Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mehri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Deras första gästspel egde rum i Berlin 1874; derefter
hafva de gifvit representationer i Amsterdam, London
och Petersburg.
Meiobar l. meiobariskt område (af Grek. meion, mindre,
och baros, tyngd), meteor., kallas efter Prestel det
område på jordytan, hvarest lufttrycket är lägre än
det normala (760 mm.). Områden med högre lufttryck
än 760 mm. benämnas pleiobarer (af Grek. pleion,
mer). E. E.
Meionit. Se Skapolit.
Meiringen [ma’j-], största byn i Haslidalen, Berner
Oberland, Schweiz, belägen på högra stranden af
Aar, vid foten af Hasliberget. De från detta berg
nedrinnande alpbäckarna öfversvämma ofta sina stränder
och betäcka hela området med sten, grus och slamm,
hvaraf byn flere gånger förstörts, bl. a. åren 1762
och 1811. Den 10 Febr. 1879 brann en stor del af
byn ned.
Meïs. Se Castel Rosso.
Meisling, Simon Sörensen, dansk skolman och
öfversättare, född d. 6 Okt. 1787, död d. 8
April 1856 såsom pensionerad läroverksrektor och
titulärprofessor, åstadkom en samling lediga, men i
många stycken vårdslöst utförda öfversättningar af
grekiska och latinska skalder (bl. a. Anakreon, Bion,
Moschos, Theokritos, Theognis, Virgilius, Ovidius och
Martialis; 1817–32). M. öfversatte dessutom C. Gozzis
»Dramatiske eventyr» (1821) och »Maske-comedier»
(1825), Göthes valda skrifter I–II (1832–33)
m. m. samt skref sjelf några smärre dramatiska skämt.
E. Ebg.
Meissen [ma’js-]. 1. Stad i sachsiska kretsen
Dresden, vid venstra stranden af Elbe, mellan
bäckarna Meisse och Triebisch, och vid jernvägen
Leipzig–Döbeln–Dresden. Dess kuperade läge och
många vackra, ålderdomliga byggnader gifva staden
ett pittoreskt utseende; de flesta gatorna äro
smala och ojämna. Katedralen, ett mästerverk
i den äldre gotiska byggnadsstilen, belägen på
Schlossberg, med flere sachsiska furstegrafvar,
påbörjades i 13:de årh. och fullbordades i början af
1400-talet. Tätt invid katedralen ligger slottet,
ursprungligen från 1471–83, restaureradt i 17:de
årh., då det fick namnet Albrechtsburg, och efter
1863 å nyo grundligt restaureradt. En gammal
stenbro från 13:de årh. förenar Schlossberg med
Afraberg, så kalladt efter det gamla Afraklostret,
som skall hafva grundats af biskop Dietrich
(1024–39). Det upphäfdes af kurfurst Morits 1543 och
förvandlades till en »fursteskola», en af de mest
berömda skolor i Tyskland (den inflyttade 1879 i
en ny byggnad). 1880 hade staden 14,166 innev.,
till största delen protestanter. Främst bland M:s
industriella anläggningar står den i Triebischdalen
utanför staden belägna porslinsfabriken, den äldsta
i Europa. Den grundades 1710 af J. Fr. Böttger (se
denne) och sysselsätter omkr. 750 arbetare samt lemnar
ett i hela verlden berömdt fabrikat. Mycket vin och
frukt odlas i stadens granskap. M. anlades af konung
Henrik I 928 såsom ett bållverk mot venderna samt
blef markgrefvarnas residens och biskopssäte (961). –
2. Fordom tyskt markgrefskap, upprättadt 928 af
konung Henrik I mot sorberna, gränsade i s. till
Böhmen och sträckte sig ursprungligen i ö. till Queiss,
i n. till Schwarze Elster, i v. öfver Mulde och
motsvarar nu en del af konungariket Sachsen. Det
omfattade äfven Oberlausitz och gafs omkr. 1130
i förläning åt Konrad, grefve af Wettin. En af
hans efterkommande, Henrik den upplyste, ärfde 1247
landtgrefskapet Thüringen. Fredrik den stridbare af
M. blef 1423 kurfurste af Sachsen. Vid de sachsiska
landens delning 1485 tillföll M. den albertinska
linien, som 1547 äfven erhöll Kursachsen.
Meissen [ma’js-], H. von. Se Heinrich, tyska
medeltidsskalder, 6.
Meissner [ma’js-]. 1. August Gottlieb M., tysk
skriftställare, f. 1753 i Bautzen, blef 1785
professor i estetik och klassisk literatur i
Prag samt 1805 konsistorialråd i Fulda. Död
1807. Ur hans penna flöto efterbildningar af
Wielands »grekiska» romaner samt en mängd annan
förströelseliteratur. Här må nämnas Skizzen (14
bd, 1778–96) samt romanerna Alcibiades (1781–88)
och Bianca Capello (1785). M:s »Sämmtliche werke»
utgåfvos 1813–14, i 36 bd. Åtskilliga af hans
berättelser äro öfversatta till svenska, – 2.
Alfred M., österrikisk skald, den föregåendes sonson,
f. 1822 i Teplitz, erhöll 1846 med. doktorsgraden
i Prag samt tillbragte åren 1847 och 1849 i Paris,
hvarest han knöt vänskap med skalden Heine. Derefter
var han bosatt i Prag till 1869, då han flyttade till
Bregenz, der han afled 1885. Påverkad af Tysklands
politiska lyrik samt af Lenau, Byron och George Sand,
var M. fylld af en revolutionärt glödande och på samma
gång förtröstansfull stämning. Hans lyriska dikter
(1845; 12:te tillökade uppl. 1884) ega färgprakt,
melodisk form samt en viss originel kraft i tankar och
känslor, men lida af för mycken retorik. Den stora
episka ungdomsdikten Ziska (1846; 12:te uppl. 1884)
utmärkes af lyftning och originella vändningar;
dock är karaktersteckningen bristfällig. Vidare
framstå Der sohn des Atta Troll (1850), en
efterbildning af Heines bitande humor, och Werinherus
(1872), ett litet vekt epos. I åtskilliga lofvande
tragedier (Das weib des Urias, 1850, m. fl.) blef
M. kärf genom sin sträfvan efter koncentration. Han
skref äfven ett större antal romaner, bland hvilka
de bästa äro Zwischen fürst und volk (1855),
Die Sansara (1858), Zur ehre Gottes (1860, en
jesuithistoria), Schwarzgelb (1862–64, en teckning
af reaktionsperioden 1850–54 i Österrike), Babel
(1867) och Auf und nieder (1880) samt novellsamlingar
(Seltsame geschichten, 1859, m. fl.). Till sist må
anföras hans Heinrich Heine. Erinnerungen (1854)
och Geschichte meines lebens (2 bd, 1884). M:s
»Gesammelte schriften» utgåfvos i 18 bd 1871–73.
Meissner [ma’js-], Georg, tysk fysiolog, f. 1829,
blef 1852 med. doktor, 1855 professor i anatomi
och fysiologi i Basel, kallades 1857 till enahanda
anställning i Freiburg i. B. samt 1860 till professor
i fysiologi i Göttingen. M. är en af samtidens
lärdaste fysiologer. Bland hans arbeten märkas
Beiträge zur anatomie und
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
