Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malmö, sjö- och stapelstad i Malmöhus län samt säte för landshöfdingen - Malmöhus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nya Skåne» (3 ggr) samt modetidningen »Freja». –
I kyrkligt hänseende är staden delad i trenne
territoriella församlingar, nämligen S:t Petri,
Caroli och S:t Pauli, alla första klassens regala
pastorat af Oxie kontrakt och Lunds stift. Dertill
komma garnisons-, slotts- och hospitalsförsamlingarna
samt en katolsk och en mosaisk församling. – Stadens
bokförda tillgångar uppgingo år 1884 till 8,120,672
kr., skulderna till 6,948,154 kr. Pr bevillningskrona
utdebiterades 6 kr. 10 öre för såväl fast egendom
som inkomst af kapital och arbete. Till riksdagens
Första kammare utser M. såsom egen valkrets 1 och
till Andra kammaren 4 representanter.
Malmhauge l. Malmöi (»sandhögarna»), hvilka namn
möta oss redan i 12:te årh., låg ursprungligen ett
stycke v. om sin nuvarande plats, som då upptogs
af fiskeläget Sqvalperup. Dit flyttades staden
1319 af Erik Menved, som äfven skall hafva gifvit
den dess privilegier (de äldsta i behåll varande
utfärdades 1353 af Magnus Eriksson). Staden
gynnades ständigt af de danske konungarna och
erhöll bl. a. 1487 en stadsrätt i likhet med
Köpenhamn. I början af 1500-talet stod den på
höjden af sin välmåga och gaf i folkmängd efter
endast för hufvudstaden. Härtill bidrog såväl det
rika sillfisket som handeln, hvilken sträckte sig
ända till Frankrike och Spanien. Kristian II gjorde
sig mycket förtjent om M., och borgarena lade också
sin tillgifvenhet i dagen under hans landsflykt, då
M. ett helt år ensamt kämpade för hans rättigheter,
sedan det öfriga Skåne hyllat hans efterträdare,
Fredrik I. Denne rönte sedermera samma trohet,
då Sören Norby, vid sitt försök att för Kristians
räkning bemäktiga sig provinsen, misslyckades genom
det motstånd M. gjorde. Stadens angelägenheter leddes
vid denna tid af den namnkunnige borgmästaren
Jörgen Kock, på hvars tillskyndan lutherska läran
der predikades 1527 med den framgång att M. blef
utgångspunkten för hela den reformatoriska rörelsen i
Lunds stift. Äfven i »grefvefejden» tog M. en verksam
del. Den storpolitik Jörgen Kock derunder dref, då
han i samråd med borgmästarna i Lybeck och Köpenhamn
utkastade planen att göra slut på adels- och
prelatväldet i Norden samt få M. upptaget i Hanseförbundet,
strandade visserligen, men Jörgen Kock förstod
att hålla sig qvar på sin plats och verkade der på
många sätt förtjenstfullt ända till sin död. Mot
slutet af 1500-talet gick M. mycket tillbaka genom
pestens härjningar, tryckande krigsbördor och, ej
minst, genom sillfiskets aftagande. Ett försök att
upphjelpa det tynande näringslifvet genom att 1619
fråntaga Trelleborg dess stadsrättigheter visade sig
föga verksamt, och sedan M. kommit under svensk spira
(1658), blef förhållandet ännu sämre genom rubbningar
i alla handelsförhållanden samt höga tullar och
skatter. Då kriget utbröt mot Danmark 1675, hade
M. att utstå en långvarig blokad, och sedan freden
inträdt, fick staden på ett känbart sätt bidraga
till sitt befästande. Förfallet blef fullständigt
under Karl XII:s krig. Pesten rasade våldsamt 1712,
handel och näringar hämmades genom utförselförbud,
sjöleden uppgrundades, och
1715 egde staden icke ett enda fartyg. Frihetstiden
medförde endast ringa förkofran, enär kapital
saknades för alla företag. Först med skapandet
af en hamn, 1775, började en ny period för M.,
som sedan dess ständigt vunnit i betydelse. I
M. afslöts d. 26 Aug. 1848 under svensk bemedling
en 7 månaders vapenhvila mellan Danmark
och tyskarna. I landshöfdingeresidenset
afled d. 18 Sept. 1872 kon. Karl XV.
S. A. L.
Malmöhus län omfattar sydvestra delen af Skåne
och är beläget emellan 55° 20’ 18" och 56°
18’ 18" n. br. samt 4° 1’ 50" och 5° 36’ 38"
v. l. från Stockholms observatorium (18° 3’ 30"
ö. fr. Greenw.). Det gränsar i n. till Skelderviken
af Kattegatt och Kristianstads län, i ö. till nämnda
län, i s. till Östersjön samt i v. till Öresund och
Kattegatt. Ytinnehållet är 4,783,58 qvkm., deraf
100,68 qvkm. vatten och ön Hven 7,51 qvkm. De
största sjöarna äro Ringsjön (nära 43 qvkm.) och
Vombsjön (12 qvkm.). Länets största längd, från
n. v. till s. ö., är 130 km. och största bredd,
från s. v. till n. ö., 85 km. Folkmängden vid 1884
års slut utgjorde 354,042 personer (172,374 mankön,
181,668 qvinkön), deraf 260,231 å landsbygden och
93,811 i städerna. Folkmängdstätheten var således
76 personer å 1 qvkm. land. I anseende till såväl
folkmängden som folkmängdstätheten intager detta län
det första rummet, och dess folkmängd utgjorde 7,6
proc. af hela rikets. Tillväxten i folkmängden har
under de sista tio åren varit fulla 7 proc. (i riket
knappt 7 proc.), och sedan år 1820 har folkmängden
fördubblats. – I judicielt hänseende är länet deladt
i 7 domsagor, omfattande 13 härad, under Hofrätten
öfver Skåne och Bleking: Oxie och Skytts; Luggude;
Rönnebergs, Önsjö och Harjagers; Bara och Torna;
Frosta härads; Färs härads; Vemmenhögs, Ljunits
och Herrestads, af hvilka Bara och Torna domsaga
innehåller två tingslag samt de öfriga hvar och en
ett tingslag. I administrativt hänseende är länet
fördeladt i 6 fögderier: Oxie och Skytts härads;
Luggude härads; Torna och Bara härads; Frosta och Färs
härads; Ljunits, Herrestads och Vemmenhögs härads;
Rönnebergs, Onsjö och Harjagers härads, af hvilka
fögderier hvart och ett omfattar 4 länsmansdisirikt
utom det sistnämnda, som har 5. Af städerna hafva
Malmö, Lund, Landskrona, Helsingborg, Ystad och
Trelleborg hvar sin rådstufvurätt, hvaremot
Skanör och Falsterbo hafva en gemensam. Dessa
två städer bilda ock tillsammans en kommun. Till
stadskommuner hör länets enda köping, Eslöf,
hvars folkmängd vid 1884 års slut uppgick till
1,362 personer. Stadskommunernas antal var sålunda
vid 1883 års slut 8; landskommunernas var 240. – I
ecklesiastikt hänseende hör länet till Lunds stift och
omsluter 12 kontrakt. Pastoratens antal å landsbygden
är 126 och i städerna 9. Församlingarna äro, med
beräkning af Ystads S:t Maria och S:t Petri såsom en,
i städerna 10, förutom 3 garnisons-, 1 hospitals-,
1 katolsk och 1 mosaisk församling, och å landsbygden
236 hela socknar samt 11 sockendelar, af hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
