- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 10. Lloyd - Militärkoloni /
473-474

(1886) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Löneregleringsnämnd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvirflande eller svallande vatten. – 2. Sten, med
hvilken färger rifvas på en häll. – 3. Sjöv. Se
Ankardäfvert och Block 3. – 4. Namn på fyra af
de högre pjeserna i schackspelet.
1. E. E.

Löpdocka. Se Docka 3.

Löpe, den inre delen af spädkalfvens löpmage, hvilken
användes vid ostberedning. Löpmagen innehåller
nämligen ett egendomligt ferment (enzym), som
har egenskapen att fälla ost ur kasein-lösningar,
t. ex. mjölk. Verksamt enzym finnes äfven i magar,
som torkats vid ej alltför hög temperatur. Om sådana
torkade magar, hvilka finnas i handeln, utlakas
med koksalthaltigt vatten och vätskan filtreras,
erhåller man en lösning af enzymet, kallad i handeln
löpextrakt, hvilket vid ostberedning användes i
st. f. löpmagar. Enzymets verkan består, enligt
O. Hammarsten, deri att det spejlkar kaseinet
i mjölken i tvänne olika ämnen, nämligen ost,
som utgör hufvudprodukten och är olöslig, och
vassleägghvita, som stannar i vasslen. P. T. C.

Löpeld. Se Stubin.

Löpextrakt. Se Löpe.

Löpgraf. Se Fästningskrig, sp. 634.

Löpgrafsvakt, krigsv., kallas den trupp (fältvakt),
som vid en belägring utgör besättningen i den
närmast mot fästningen framskjutna löpgrafven,
parallellen (se Fästningskrig, sp. 634), och
hvarifrån nattetid en kedja af poster utsattes
framför sapptêterna. Beredskapen lägges i närmast
bakom liggande löpgrafvar och förposternas
hufvudstyrka på lämpligt afstånd derbakom.
O. A. B.

Löpmage. Se Abomasus, Idislare, Löpe.

Löpna. Se Koagulera.

Löpsedel benämnes inom postverket den handling,
som vid befarad förlust af en afsänd eller väntad
värdeförsändelse utfärdas för korrespondents
räkning, och hvilken handling, försedd med
vederbörande postanstalters (hvar efter annan)
tecknade upplysningar, till utfärdaren återställes.
G. N. S.

Lördag (se Dag), den kristna veckans sjunde (sista)
dag, har, i olikhet med de öfriga dagarna, ej
någon mytologisk härledning. Ordet har i Norden
(D. löverdag) gått en alldeles sjelfständig
väg. Fornsv. löghardagher (Fornn. laugardagr,
äfven þváttdagr, »tvättdag») har nämligen fått
sitt namn af de i äldre tider på veckans sista
dag brukliga tvagningarna och baden (jfr Badstuga),
hvilka ursprungligen hade en religiös betydelse. I de
flesta öfriga kulturfolks benämningar på lördagen
ingår det gammaltestamentliga ordet »sabbat»
(Hebr. sjabthaï), t. ex. Lat. dies sabbati (som
utträngde det hednisk-romerska dies Saturni),
Ital. sabbato, Sp. och Port. sabado, Fr. samedi,
T. samstag (en benämning, som. brukas i södra
Tyskland, hvaremot sonnabend, »aftonen före söndagen»,
är det häfdvunna nordtyska namnet). Äfven de ryska och
polska benämningarna på lördagen (resp. subbota och
sobota) utgå från sabbat. Deremot äro Eng. saturday
(Angels. sâteresdag) och Holl. zaturdag l. zaterdag
bildade af det nyssnämnda Lat. Saturni dies,
Saturnus’ dag. Påsklördagen kallades fordom »stora
sabbaten». – Se vidare Bönedagar och Jungfru Marie
bebådelsedag
. R. G.

Lördags-Magasin, Nytt, en literär tidskrift af
blandadt innehåll, hvaraf utkommo fyra årgångar
1860–63 i Stockholm, bestående hvar och en
af 48 à 52 n:r i tvåspaltad oktav, och som
kostade i prenumerationspris 3 rdr för år. Dess
ansvarige utgifvare var först Ph. J. Meyer,
efter d. 13 Nov. 1861 bokhandlaren P. A. Huldberg;
fr. o. m. 1862 redigerades den af Aug. Th. Paban.
B. L.

Lördags-Magasinet, en illustrerad tidskrift,
hvaraf utkommo 1836–38 samt 1842 å L. J. Hiertas
förlag årligen 50 nummer (om 8 sid. i tvåspaltad,
stor oktav). Dess prenumerationspris var 1836–38
3 rdr banko; 1842 3 rdr 16 sk. banko för år i
Stockholm. Deri var intagen en mängd afbildningar
(träsnitt) af konstverk, antiqviteter, porträtt,
naturhistoriska föremål och utsigter m. m., jämte
beskrifvande text. Dess ansvarige utgifvare var
e. o. kammarskrifvåren i Kammarrätten J. Lind.
B. L.

Lörrach, hufvudstad i badensiska kretsen L. (960
qvkm.; 92,363 innev., 1880), 9 km. n. ö. om
Basel. 6,726 innev. (1880). Vinodling och åtskilliga
fabriker.

Lösa boliner, sjöv. Att »segla för lösa boliner»
betecknar detsamma som att segla för god vind.
L. H.

Lösbref. Se Bref.

Löscher, Valentin Ernst, tysk teolog, f. 1673, gjorde
sina studier vid det pietistfientliga universitetet i
Wittenberg samt blef 1698 pastor och superintendent
i Jüterbogk, 1701 superintendent i Delitsch och
1707 teol. professor i Wittenberg. 1709 kallades
han till Dresden såsom pastor vid Korskyrkan,
superintendent och medlem af öfverkonsistoriet,
hvilken inflytelserika ställning han bibehöll
till sin död, 1749. L. var en af den lutherska
ortodoxiens förnämste stridsmän mot pietismen, åt
hvars praktiska sträfvanden han dock gjorde skyldig
rättvisa. Hans hufvudverk mot pietisterna – närmast
riktadt mot Halle-teologen J. Lange – utgafs under
titeln Vollständiger Timotheus Verinus (I, II,
1718–22). Äfven mot den romersk-katolska kyrkan och
den leibniz-wolfska filosofien uppträdde L. polemiskt,
så i tal som i skrift. Under sin vistelse i Jüterbogk
grundade han 1701 den första teologiska tidskriften:
»Altes und neues aus dem schatz theologischer
wissenschaft», hvilken benämning 1702 ändrades
till »Unschuldige nachrichten von alten und neuen
theologischen sachen». P. F.

Löschern von Hertzfelt, Karl Gustaf, sjöhjelte,
son af en år 1667 till svensk adelsman naturaliserad
livländsk öfverste, Anders Löschern, kom 1687 i tjenst
vid amiralitetet och blef 1700 kapten derstädes. Under
de närmast följande åren hade han befälet öfver en
liten flotta på Peipus, hvarvid han en gång, biträdd
af J. Hökeflycht, hade en träffning med icke färre än
100 ryska småfartyg, hvilka han tillbakadref efter
4 timmars strid (d. 21 Maj 1702). På våren 1704, då
han från Dorpt seglade utför Embach, påträffade han
d. 14 Maj en rysk styrka, som uppkastat maskerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfaj/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free