Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Malm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
döfhet, för alltid den diplomatiska tjensten, ehuru
han såsom rådgifvare, framförallt åt Canning, fortfor
att utöfva inflytande på utrikes angelägenheternas
ledning. 1800 upphöjdes M. till earl of M. Han
afled 1820. Efter hans död utgåfvos af hans
sonson (se M. 2) hans Diaries and correspondence
(1844, 4 bd. omfattande tiden 1768–1807) och
Letters (1870, 2 bd). – 2. James Howard Harris, earl
of M., engelsk statsman, den föregåendes sonson,
f. 1807, fick såsom skarpt utpräglad konservativ och
skyddstullvän plats i Derbys tre kabinett, först såsom
utrikesminister (Febr.–Dec. 1852, Febr. 1858–Juni
1859), sedermera såsom storsigillbevarare (Juli
1866–Febr. 1868). Sistnämnda post innehade han äfven
såväl i Disraelis första ministèr (till Dec. 1868)
som i den andra (Jan. 1874), men drog sig 1876
tillbaka. I den literära verlden har han skaffat sig
ett namn genom utgifvandet af sin farfaders dagböcker
och brefvexling samt sina egna memoarer, Memoirs of
an exminister: an autobiography (1884). A. B. B.
Malmfall, bergsv., ett äldre uttryck för en
samlad malm, eller för de delar af en malmförande
bergart, i hvilka malmen företrädesvis förekommer.
Th. N-m.
Malmflöts, miner. Se Malm 1.
Malmgren, Lars August, literatör, f. i Stockholm 1813,
studerade i Upsala och inskrefs i Svea hofrätt, men
nödgades på grund af ekonomiskt obestånd taga afsked
från detta verk och egnade sig senare en kortare
tid åt skådespelarekonsten vid dåv. Mindre teatern
under Anders Lindebergs direktörskap. M. afgick dock
snart från scenen och uppträdde sedan uteslutande
som öfversättare och bearbetare af teaterstycken
och romaner samt vann namn såsom en af Sveriges
fruktbaraste och skickligaste literatörer i denna
väg. Antalet af hans tolkningar för scenen, alla
förtecknade i Dahlgrens »Anteckningar», uppgår
till öfver 160, bland dem många af framstående
författare. Af romaner m. m. öfversatte han ett
femtiotal band. Han redigerade äfven sin svärfaders,
kormästaren J. F. Wikströms, »Svenska theaterminnen»
(1859), en af hufvudkällorna för kännedomen om
äldre svensk skådespelare- och sångkonst. M. afled
i Stockholm 1861. -rn.
Malmgren, Anders Johan, naturforskare, född d. 21
Nov. 1834 i Kajana, student i Helsingfors 1854,
magister primus 1860, filos. doktor 1864, blef 1865
t. f. inspektör för fiskerierna i Finland, 1869
e. o. professor och 1874 fiskeri-inspektör. M. har
företagit flere naturvetenskapliga forskningsresor,
särskildt i höga norden, till Hvita hafvet (1856)
samt till Spetsbergen och Finmarken såsom deltagare
i de tre första svenska expeditionerna (1861, 1864
och 1868). Hans vigtigaste vetenskapliga arbeten
beröra de boreala trakternas fauna och flora, såsom
flere i »Öfversigt af kongl. Vetenskapsakademiens
förhandlingar» (1862–1867) offentliggjorda och
sedermera till större delen i tyska eller engelska
tidskrifter återgifna afhandlingar öfver Spetsbergens
fanerogamflora (1862), fogelfauna (1863 och 1864) och
fiskfauna (1864) samt Iakttagelser och anteckningar
till Finnmarkens och Spetsbergens däggdjursfauna (1865) och
Bidrag till Finnmarkens fiskfauna (1867). Malmgrens
förnämsta verk – äfven de en frukt af hans nordiska
forskningsresor – äro hans arbeten öfver de Nordiska
hafsannulaterna (1865), och Om Spetsbergens,
Grönlands, Islands och Skandinaviska halföns
hittills kända Annulata polychaeta (1867). Såsom
ett vedermäle af svenska Vetenskapsakademiens
erkännande af hans förtjenster om expeditionerna
till Spetsbergen tilldelades honom 1867 hennes
minnespenning i guld öfver Linné. Samma år trycktes
äfven hans Vetenskapliga bihang till svenska
Spetsbergsexpeditionen 1864. I sin egenskap af
inspektör för fiskerierna i Finland har M. utöfvat
en betydande verksamhet. Under åren 1869–70
offentliggjorde han en värderik samling Handlingar
och förordningar angående Finlands fiskerier (5
häften; senare har ett 6:te tillkommit), och 1869
begynte han tillika utgifvandet af en »Tidskrift
för fiskerinäring och agrikultur», som dock snart
upphörde af brist på uppmuntran. För öfrigt har
M. ifrigt arbetat för fiskets förbättrande och
fiskens, särskildt laxfiskens, fredande, för
värdefulla fiskslags utplantering i de finska
vattnen, för grundläggande af fiskeriföreningar
m. m. En icke ringa uppmärksamhet och liflig polemik
såväl i utlandet som i Finland har väckts af hans
1883 publicerade Utlåtande angående lämpligheten af
artificiel fiskodlings införande i Finland, hvari han
uttalar sig afstyrkande med hänsyn till en sådan.
M. har på senare tid ofta anlitats af regeringen vid
särskilda komitéer (bl. a. skolkomitén 1879) och äfven
erhållit flere hedrande kommunala uppdrag. Senast
var han en af representanterna för Helsingfors
vid landtdagen 1885, sedan han vid en föregående
landtdag representerat en af landsortsstäderna.
O. M. R.
Malmgång. Se Malm 1.
Malmköping, socken och köping i Södermanlands län,
Villåttinge härad. 474 innev. (1884). Annex till
Dunker, Strengnäs stift, Villåttinge kontrakt. I
köpingen är ett afdelningskontor för Södermanlands
enskilda bank, äfvensom hufvudkontoret för
Villåttinge härads sparbank (verksam sedan
1854). Köpingen räknade 1883 4 handlande med 9
biträden. Den privilegierades 1785. Utanför köpingen
utbreder sig Södermanlands regementes mötesplats
Malmahed.
Malmkörseln. Se Byggningshjelpen.
Malmlager. Se Malm 1.
Malm-mull. Se Hyttrök och Jern, sp, 1122 och 1125.
Malmqvist, Alexander Magnus, målare, f. i Skåne, 1796,
blef elev af konstakademien i Stockholm, der han 1818
utställde sitt första originalarbete i olja, Diana
och Endymion, hvilket 1819 efterföljdes af Brage
och Idun, som erhöll pris vid den andra af Götiska
förbundets utlysta täflingar. 1820 utställde han,
jämte detta både i koloristiskt afseende och såsom
komposition ej oäfna arbete, flere andra, och 1821
eröfrade han å nyo ett pris vid nyssnämnda förbunds
tredje täflan. 1822 begaf han sig till Frankrike,
der han lär hafva studerat miniatyrmålning. Han
angreps emellertid snart af en sinnessjukdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
