Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Maximilian ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till ett på sin tid ganska starkt befäst
läger. Dessa torn äro cirkelrunda, med omkr. 34
m. tvärlinie och 12 m. höjd, samt afdelade i 3
våningar, af hvilka den nedersta till en del ligger
under jordytan. Ofvanpå det platta taket är hvarje
torn försedt med ett jordbröstvärn samt en vallgång
för 11 24-pundiga kanoner, hvilka alla samtidigt kunna
riktas åt samma håll, en för dessa torn egendomlig
anordning, hvarigenom tornformens vanliga olägenhet,
att ej kunna samla elden, här är upphäfd. Öfversta
våningen är inrättad till försvar med haubitzer,
hvilka i bågskott beskjuta fältet. Tornet omgifves
af en graf samt derutanför åt den fientliga sidan
af en fältvall, hvars krön når upp till jämnhöjd
med öfversta murkanten, så att murverket är doldt
från fältet. Besättningsstyrkan är beräknad till 150
man. O. A. B.
Maximinus, romerska kejsare. 1) Cajus Julius Verus
M. (Thrax), f. 173 i Tracien, var son af en gotisk
bonde och en alansk qvinria. Han var en jätte i
kroppsstorlek – han skall hafva haft en längd af
8 fot – och kroppskrafter, så att han kunde lyfta
en lastad vagn och sades förtära 40 marker kött om
dagen. M. utmärkte sig för vild tapperhet och steg
i graderna, så att han slutligen var kejsar Alexander
Severus’ närmaste man i befälet. Då denne 235 mördades
af sina soldater, misstänkte man, måhända med skäl,
att M. varit anstiftare af myteriet mot kejsaren,
hvilken han efterträdde på tronen. Hans regering
blef ej lång. Grym, girig och misstänksam, rasade
han såsom en verklig tyrann, i synnerhet mot de
förnäme och de kristne, samt nöjde sig ej med att
låta aflifva sina offer, utan marterade dem på det
gräsligaste till döds. Slutligen utbröt missnöjet,
som i synnerhet riktade sig mot hans utpressningar,
i öppet uppror, först i Afrika, der prokonsuln
Gordianus och hans son utropades till motkejsare,
och sedermera uti Italien. Gordianerna blefvo
visserligen besegrade; men i Rom uppställdes af
senaten nya motkejsare; och då M., som under sin
regeringstid hade uppehållit sig hufvudsakligen i de
norra gränslanden, ryckte mot Italien, mördades han af
sina egna soldater vid belägringen af Aquileja, 238. –
2) Cajus Galerius Valerius M. (Daza), en illyrier af
låg börd, brorson till kejsar Galerius, utnämndes af
denne till »caesar» (305) och fick sig anförtrodd
styrelsen öfver Syrien och Egypten, hvarefter
han senare antog titeln af »augustus». M. var
en vild och despotisk regent. Efter några år kom
det till en brytning emellan honom och Galerius’
efterträdare Licinius. M. blef af denne slagen
i Tracien och gaf sig sedan döden i Tarsos, 313.
R. Tdh.
Maximiproblem och minimiproblem, matem.,
kallas sådana problem, der fråga är att bestämma
maximum (eller minimum) för någon gifven funktion
eller också formen för en funktion med gifna
maximi- (eller minimi-)egenskaper. Se Maximum.
G. E.
Maximi-termometer (maximum-termometer),
fys. o. meteor., kallas en termometer, på hvilken kan
afläsas den högsta temperatur, som egt rum sedan en
viss tid. Man har
sådana termometrar af flere olika konstruktioner; de två
allmännast förekommande hafva följande utseende. Uti
den ena är ofvanför qvicksilfret i termometerröret
inlagd en liten ten af stål eller jern, som med
lätthet kan glida fram och tillbaka i den del af
röret, hvilken ej är upptagen af qvicksilfver. Vid
instrumentets inställning lutas det först så,
att ståltenen berör qvicksilfverytan, och vrides
sedan i det läge att termometerröret intager en
horisontal ställning. Då vid stigande temperatur
qvicksilfverkolonnen i röret förlänges, skjuter denna
framför sig tenen, hvilken, vid derpå inträffande
minskning i temperaturen, blifver qvarliggande
på det ställe i röret, dit kolonnens ände räckte,
då temperaturen var som högst. Afläser man nu på
termometerskalan efter en viss tid, t. ex. ett dygn,
läget af tenens mot qvicksilfret vända ände, så får
man veta den högsta temperatur, som under detta dygn
varit rådande. Efter afläsningen nedskakas tenen
åter, så att den berör qvicksilfret, och instrumentet
inställes i horisontalt läge. – En annan, numera
mycket vanlig konstruktion är följande. I nedre
änden af termometerröret, der detsamma förenar
sig med den ihåliga kulan, är en liten glasskärfva
insmält, så att qvicksilfret på detta ställe har
att passera en mycket trång kanal. Af den kraft,
som vid stigande temperatur utvidgar qvicksilfrets
volym i kulan, tvingas detta ut i röret genom
denna smala kanal. Qvicksilfverkolonnens fria ände
angifver den rätta temperaturen, så länge värmen är
i stigande. När temperaturen faller, sammandrager
sig det qvicksilfver, som finnes i kulan, medan
qvicksilfret i röret icke nedgår i kulan, alldenstund
det erfordras en viss kraft för att pressa detsamma
genom den trånga kanalen. Qvicksilfverkolonnen
qvarligger således i röret, och dess öfre ände
angifver den högsta temperatur, som egt rum sedan
instrumentets sista inställning. Denna sker så, att
qvicksilfver nedskakas, till dess kulan blifver fylld,
hvarefter termometern placeras i horisontalt läge. Jfr
Minimi-termometer. R. R.
Maximovitj. Se Maksimovitj.
Maximum (Lat., »det största»), det högsta värdet,
den högsta graden, i motsats till minimum. – 1)
Matem. En gifven funktion eller expression säges
blifva ett maximum för vissa värden af den eller
de deri ingående oberoende variablerna, om den för
dessa värden är större än för närliggande värden å
ömse sidor. Blir don åter under samma förhållanden
mindre, kallas detta minimum. Vissa funktioner
hafva flere maxima eller minima, andra åter ett
eller intet sådant. Så har t. ex. uttrycket 4x - x2
för x = 2 maximivärdet 4, under det att uttrycket
4x - 1 alldeles icke eger något maximum. Vidare,
för att välja ett exempel ur elementargeometrien,
är kordan i en gifven cirkel ett maximum, om den
går genom medelpunkten, då deremot för en linie,
som begränsas af två gifna parallella linier, icke
finnes något maximum. Bestämmandet af funktioners
maxima och minima sker medelst differentialräkning. –
Ett annat slag af maxima och minima finnes också,
der fråga är icke om vissa värden i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
