- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
683-684

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Makrillgäddan ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vestra kusten (Malabar) talade dravidiska språk,
hvars inhemska och numera äfven i Europa vanligaste
namn är malajalam (se d. o.). H. A.

Malachit [-kit]. Se Malakit.

Malachium Fr., vattenarv, bot., ett af E. Fries
från Cerastium L. afskildt örtslägte, hörande till
nat. fam. Alsinaceae Fr., kl. Decandria L. Den på
stränder och fuktiga ställen upp till mellersta
Sverige här och der förekommande »vattenarven»,
M. aquaticum Fr., har en 20–30 cm. hög, slak,
bräcklig, nedtill rotslående stjelk, som uppbär
hjertlikt till smalt äggrunda, glatta blad och ett
stort, glest knippe af hvita, tämligen stora blommor,
hvilkas kronblad äro 5, nästan tudelade, och saknande
klor. Frukten är en rundadt äggformig kapsel med
rundadt njurlika, vårtprickiga frön. Den friska
örten (Herba alsines majoris) har förr varit i bruk
till omslag å inflammerade ögon och andra ytliga
inflammationer. O. T. S.

Malachowski. 1. Stanislaw M., grefve, polsk
statsman, f. 1735, blef 1771 polska kronans
stor-referendarie och var polsk marskalk vid
1788–92 års konfederationsriksdag. Han var en af det
ryssfientliga, »patriotiska», partiets förnämste män
och den kraftigaste främjaren af den af riksdagen
d. 3 Maj 1791 antagna författningen, som afsåg
Polens oberoende och pånyttfödelse. Sedan han
1792 förgäfves sökt motsätta sig den ryssvänliga
Targowicz-konfederationen, flydde han till
utlandet. Senare hölls han någon tid i fängsligt
förvar, ehuru han icke medverkat till 1794 års
polska resning. 1807 blef M. president i hertigdömet
Varsjavs senat. Död 1809. – Hans broder Jacenty
M
. (d. 1821), kronkansler, senare justitieminister,
var hans politiske motståndare, men drog sig 1792,
vid krigets utbrott, tillbaka till privatlifvet. –
2. Kazimirz M., polsk militär, den föregåendes
frände, f. 1765, gick efter Polens tredje delning
(1795) i fransk krigstjenst. Då hertigdömet Varsjav
upprättades (1807), trädde han i dess tjenst såsom
öfverste. Han deltog i Napoleons fälttåg mot Ryssland
1812, utmärkte sig under återtåget från Berezina
och utnämndes af Napoleon till general. I slaget
vid Leipzig (1813) blef han fången. 1815–18 var han
guvernör på fästningen Modlin. 1830 slöt han sig till
det polska upproret och öfvertog efter Skrzyneckis
tillbakaträdande (Aug. 1831) motvilligt öfverbefälet
öfver insurgentarmén, men såg sig snart tvungen
att i Varsjav natten till d. 8 Sept. underteckna
härens kapitulation, för hvilken katastrof dock
Krukowiecki bar större ansvar. M. begaf sig derefter
till Frankrike. Han dog i Chantilly 1845.

Malaci (af Grek. malateia, uppmjukning), med.,
uppmjukning, mest i betydelsen sjuklig uppmjukning
af vissa väfnader eller organ, såsom gastromalaci,
uppmjukning af magväggen straxt efter döden
genom digestion af magsaften, osteomalaci,
benmjukhet. Fordom nyttjades ordet äfven i
st. f. pica, den sällsamma lystnaden hos haf vande
qvinnor. F. B.

Malacka. Se Malakka.

Malacocephalus, zool. Se Macruridae.

Malacostraca, ledkräftor, zool. Se Kräftdjuren.

Maladetta, högsta centralmassan i Pyrenéerna, belägen
i deras vestra del i Katalonien, har tre toppar:
Pic de la M., Pic du Milieu och Pic de Néthou. Den
sistnämnda, den högsta toppen, 3,404 m., bildar en
oval platform af 20 m. längd och 5 m. bredd, bestående
af upptornade massor af qvartshaltig porfyr. Berget
bestegs första gången 1787 af Ramond. Ofantliga
glacierer ligga på M:s norra sida.

Mala fide, Lat., i ond afsigt. Se Fides.

Malaga. 1. Provins i spanska landskapet Andalusien,
vid Medelhafvet, emellan Granada i ö. och Cadiz
i v. Areal 7,313 qvkm. Omkr. 520,000 innev. Ehuru
jordbruket i allmänhet skötes dåligt, produceras
dock hvete i goda år vida öfver behofvet, och
stora qvantiteter drufvor, russin samt andra
sydfrukter exporteras. M:s olja och viner äro högt
värderade, och på senare åren, i synnerhet sedan
phylloxeran börjat härja vingårdarna, har odlingen
af sockerrör betydligt tilltagit. 1880 uppskattades
hela vinskörden till omkr. 23 mill. liter, och deraf
utfördes omkr. 7 mill. l. 1879 exporterades omkr. 6,3
mill. l. olja. Provinsens kommunikationsväsende är
flerestädes ganska bristfälligt till följd af landets
bergiga beskaffenhet. Provinsen genomskäres emellertid
från n. till s. af jernvägen Cordova–Malaga,
med sidobana från Bobadilla till Granada. –
2. Hufvudstad i nämnda provins och näst Barcelona
Spaniens vigtigaste hamn, ligger i bakgrunden af den
vackra Malagaviken vid ån Guadalmedinas utlopp och vid
foten af en brant kulle, som bär ett moriskt fäste,
Gibralfaro, samt bildar det sista utsprånget af en
långs kusten löpande rad af kullar, som frambringa
det berömda Malagavinet. 113,426 innev. (1884). Med
anledning af sin nästan ständigt molnfria himmel
har M. stundom jämförts med Neapel. Klimatet är
ett af de mildaste och jämnaste i Europa, med en
årstemperatur af 19,3° C. (13° för vintern och 27°
för sommaren). Regndagarnas antal är i medeltal 39
årligen och regnmängden omkr. 400 mm. Gatorna nära
hafvet äro breda och jämförelsevis moderna, men i den
äldre stadsdelen smala och krokiga. Staden eger få
märkliga offentliga byggnader. Katedralen påbörjades
omkr. 1528 i grek.-romansk stil, men fullbordades i
sitt nuv. skick först i det 18:de årh. Ännu finnes
i M. en mängd moriska byggnadsverk, såsom portar,
torn, murar och qvarlefvor af moskéer. Af den gamla
moriska »Atarazanas», eller arsenalen, finnes endast
en port qvar. »Alcazaba» l. citadellet har helt och
hållet försvunnit, men det ofvannämnda Gibralfaro
(från 13:de årh.) är ännu i godt skick. Hamnen, som
i början af 1800-talet var djup nog att mottaga de
största linieskepp, har sedan dess så igengrundats,
att fartyg, som ligga djupare än 5,5 m. knappast kunna
inlöpa, utan måste ankra på yttre redden och lossa
medelst pråmar. Nya hamnarbeten påbörjades 1880,
och nya vågbrytare hafva börjat byggas. Handeln
består mest i export af provinsens produkter: bly,
vin, russin, citroner, pomeranser, apelsiner, fikon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0348.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free