Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmöhus län - Malmön, ö i Askums socken, Göteborgs och Bohus län - Malmö recess, den under bemedling af hansestädernas ombud d. 1 Sept. 1524 i Malmö träffade öfverenskommelsen emellan Sverige och Danmark - Malmö recess, den å landtdagen i Malmö d. 18 Sept 1662 träffade öfverenskommelsen emellan svenska regeringens kommissarier och ständerna i de eröfrade provinserna Skåne, Halland och Bleking - Malo. Se Saint Malo - Maloggia, alppass i schweiziska kantonen Grisons - Malojaroslavez, stad i ryska guvernem. Kaluga - Malope L., bot. - Malorossija, R., Lillryssland (se d. o.) - Malot, Hector Henri - Malou, Jules Edouard François Xavier - Malouinerna. Se Falklandsöarna - Malpighi, Marcello - Malpighiaceæ Juss., bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kr. i städerna. Såsom fideikommiss hörde år 1880 till
17 innehafvare 20 egendomar, taxerade till nära 30 1/2
mill. kr. K. S.
Malmön, ö i Askums socken, Göteborgs och Bohus
län, s. om Sotenäset. Ön är nu mest bekant för sin
ovanligt vackra granit, som bearbetas vid ett större
stenhuggeri och stensliperi på öns södra sida. På
östra sidan finnes en god hamn, vid hvilken ligger
byn och fiskeläget M. Öns innevånare voro fordom
omtalade såsom småväxta och föga begåfvade samt
kallades »malmöbarnen» l. »malmöpiltarna».
Malmö recess. 1. Den under bemedling af
hansestädernas ombud d. 1 Sept. 1524 i Malmö
träffade överenskommelsen emellan Sverige och
Danmark, som så att säga afslutade den af Gustaf
Vasa ledda frihetsstriden mot Danmark. Genom denna
öfverenskommelse bestämdes, att hansestäderna å ett
möte i Lybeck vid midsommaren följande år skulle
såsom skiljedomare afdöma alla de frågor, om hvilka
konungarna i Sverige och Danmark tvistade, att konung
Gustaf genast skulle till Danmark återlemna Bleking,
men behålla Viken (Bohus län), tills skiljedomen
fallit, att Gotland med Visby skulle till samma
tid blifva i dens händer, som d. 1 Sept. innehade
Visby, att i detta möte alla ersättningsfrågor
emellan de båda landen skulle afgöras, att alla
fångar å ömse sidor skulle genast lösgifvas, att
alla fientligheter skulle genast inställas och
båda parterna hålla fred, vänskap, enighet och godt
naboskap. Den som bröt denna förlikning skulle vara
förfallen till en plikt af 100,000 gyllen, hvaraf
hälften skulle tillfalla motparten och hälften
skiljedomarena. – 2. Den å landtdagen i Malmö d. 18
Sept. 1662 träffade öfverenskommelsen emellan svenska
regeringens kommissarier och ständerna i de eröfrade
provinserna Skåne, Halland och Bleking. Enligt
denna öfverenskommelse införlifvades dessa landskap
helt och hållet med Sveriges rike, deras ständer
fingo säte och stämma å svenska riksdagen, adeln,
presterskapet och borgareståndet fingo bekräftelse
på sina privilegier, dock för adeln endast för så
vidt som de icke stredo mot Sveriges fundamentallag,
stadgar, välfärd och intresse, Sveriges lag, stadgar
och konstitutioner skulle öfver allt inom landskapen
bekantgöras, dock skulle dansk lag tills vidare
få användas. Recessen innehöll dessutom åtskilliga
stadganden om beskattningen och tullen, hvarjämte
behofvet af en särskild hofrätt och akademi för
dessa landskap, äfvensom en bank i Malmö uttalades.
K. H. K.
Malo. Se Saint Malo.
Maloggia (malå’ddsja; T. Maloja, Rom. Molögia),
alppass i schweiziska kantonen Grisons, 1,811 m. öfver
hafvet, förenar Engadindalen med Val Bregaglia,
således Donaus område med Pos. En med vagn farbar,
43 km. lång postväg anlades 1835–39.
Malojaroslavez [malajara-], stad i ryska
guvernem. Kaluga, vid floden Lusja. Omkr. 5,000
innev. Der stod d. 24 Okt. 1812 en blodig strid
emellan ryssarna och Napoleons »stora armé», hvilken
sistnämnda genom detta slag tvangs att göra sitt
återtåg öfver Smolensk i st. f. att
taga en sydligare och bättre väg öfver Kaluga.
Malope L., bot., ett örtslägte, hörande till
nat. fam. Malvaceae Juss., kl. Monadelphia L., af
hvilket 4 arter förekomma i sydliga Europa och norra
Afrika. Blomfodret är dubbelt, den yttre kransen
trebladig; blomkronan har 5 med klorna sammanvuxna
blad och är ofta praktfullt färgad. Frukten består
af kranssittande, enfröiga karpeller. I våra
trädgårdar odlas ofta M. trifida Cav. för de
vackra, stora, purpurröda (eller hvita) blommorna.
O. T. S.
Malorossija [malaro’ss-], R., Lillryssland (se d. o.).
Malot [-lå], Hector Henri, fransk romanförfattare,
f. 1830 nära Rouen, vann stor framgång med sin
berättelse-trilogi Les victimes d’amour (Les amants,
1859; Les époux, 1865; Les enfants, 1866). Bland
hans följande romaner må nämnas Un curé de province
(1872), L’auberge du monde (1875–76), Sans famille
(1878, prisbelönt af Franska akademien; »Utkastad
i verlden», 1879) och Le sang bleu (»Blått blod»,
i Aftonbladets följetong 1885). M. afhandlar i
sina romaner tidsfrågorna, i liberal anda, men med
stor objektivitet. Hans framställning är afgjordt
realistisk, dock utan att falla in i det vidriga. Han
är en af den franska bourgeoisiens favoritförfattare.
Malou, Jules Edouard François Xavier, belgisk klerikal
politiker, f. 1810, »ministre d’état» sedan 1870,
var Juli 1845–Aug. 1847 samt Dec. 1871–Juni 1878 och
Juni–Okt. 1884 finansminister, under de sistnämnda
perioderna tillika kabinettspresident. Dessemellan var
han en af högerns ledare i folkrepresentationen. M:s,
och jämte honom hans ministères, afträdande från
styrelsen i Okt. 1884 var väsentligen en följd
af mycket häftiga demonstrationer, som egde rum i
Belgiens större städer med anledning af en utfärdad
klerikal skollag.
Malouinerna (Fr. Iles Malouines). Se Falklandsöarna.
Malpighi, Marcello, italiensk anatom och fysiolog,
f. 1628 i Crevalcuore vid Bologna, verkade som
professor i medicin hufvudsakligen i Bologna,
men någon tid äfven i Pisa och Messina, samt
blef 1691 lifmedikus hos påfven Innocentius XII
i Rom, der han dog 1694. M. var den förste, som
med mikroskopet studerade växters och djurs inre
byggnad (med förkärlek egnade han sig åt studiet af
de finare blodkärlen), och hans upptäckter äro så
många och vigtiga, att han med rätta kan betraktas
som grundläggaren af den mikroskopiska anatomien
och af växtanatomien (se Botanik, sp. 966). Efter
honom äro bl. a. de »malpighiska kropparna» i mjelten
och i njurarna samt det »malpighiska lagret» i huden
uppkallade. Bland M:s skrifter må nämnas De pulmonibus
(1661) och Anatome plantarum (utg. af Royal soc. i
London 1672). Hans Opera utgåfvos i London 1687 och
hans Opera posthuma 1697, senare tillökade under
titeln Opera medica et anatomica varia (Venezia,
1734). F. B.
Malpighiaceae Juss., bot., en naturlig familj af träd
eller buskar, oftast med ledade grenar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
