Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni / 1075-1076 (1886) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Massformig ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denna bemärkelse skrifves ordet alltid förkortadt
till Mr. och uttalas mi’stör); öfverstyrman å engelska
örlogsfartyg, med löjtnants rang, men utan möjlighet
till befordran (en syssla, som nu, är i det närmaste
afskaffad). – Master of arts, en universitets-titel,
motsvarande filosofie doktor.

Mastfisk. Se Mast och Fisk, skeppsb.

Masthuggsförsamlingen, en af Göteborgs år 1882 bildade
6 territoriella församlingar. Folkmängden vid 1885
års slut utgjorde 18,210 personer. Se Göteborg.

Masticatoria (Lat., af masticare, tugga), med.,
läkemedel, som tuggas. Dessa afse vanligen att öka
spottafsöndringen eller ock ibland att åstadkomma
döfning af smärta i munnen (t. .ex. tandvärk). Sådana
medel äro bl. a. bertramsrot och kalmusrot (se
dessa ord).

Mastitis (af Grek. mastos, qvinnobröst), med.,
inflammation af bröstkörteln, bröstböld (se d. o.).

Mastix (Lat. mastix l. mastiche, Grek. mastiche),
farmak., ett harts, som erhålles af Pistacia Lentiscus
L. var. Chia, en till nat. fam. Anacardiaceae Br.,
kl. Dioecia L. hörande buske eller stundom lägre
träd, som är utbredt i Medelhafstrakterna. Den på
Chios i trädform uppdragna afarten odlas å nämnda
ö i ett särskildt område, kalladt Mastichochoria
(»Mastixbyarna»),



i afsigt att frambringa hartset i fråga. Detta
erhålles på det sätt att de talrika balsamgångar,
hvilka finnas ordnade i ring inuti barkens inre
del, uppristas med tätt lagda längdsnitt alltifrån
roten upp till de gröfre grenarna. Genom skårorna
uppsipprar en klar, aromatisk balsam, som i luften
snart stelnar till små ärt- eller pepparkornstora,
runda (eller stundom något långdragna, dropplika)
korn af en vacker ljusgul färg och med glasglänsande
brottytor. Först efter 2 till 3 veckor äro
hartskornen tillräckligt hårda att afplockas. Balsam,
som droppat ned på marken och der stelnat, blir
förorenad af jord- eller sandpartiklar och är en sämre
drogform, kallad Mastix in sortis. Den officinella
sorten kallas Mastix electa, emedan densamma består
af endast utvalda korn. Det allra finaste slaget
af små, lika stora, klart ljusgula korn benämnes
Seralj-mastix och lär användas till beredning af
»skönhetsmedel» åt qvinnorna i harem samt tuggas och
rökes af dem. Mastix består nästan uteslutande af
2 hartser, α-harts l. mastixsyra, som är löslig i
alkohol, och β-harts l. masticin, som är olösligt
i nämnda vätska. Nyss skördad mastix innehåller en
ringa mängd flyktig olja. Mastix har föga användning
i medicinen. Det ingår i beredningen af farmakopéns
Emplastrum Cantharidum cum Euphorbio. Det nyttjas
numera företrädesvis till beredning af tandkitt,
lack, fernissor (se Fernissa) samt till kitt, hvarmed
porslin och glas kunna sammansättas. Rörande dess
förvexling med sandarak se d. o. O. T. S.

Mastix-ön. Se Chios.

Mastkilar, skeppsb., de träfyllningar, som,
för att stötta masten i däck, neddrifvas omkring
densamma i masthålet. Sedan mastkilarnas öfver
»fiskplankorna» uppskjutande ändar blifvit afputsade,
öfverklädas de med en till masten och fiskplankorna
fäst »krage» af segelduk, benämnd mastkrage.
J. G. B.

Mastkorg, skeppsb., en å forntidens större
krigsfartyg använd byggnad, uppförd straxt nedom
och omkring mastens topp samt bestående af en
rund platform, vid ytterkanten omgifven af ett
bröstvärn (barrier). Mastkorgens ändamål var
att lemna plats för bågskyttar, hvilka från
detta högt belägna ställe med fördel kunde
beskjuta ett närbeläget fientligt fartygs däck.
J. G. B.

Mastkrage. Se Krage och Mastkilar.

Mastkran. Se Kran, sp. 1481.

Mastlik, sjöv., det å ett gaffelsegel befintliga
»lik» (se d. o.), som är närmast masten. L. H.

Mastodon (af Grek. mastos, bröstvårta, och
odus, tand), paleont., fossilt däggdjursslägte, som
står närmast elefanten, från hvilken det afviker
endast genom tänderna. Jämväl i detta afseende
finnes en mängd öfvergångar emellan dessa bägge
slägten. M. har ofta betar, dock mindre, äfven i
underkäken. Betarna i öfverkäken äro vanligen ej
så krökta som hos elefanten. Kindtändernas öfre yta
är försedd med flere rader tvärställda, vårtlika
upphöjningar, hvilkas antal, liksom ock tändernas,
vexlar hos olika arter. M. träffas i Europas och
Asiens miocena och pliocena bildningar, hvaremot
den i Amerika först uppträder i pliocena och äfven
finnes i postpliocena bildningar. I Nord-Amerika äro
jämförelsevis fullständiga skelett af M. ohioticus
(Ohiodjuret) ej så sällsynta. B. L-n.

Mastodonsaurus (af Mastodon, se d. o., och
Grek. sauros, ödla), paleont., fossilt ödleslägte,
tillhörande labyrintodonterna (se d. o.), som finnes
i trias-systemet. Den allmännaste arten är M. Jaegeri
l. M. gigantens, af hvilken hela hufvudskallar finnas,
och som synes hafva uppnått en kolossal storlek.
B. L-n.

Mastodyni. Se Mastalgi.

Mastricht. Se Maastricht.

Mastringar. Se Mast.

Mastspår. Se Kattspår.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>