Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Matilda (Mathildis), tysk drottning, Henrik I Fogelfängarens gemål - Matilda, abbedissa i Quedilnburg - Matilda, tysk kejsarinna, Henrik V:s gemål. Se Matilda, engelska furstinnor, 3 - Matildiska godsen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åminnelsedag. – 2. M., abbedissa i Quedlinburg, den
föregåendes sondotter, kejsar Otto I:s och Adelheids
dotter, f. 955, erhöll i slutet af 997 ledningen af
riksärendena för den tid hennes brorson, Otto III,
skulle vara frånvarande uti Italien. M. dog emellertid
redan d. 7 Febr. 999. – 3. M., tysk kejsarinna,
Henrik V:s gemål. Se Matilda, engelska furstinnor, 3.
Matildiska godsen. Se Matilda, markgrefvinna af
Toscana.
Matiné (Fr. matinée, egentl. förmiddag), musikalisk
eller dramatisk tillställning, som eger rum före
middagen, i Sverige vanligen omedelbart före
middagstiden. Jfr Soaré.
Matjord, benämning på det öfre, med mylla bemängda
jordlagret. Det är ur detta jordlager, som de
odlade växterna under den första perioden af sitt
lif hemta sin väsentliga näring (deraf namnet),
och af matjordens djup och öfriga beskaffenhet är
växtodlingens framgång i hög grad beroende. Jfr Alf.
Matlag, kamer., hushåll såsom grund för utgörande
å landet af vissa skatter, besvär o. d. I samma
mening brukas ordet rök. Ingendera benämningen
förekommer i de gamla lagarna, men en motsvarighet
finnes der i uttrycket »disk och duk», hvilket i
flere sammansättningar och betydelser (t. ex. bo på
eller hafva hushåll å en viss ort, hafva eget eller
med andra gemensamt hushåll, äta vid eget eller samma
bord) användes för att beteckna hushållet såsom grund
for vissa legala förhållanden och jämväl i fråga
om vissa bördors utgörande. Särskildt må erinras
om stadgandet i konung Kristofers landslag (B. 21:
4) att skyldighet att hålla vargnät och deltaga i
skallgång skulle åligga alla dem, som hade »ko och so»
samt egde »disk och duk», d. v. s. hvarje jordbrukare
med eget hushåll. Bland de bestämmelser, som 1734 års
lag (23 kap. byggningabalken) införde i stället för
den sistnämnda, var äfven den, att till häradsskall
borde komma en man från hvart »matlag». Enahanda
föreskrift träffas i samma balks 15 kap. i afseende å
skogseld, och dess 26 kap. stadgade, att vid byggande
af kyrka och af fattigstufva dagsverken skulle
utgöras »efter matlagen». Dessförinnan hade redan i
författningar på 1600-talet bestämts, att lagmans- och
häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta) skulle
utgå »efter rök». I reglementet af d. 20 Nov. 1741
rörande nämnda ränta brukas uttrycken »matlag»,
»rök» samt »egen disk och duk» omvexlande i samma
betydelse. En föreskrift i k. br. af d. 3 Aug. 1762
att kaplanslönen skulle utgå efter matlag upphäfdes
redan 1766. Enligt k. br. af d. 17 Febr. 1786 och
Krigskoll, kung. af d. 6 April s. å. bör inom hvarje
län allmänna strömrensningen fördelas å de länets
innevånare, som »hafva matlag». – Med matlag torde
i författningarna afsetts endast sådana hushåll,
der husfadern ej stod i enskild tjenst. Ehuru väl
flere stadganden gifvits rörande rätta förståendet
af ifrågavarande begrepp, är det dock ganska
sväfvande. Då de på »matlag» grundade bördorna bort
för hvarje matlag utgöras med lika belopp, utan
afseende å husfaderns ekonomiska ställning, är denna
skattegrund naturligtvis i hög grad olämplig
och orättvis. Dess användning har ock alltmera
minskats. Sedan lagmans- och häradshöfdingeräntan
längesedan afskaffats, 23 kap. byggningabalken
upphäfts samt dagsverkens utgörande efter matlag till
fattigstufvu- och kyrkbyggnad enligt förord. af
d. 4 Nov. 1876 och lagen af d. 12 Juni 1885 icke
vidare ifrågakommer, torde numera inga andra
onera än biträde vid skogseld samt allmänna
strömrensningen hvila på matlagen. 1885 års
riksdag anmodade emellertid regeringen om förslag
till ny lag i sistberörda ämne. – En viss legal
betydelse har »eget matlag» erhållit jämväl i
fattigvårdslagstiftningen (se Fattig, sp. 1061).
C. O. M-n.
Matlagning. Se Kokkonsten.
Matlagspenningar, kamer., i södra Sverige
använd benämning å den forna lagmans- och
häradshöfdingeräntan (se Häradshöfdingeränta).
C. O. M-n.
Matledsqvistar, bot., är egentligen benämningen på
qvistarna af bittersötan (Solanum dulcamara L.),
men användes äfven om Svensk kaprifolium (Lonicera
periclymenum L.). O. T. S.
Matlock [mä’tlåck], stad i engelska grefskapet Derby,
vid Derwent och Midland-jernvägen, 27 km. n. om
staden Derby. 4,396 innev. (1881). Bomullsspinneri,
pappersbruk, blygrufvor. Omkr. 2,5 km. s. om staden
ligger vid Derwent badorten M., med 3 källor af 20°
C. värme.
Mato Grosso, provins i Brasilien, begränsad i v. (mot
Bolivia) af Paraguay och Madetras biflod Guapore samt
i ö. (mot prov. Parana, São Paulo och Goyaz) af Parana
och Rio Grande l. Araguaya. Det är näst Amazonas
Brasiliens största provins; dess areal beräknas till
1,379,650 qvkm. (ungefär 3 gånger Sveriges storlek),
men befolkningen utgör endast omkr. 72,000 pers. (5
pers. på 100 qvkm.). Vattenskilnaden emellan de
mot n. och s. löpande floderna är en slingrande
bergås af i medeltal 900 m. höjd; för öfrigt består
landet öfvervägande af grässlätter (campos). Endast
floddalarna hafva skog och bördig mark. Provinsens
hufvudort är Cuyaba. Af öfriga städer är Villa Bella
do M. (förr provinsens hufvudstad) den största,
men nu afsigkommen, sedan guldgrufvorna i trakten
öfvergifvits.
Matolja. Se Olivolja.
Matotsjkin sjar, sund emellan norra och södra Novaja
Zemlja, ett af inloppen till Kariska hafvet. Längden
utgör omkr. 100 km., bredden 4–13 km.
Mátra, berggrupp i ungerska komitatet Heves, utgör
en sydlig gren af Central-Karpaterna och öfvergår i
s. omedelbart till det ungerska slättlandet. M. är
en vulkanisk trakytmassa, som når en höjd af 1,007 m.
Matrah. Se Maskat.
Matrand, gård i Eidskogs socken i Norge, 24 km. från
riksgränsen. Den 5 Aug. 1814 stod der en träffning
emellan en norsk kår, under öfverstelöjtnant
Krebs, och en svensk under generalmajor Gahn af
Colquhoun. Den senare lyckades att med en ringa styrka
verkställa ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
