Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Meno ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller congestiv, vid ovanlig blodträngning
till lifmodern. Dysmenorrén medför vanligen
betydlig nedstämning till lynnet, svår hufvudvärk,
underlifsplågor (uterinkolik), stundom sträckande
sig ända upp i korsryggen och imiterande barnvärkar,
i synnerhet då någon större del af slemhinnan pressas
ut genom den trånga lifmoderkanalen (dysmenorrhaea
membranacea), appetitlöshet, mattighet, sömnlöshet. –
Menstruationen är en af de mest ingripande akter i
qvinnans slägtlif, och på dess normala utveckling
är qvinnans helsa i hög grad beroende. Såsom ofvan
visats, äro orsakerna till menstruationsrubbningar
så mångfaldiga och invecklade, att det ofta fordras
läkarens hela skarpsinne att upptäcka dem. Så mycket
nödvändigare är det att icke öfverlåta åt qvacksalvare
att ingripa vid botandet af dessa rubbningar. – Ehuru
menstruationen är alldeles egendomlig för qvinnan,
har man dock som en naturens nyck någon gång trott
sig finna en liknande företeelse hos mannen, en
periodisk sekretion från genitalia, som man kallat
menstruatio virilis. F. B.
Menstruum (Lat., egentl. »det månatliga»). 1. I
synnerhet i pluralis (menstrua) detsamma som
menstruation (se d. o.). – 2. Kem., farmak.,
lösningsmedel (se Lösning); den vätska i en
receptformel, som upplöser eller i sig upptager
andra i formeln ingående verksamma ämnen. Såsom
dylikt farmacevtiskt lösningsmedel nyttjas
vanligen varmt eller kallt destilleradt vatten
eller något aromatiskt vatten (»kryddvatten»),
t. ex. pepparmyntvatten, pomeransblomvatten
o. s. v. – Benämningen menstruum på lösningsmedel
är en qvarlefva från alkemisternas tro att
en fullständig lösning kräfde en tid af
en s. k. »filosofisk» månad (40 dagar),
O. T. S.
Mensur (af Lat. mensura, uppmätning,
mått). 1. Musikt., dels notvärdet i mensuralmusiken
(se d. o.), dels den matematiska proportionen inom
väsentliga delar af ett instrument, såsom orgelpipors
vidd i förhållande till längden (jfr Faktur),
tonhålens plats på flöjter, strängarnas längd på
stråkinstrument etc. – 2. Fäktk., det uppmätta
afståndet emellan de fäktande vid dueller; tysk
studentduell. – Mensurabel, mätbar.
Mensuralmusik (Lat. musica mensuralis, »mätbar
musik») är egentligen all musik med bestämdt afmätta
tidsvärden på noterna sins emellan, således äfven
den nuvarande musiken. Särskildt menar man dock med
mensural- l. figuralmusik den afmätta notskriften
från mensuralnotens uppfinning i början af 12:te
årh. till taktstreckens införande och ligaturernas
afskaffande i 17:de årh., och namnet brukas i motsats
till musica plana l. m. choralis, hvars noter hade
obestämdt tidsvärde. Då flerstämmig musik efterträdde
den enstämmiga, blef det nödvändigt att bestämma
tonernas tidslängd i förhållande till hvarandra, och
detta skedde genom småningom uppkomna olika noter:
maxima, longa, brevis, semibrevis (= vår helnot),
minima (= vår halfnot), semiminima (fjerdedel), fusa
(åttondel), semifusa (sextondel), af hvilka hvarje
föregående hade dubbelt eller
tredubbelt tidsvärde mot den näst följande. Så delades longa
i 3 eller 2 breves (hvilket kallades modus major och
m. minor), brevis i 3 l. 2 semibreves (kalladt tempus
perfectum och t. imperfectum), semibrevis i 3 l. 2
minimae (kalladt prolatio major och p. minor). I major
prolatio temporis imperfecti gällde sålunda en brevis
= 2 semibreves, men en semibrevis = 3 minimae,
alltså en brevis = 6 minimae. Indelningsarten
antyddes i styckets början genom en cirkel eller
halfcirkel, med eller utan punkt, siffror eller
streck. Ur halfcirkeln framgick vårt C-tecken såsom
antydning för 4/4 takt. Äfven tempot betecknades med
siffror. Punkten hade dessutom flerfaldiga uppgifter:
än att, liksom ännu i dag, förlänga en not med
hälften af dess tidsvärde (punctum additionis), än
att förvandla en tillfälligtvis imperfekt not till
perfekt (p. perfectionis) o. s. v. Detta invecklade
system blef ännu krångligare genom sammanfogandet
af olika toner och tidsvärden till en enda notfigur,
kallad ligatur (se d. o.). Noterna tecknades i början
med svarta (fyllda) nothufvud. I början af 15:de
årh. uppkommo öppna nothufvud, hvarvid de svarta
bibehöllos endast för mindre tidsvärden, såsom ännu
i dag sker. Öfver mensuralteorien har skrifvits af
Franco, Marchettus, Jean de Muris, Tinctoris, Glarean
m. fl. samt i nyare tid af Ambros, Jacobsthal,
Bellermann och Riemann. A. L.
Mensuration (af Lat. mensura, mått), med., kallas all
slags mätning, hvaraf den fysikaliska diagnostiken
begagnar sig, vare sig för att (vanligen i
metermått) bestämma omfånget af friska eller sjuka
kroppsdelar (hufvud, bröst m. m.) eller för att
bestämma qvantiteten af vätskor (seröst exsudat,
urin, blod m. m.) eller för att med mikrometermått
uppmäta mikroskopiska föremål (blodkulor, bakterier
o. d.). F. B.
Mentagra, Lat., skäggfinne.
Mental. 1. (af Lat. mens, själ) Hörande till själen,
psykisk; som föregår i tankarna, men ej uttalas. –
2. (af Lat. mentum, haka) Hörande till hakan,
t. ex. mental nevralgi (se Ansigtssmärta).
Mentana, by uti italienska prov. Roma, 21 km. n. ö. om
Rom, sannolikt romarnas Nomentum l. Civitas
Nomentana. Vid M. blefvo Garibaldis friskaror,
omkr. 4,000 man, d. 3 Nov. 1867 efter tappert
motstånd slagna af påfliga och franska trupper,
hvarvid Garibaldi förlorade omkr. 1,000 man döda
och 1,400 fångar. Åt de fallne patrioterna hafva
minnesvårdar rests i M. (1877) och i Milano (1880).
Menter, Sophie, tysk pianist, f. i München
1848, dotter af den framstående violoncellisten
Joseph M. (f. 1808, d. 1856), studerade för Tausig,
Bülow och Liszt samt konserterade redan vid 14 års
ålder. Fursten af Hohenzollern utnämnde henne till
hofpianist. 1869–70 reste hon i Holland, och sedan
vann hon i Wien rykte att vara en af samtidens främsta
pianovirtuoser, om hvilken sjelfve Liszt yttrade:
»Sie schlägt alles.» Hon offrar hufvudsakligen åt
effekten och besitter en oerhörd teknik i både kraft,
färdighet och nyansering. Hon gifte sig 1872 med
violoncellisten Popper, från hvilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
