stater i Asien
att nedsätta sig i det redan rika och mäktiga Zankle,
men belönade denna gästfrihet genom att i samråd med
Anaxilas (Anaxilaos), envåldsherskaren i Rhegion,
göra sig till herrar öfver staden. Anaxilas bragte
då denna i sitt eget våld och öfverflyttade dit en
del af sina messeniska landsmän, hvilka efter det andra
messeniska kriget utvandrat till Syd-Italien. Efter
dem erhöll platsen namnet Messana (en dorisk,
äfven af romarna upptagen namnform) l. Messene (den
allmänt grekiska namnformen). Staden förstördes
år 396 f. Kr. af kartagerna, men uppbyggdes å
nyo af Dionysius d. ä. År 312 f. Kr. intogs den
af Agathokles, herskare i Syrakusa, och eröfrades
efter hans död (289 f. Kr.) af hans legotrupper,
mamertinerna, efter hvilka staden länge kallades
Civitas mamertina. Huru deras uppträdande blef
en af anledningarna till utbrottet af det första
puniska kriget, se Mamertiner. Under detta krig
blef M. en romersk besittning och erhöll romersk
medborgarerätt. Staden var ännu i 1:sta årh. e. Kr. en
rik och betydande stad, berömd i synnerhet för sin
ypperliga hamn. Under medeltiden var den skiftevis
ett byte för sarasener, normander och hohenstaufer,
till dess Peter af Aragonien efter Sicilianska
aftonsången (1282) tog den i besittning. Såsom
lärdomssäte åtnjöt M. stort anseende i 15:de årh.,
och äfven i konsthistorien fick det ett rum genom
målarna Antonello da M., Polidoro da Caravaggio
och Alibrandi. Till följd af det tryckande spanska
öfverväldet gaf M. sig år 1675 under Frankrike, men
straffades härför med förlusten af alla sina gamla
privilegier, 1679. Sedermera lydde staden jämte ön
under Savojen (1713–18) och Österrike (1719–35)
samt tillhörde till 1860 konungariket Neapel och var
vid Garibaldis befrielsetåg 1860 den sista plats
de neapolitanska trupperna höllo besatt. Sjelfva
citadellet gaf sig först d. 12 Febr. 1861. 1848
förklarade sicilianska parlamentet och 1852 konungen
af Neapel M. för frihamn. S. A. L.         A. M. A.

Messina, A. da. Se Antonello.

Messina-sundet. Se Faro di Messina.

Messing. Se Mässing.

Messling. Se Mässling.

Messuby, F. Messukylä [hårdt k], socken i Birkkala
härad och domsaga, Tavastehus län, Finland. Areal 198
qvkm. Befolkningen finsk, 2,418 pers. (1884). Inom
M. ligger godset Hatanpää, på hvars mark staden
Tammerfors är byggd. Med det till Ruovesi härad och
domsaga hörande kapellet Teisko (513 qvkm., 3,758
innev.) samt t. v. med nämnda stad utgör M. ett
konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Åbo ärkestift,
Tammerfors prosteri. O. I.

Messys. Se Massys.

1. Mesterton, Karl, filosof, universitetslärare,
föddes i Göteborg 1715 och tillhörde en från Skotland
till Sverige inkommen slägt. Han blef 1738 filos.
magister i Lund, vistades derefter i fem år vid
holländska och tyska högskolor samt utnämndes
1746 till professor i logik och metafysik vid
Åbo universitet. 1752 promoverades han i Upsala
till teol. doktor och utbytte 1767 sin filosofiska
lärostol mot den tredje teologiska professuren i
Åbo. Död derstädes d. 29 Nov. 1773. Han införde till
Åbo universitet den wolfska filosofien och väckte
derstädes ett lifligare intresse för det filosofiska
studiet i allmänhet. Från trycket utgaf han ett
betydligt antal

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free