Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mejico l. Mexico, Sp. Estados unidos de M., Aztek. Mexitli, förbundsrepublik i Nord-Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hand. Före den revolution, som 1861 gaf det
antiklerikala partiet makten i händerna, uppskattade
man kyrkans fasta egendom till 1/3, ja till hälften
af hela landets och angaf dess värde till 250–300
mill. doll., och kyrkans årliga inkomster af tionden,
jura stolae, kollekter, mässor, försäljning af reliker
o. s. v. till 6–8 mill. doll. Genom lagarna af 1856
och 1861 nationaliserades (indrogs till staten) all
kyrkans jordegendom äfvensom kloster och alla andra
öfverflödiga kyrkliga byggnader.
Den allmänna undervisningen är öfverlåten åt
statsregeringarna, kommunerna och enskilda sällskap,
men intager ännu en mycket låg ståndpunkt. Man torde
t. o. m. kunna påstå, att den, långt ifrån att hafva
gjort några framsteg, tvärt om gått tillbaka, sedan
landet lösslet sig från Spanien. Bättre skolor under
enskild ledning finnas i alla större städer. År
1857, då kyrkan skildes från staten, försvann
det gamla universitetet i hufvudstaden, en rent
kyrklig institution efter mönstret af Salamancas och
Sorbonnes, och ersattes af specialskolor i juridik,
medicin, filosofi, landtbruk, bergshandtering,
naturvetenskaper, skön konst, handelsvetenskap
samt krigsvetenskap. Dessa äfvensom ett stort antal
lägre skolor underhållas alla af staten. 1884 funnos
8,986 folkskolor, med nära 500,000 lärjungar, samt
138 högre och specialläroverk, besökta af 17,200
lärjungar. Primärundervisningen är obligatorisk,
men lagen iakttages icke strängt.
Författning och förvaltning. Det nuvarande M. omfattar
ungefär hälften af det forna vicekonungariket Nya
Spanien, som bestod af det egentliga M. l. Gamla
M., den mellersta och södra delen, Nya M., den
nordöstra, och Kalifornien, den nordvestra delen
af landet. Efter sjelfständighetsförklaringen
bildade M. under namnet »Estados unidos mexicanos»
(Förenade mejikanska staterna) en republik,
hvars författning (af d. 4 Okt. 1824) väsentligen
bildades efter Förenta staternas och liksom denna
var federativ, demokratisk och representativ,
men under loppet af 35 år förändrades icke mindre
än 22 gånger. Den federativa formen bibehölls väl
vid alla dessa förändringar, men gällde i allmänhet
blott till namnet. I några gränsstater, såsom Sonora,
Guerrero m. fl., innehade enskilda personer ofta en
oinskränkt makt i årtionden, alldeles obekymrade om
revolutionerna i hufvudstaden. Enligt konstitutionen
af d. 5 Febr. 1857 med senare förändringar utöfvas den
verkställande makten af en på 4 år genom elektorer
vald president, som vid sin sida har ett af honom
utnämndt kabinett af 6 statssekreterare, chefer
för hvar sitt departement (utrikes-, inrikes-,
justitie- och undervisnings-, allmänna arbetens,
krigs-, finansdepartementet). Presidenten kan ej
återväljas för tiden, som följer omedelbart efter
det han nedlagt presidiet, men väl till en senare
period. Den lagstiftande makten tillhör kongressen,
som består af senaten och representanternas
hus. Senaten räknar 56 för 4 år valda medlemmar (2
för hvarje stat, jämte förbundsdistriktet) af minst
30 års ålder och representanternas
hus f. n. 227, hvilka utses af hvarje stat genom
omedelbart val i proportionen 1 på 40,000 och
behålla sin plats i 2 år. För valbarhet fordras 25
års ålder och fast bostad i staten. Kongressen är
samlad årligen 1 April–30 Maj och 16 Sept.–15 Dec.,
under den öfriga tiden sitter ett permanent utskott af
båda husen. Republiken är delad i 1 förbundsdistrikt
(hufvudstaden med närmaste omgifning), 27 stater
(M., Morelos, Puebla, Tlaxcala, Hidalgo, Queretaro,
Guanajuato, Aguascalientes, Zacatecas, S. Luis
Potosi, Durango, Sonora, Chihuahua, Coahuila, Nuevo
Leon, Tamaulipas, Vera Cruz, Tabasco, Campèche,
Yucatan, Chiapas, Oajaca, Guerrero, Michoacan,
Colima, Jalisco, Sinaloa) samt 1 territorium (Baja
California). Högsta domstolens ledamöter utses
genom allmänna val för 6 år. Statsinkomsterna för
år 1885–86 anslogos till 29,960,000 doll. (deraf
17 mill. i tullar) och utgifterna till 38,903,350
doll. (deraf öfver 12 mill. till hären och flottan,
men endast 1,250,000 doll. till justitie- och
undervisningsärenden). Statsskulden uppgår till
omkr. 130 mill. doll.; den sväfvande skulden,
uppkommen genom senare årens deficit, belöper sig
till mer än 25 mill. doll.
Försvarsväsendet erhöll sin organisation genom
förordn. af d. 28 Juni 1881. Armén utgöres af
infanteri: 20 bataljoner à 37 officerare och 642 man
och 20 kaderbataljoner à 15 officerare och 236 man;
kavalleri: 10 regementen à 37 officerare, 485 man
och 459 hästar samt
10 kaderregementen à 15 officerare, 158 man
och 150 hästar; artilleri: 4 bataljoner (hvarje
bataljon delad i 3 fotkompanier [batterier] och 1
bergsbatteri) à 41 officerare och 400 man, 1
reservbataljon med 1 fotkompani och 1 bergsbatteri,
1 trängsqvadron och 5 fästningsartillerikompanier
jämte tekniska anstalter med dertill hörande personal.
Af ingeniörtrupper finnas 1 sappörbataljon à
37 officerare och 714 man förutom den till 34
officerare uppgående genikåren. Till trupperna
räknas ytterligare 1 kompani beridna gendarmer
med 6 officerare och 100 man. Generalitetet utgöres
af 5 divisions- och 22 brigadgeneraler på aktiv
stat och 11 eller flere generalspersoner på reservstat;
generalstaben räknar 120 officerare. Arméns hela
styrka på fredsfot uppgår till omkr. 2,100 officerare
och 27,000 man (dessutom finnes en depot af
officerare, till hvilken officerare öfverflyttas,
och der de qvarstå utan tjenstgöring och
med låg aflöning). I fredstid, delas armén på
11 militärdistrikt, af hvilka flere kunna ställas
under samma befälhafvare; i krigstid bildas brigader
och högre enheter. Manskapet erhålles genom
värfning eller medelst uppbåd och betalas väl.
Så erhåller en soldat i årlig aflöning mellan 112
och 180 piaster (433 och 696 kronor). Officerarna
utbildas vid den till slottet Chapultepek nära
hufvudstaden förlagda krigsskolan (med 200 elever). –
Krigsflottan består af 3 kanonbåtar och 2 kryssare.
M:s vapen framställer en nopal (kaktus) på en ur
hafvet uppskjutande klippa samt en på nopalen
sittande örn med utbredda vingar, dödande en
orm. Nationalflaggan är grön, hvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
