Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Madrigal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välgörande. Sansad, klok och smidig, tyglade han ofta
herskarens lidelser, och hans väl beräknade råd
följdes gerna af Augustas i brydsamma lägen. En
anekdot förtäljer, att han en gång, då Augustus
satt till doms och ville fälla den ena dödsdomen
efter den andra, förmådde honom att afstå derifrån
med yttrandet: »Sluta då ändtligen, bödel!» Under
de senare åren af sin lefnad drog M. sig mer och
mer tillbaka i det enskilda lifvet, dock alltid
förtrogen med herskaren. Han afled år 8 f. Kr. efter
en längre tids sjnklighet. – M. var en rikt begåfvad
person och utvecklade, när så behöfdes, kraft,
ihärdighet och förslagenhet. Af naturen var han
dock mera böjd för att i maklig ro njuta af lifvet,
och mer an en förebråelse för veklighet och yppighet
har riktats mot honom. Framförallt var han dock vän
till och kännare af konst och vitterhet. Såsom sådan
uppmuntrade och understödde han genom sin rikedom
och sitt inflytande på ett verksamt sätt skalder,
konstnärer och författare, och med somliga stod
han i förhållande af förtrolig vänskap, t. ex. med
Horatius och Virgilius. Sjelf försökte han sig
också såsom författare både på prosa och vers,
men hans stil var konstlad och veklig. Detsamma var
fallet med hans sätt att uttrycka sig, som i viss
mån röjde hans innersta smak, likasom ock den yppiga
klädedrägten. M. var äfven känd såsom samlare af
konstsaker och värdefulla föremål, hvilka hopades i
hans höga hus på esqvilinska kullen, bredvid hvilket
låg den berömda park- och trädgårdsanläggningen, som
sedermera tillhörde kejsarna. M:s namn har öfvergått
att beteckna en frikostig gynnare och främjare af
konst och vetenskap (»mecenat»). R. Tdh.
Maelen [malen], Philippe Marie Guillaume van der,
belgisk kartograf, f. 1795, d. 1869, till 30 års
ålder köpman, utgaf 1827 en Atlas universel (400
blad) och 1829–30 en Atlas de l’Europe (165 blad)
samt grundade 1830 »Etablissement géographique
de Bruxelles», hvarifrån utgått stora kartverk,
i synnerhet öfver Belgien.
Maelius (Melius), Spurius, en rik romersk riddare af
plebejisk börd i 5:te årh. f. Kr. Under en dyr tid
i Rom uppköpte han lifsmedel och utdelade dem till
behöfvande. Af de styrande beskylldes M. för äregiriga
planer och sträfvan efter envälde samt kallades
inför diktatorn Cincinnatus. Då han icke åtlydde
kallelsen, nedstöttes han af diktatorns närmaste man,
rytteriöfversten Ahala, 439 f. Kr. De förnäme prisade
sedermera denna i sjelfva verket orättfärdiga handling
såsom en hjeltebragd till fosterlandets räddning.
R. Tdh.
Maenia columna var en kolonn, som år 338
f. Kr. upprestes på Forum Romanum till ära för en af
segervinnarna i kriget mot latinerna, C. Maenius. Hvar
den befunnit sig på Forum är omtvistadt. I
närheten af densamma hade triumviri capitales
sitt tribunal, vid hvilket förbrytare ur de
lägsta samhällsklasserna, tjufvar, förrymda
slafvar o. dyl., undergingo ransakning och dom.
R. Tdh.
Maeotis. Se Maiotis.
Maerlant [mar-], Jacob van, holländsk medeltidsskald,
född omkr. 1235 inom en flamländsk borgareslägt,
död i Damme (nära Brügge) omkr. 1291, tillbragte
sin ungdom i Holland och skattade då åt tidens
smak för riddare-epiken, i det han efter franska
förebilder sammanskref dikter om Alexander den
store (omkr. 1256; utgifven 1882), trojanska kriget
(fragment, utg. 1873) och Merlin (utg. 1880). Men
efter sin bosättning i Flandern, 1258, ville han
endast veta af historiskt trovärdiga berättelser och
didaktik. Han blef skaparen af en verkligt nationel
literatur, i det han först af alla gaf uttryck åt den
sundt borgerliga, men betydligt nyktra och pedantiska
uppfattning, som kännetecknar nederländarna. Bland
M:s många senare arbeten, för hvilka mestadels
medeltidslatinska skrifter legat till grund, märkas
Der naturen bloeme (omkr. 1263; utg. 1857 och 1878),
en rimmad naturhistoria i 13 böcker, i hvilken han med
satir och moral vänder sig till folkets alla klasser,
Rijmbijbel (1270; utg. 1858–61), Wapene-Martijn
(ett samtal öfver verldens gång, uppkalladt efter
begynnelseorden; utg. 1496, 1834, 1857 och 1879),
hvilken dialog är rik på ställen af poetisk glöd och
plägar räknas som ett frö till det holländska dramat,
samt hans förnämsta verk, De spiegel historiaal (en
rimmad verldskrönika i 4 böcker, påbörjad 1284, men
ofullbordad; bd 1, 3 och 4 utgåfvos 1857–62, bd 2,
som omsider återfunnits, utgafs 1873 o. f.). Belgiska
regeringen lät 1860 i Damme resa ett monument öfver M.
Maes l. Maas [mas], Nikolaas, holländsk målare,
f. i Dordrecht 1632, d. i Amsterdam 1693, utbildade
sig under inflytande af Rembrandt och lärde sig
af honom att på ett öfverlägset sätt behandla
ljuset i förträffligt utförda interiörer. Sådana
äro hans berömda Spinnerska (Amsterdams museum),
Holländskt hushåll och Den lata pigan (Londons
nationalgalleri), samt Den lyssnande pigan (i Six’
samling, Amsterdam) och Svinslagt (i Berlin), alla
i mindre dimensioner. Någon gång utförde han äfven
liknande genrebilder med figurer i kroppsstorlek,
såsom En grubblande flicka vid ett öppet fönster
(Amsterdam). I denna sistnämnda stad slog han sig ned
1678, men gjorde för öfrigt inga resor, utom till
Antwerpen för att studera de flandriske målarna,
af hvilka han under den senare tiden af sitt lif
rönte inflytande. Han målade då mest porträtt i
naturlig storlek, mörka och allvarliga, mot en
mörk landskapsfond, alldeles i motsats mot sitt
förra målningssätt. Denna skilnad emellan målarens
tidigare och senare maner är så stor, att den på
några håll gifvit anledning till det antagandet,
att det skulle funnits två målare med samma namn,
en äldre och en yngre, något som dock är otroligt,
då redan en äldre konstskriftställare, Houbraken,
angifvit de skarpt skilda manéren hos M. C. R. N.
Maesa Hochst., bot., farmak., ett slägte af
buskar, hörande till nat. fam. Myrsineae R. Br.,
kl. Pentandria L. Bladen äro spiralställda, hela
och läderartade. Blomkronorna äro sambladiga,
med femflikigt bräm, och ståndarna motsatta
kronflikarna. Frukterna äro köttiga. Detta slägte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
